Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Varför var det så tyst i skogen i somras?

Rödstjärten, Phoenicurus phoenicurus, är en enastående vacker fågel som gärna häckar i människans närhet, till exempel i fågelholkar i trädgårdar. Den kommer till oss från övervintringsplatserna i Afrika i slutet av april och början av maj. Då förgyller den tidiga morgnar med sin karakteristiska sång, som alltid börjar med en hög, klar ton (”iiiih-”). Precis som de flesta andra småfåglar sjunger den inte alls lika intensivt senare på säsongen, när honan och hanen hittat varandra, byggt bo, och fött upp sina ungar. Bilden är tagen av Åsa Berndtsson.

Jag gick ut på Järvafältet i norra Stockholm  en söndagsmorgon i augusti. Det var helt tyst i hela skogen när jag var där, sånär som på en trana. Hur är det möjligt att inga fåglar hörs i skogen? Jag har aldrig varit med om detta under 50 år av fågellyssnande.

Det är såklart svårt att svara på det specifika fallet, men på högsommaren (i augusti, när frågan kom) är de flesta fåglarna sedan länge klara med sina häckningsbestyr. Vore långväga gäster har redan påbörjat sin färd mot Afrika, och fåglarna som inte flyttar så långt har antingen ungar att ta hand om, eller så behöver de ta hand om sig själva (till exempel ”rugga”, alltså att byta fjädrar). Behovet av att försvara territorier eller att imponera på honor är inte alls lika stort vid den här delen av året, och då är det inte lika viktigt att sjunga intensivt.

Det kan såklart finnas andra anledningar till att det var tyst i skogen när du var ute, men i allmänna ordalag var häckningssäsongen 2023 ganska vällyckad i södra Sverige, så det finns inget som direkt tyder på att något katastrofalt har hänt. Klart är att många fåglar blir undanträngda i takt med att samhällen breder ut sig eller att jord- och skogsbruksnäringarna ändrar sina metoder, men det är inte något som drabbar alla fåglar och det drabbar inte heller fåglarna överallt. Är du intresserad av att se hur det går för Sveriges fåglar är den allra bästa källan till kunskap Svensk Fågeltaxering (https://www.fageltaxering.lu.se/resultat/populationstrender-och-forandringar) som i flera decennier har kartlagt alla Sveriges fåglar med standardiserade metoder och gjort resultaten tillgängliga för allmänheten.

– Andreas Nord

mars 8, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Djurspår i Stockholm

Vi tror att det är en ekorre som hoppat genom Kronobergsparken i Stockholm. Bilden skickades in av Jens Stanfield.

Här kommer bild från Kronobergsparken på Kungsholmen i Stockholm, tagen en februarimorgon.  Jag och mina barn går genom parken varje dag till och från barnens skola och hemmet. Vi har ekorrar, hackspettar, rådjur och alla andra ”vanliga fåglar” man förväntar sig att möta i en park mitt i stan. En morgon lyfte några duvor och en meter rakt ovanför mina barns huvud kom en duvhök och slog en av dem så fjädrarna regnade ner. Blev många frågor på det efteråt!

I morse såg vi dessa två parallella spåren i snön och blev inte riktigt kloka på vad det kan vara. Spåren går tvärs över en ganska brant (och hal) nedförsbacke. Kan ni hjälpa till?

För mig ser det här ut som typiska jämfotahopp efter en ekorre.

– Andreas Nord

mars 8, 2024

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Finns det stenmård i Roslagen?

Även om vi inte kan skilja på sten- och skogsmård bara baserat på spillningens utseende och fyndplatsen, finns det ingenting som tyder på att den nyligen invandrade stenmården har nått så långt norrut som Roslagen. Såvitt vi vet är den ännu begränsad till små geografiska områden i nordöstra Skåne. Vi är därför ganska säkra på att det är en skogsmård som bosatte sig på vår frågeställares vind. Bilden skickades in av Gun Selenius.

För ett par år sedan hörde vi ljud på vinden i sommarstugan. Nu när vi gick upp var det mycket spillning, omkring 5 centimeter långa korvar. Vad är det för djur som bott där? Finns stenmård i Roslagen? Eller kan det vara något annat?

Det är nästan säkert en skogsmård som bott på er vind. Stenmården är än så länge begränsad till några få områden i nordöstra Skåne, även om den säkert kommer sprida sig därifrån i närtid. Skogsmården tycker också mycket om att bosätta sig i människors absoluta närhet. De litet skruvade, spetsiga, korvarna är ganska typiska.

– Andreas Nord

mars 7, 2024

Inlägget postades i

Däggdjur Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem gjorde sina behov bakom huset?

Kan det vara en grävling som här lämnat den här spillningen?

I somras hälsade någon på hos oss och gjord sina behov intill baksidan på vårt hus. Det hände 6 gånger under en knapp månad. Kan det vara en grannhund eller en räv?

Det är nästan omöjligt att avgöra vem som lämnat spillningen baserat på bilden. Eftersom den är så lös och verkar vara ganska stor, så undrar jag om det inte kan röra sig om en grävling. De har väldigt varierande utseende på spillningen eftersom de är allätare. De tycker mycket om daggmaskar, och spillningen kan bli såhär ljus och slemmig om det är den huvudsakliga kosten. Om det är en grävling, så brukar spillningen lukta någotsånär (nåja) angenämt av mysk. Är det istället spillning från en tamhund eller räv luktar det skarpt och obehagligt. Räv får jag dock ingen direkt känsla av här.

– Andreas Nord

mars 7, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skinnbagge?

Ängsskinnbaggen Deraecoris ruber är ett ståtligt djur som lever på nässlor i näringsrika skogskanter. Den kan variera en del i färgen, men ofta är den som här tjusigt blåsvart med orangeröda teckningar. Bilden är tagen av Ulf Pettersson.

Jag har fotat, vad jag tror är, ängsskinnbaggen Liocoris tripustulatus på Ängsö i Västmanland. Den är artbestämd med 67% sannolikhet genom Artportalens bildsökningsfunktion. Men jag tycker inte att färgen stämmer så bra, eftersom mitt djur är blåsvart med röda teckningar och inte brun med gula teckningar. Är bestämningen rätt eller fel?

Det är inte alldeles långt borta, men inte riktigt rätt. Arten är Deraecoris ruber, en annan ängsskinnbagge. Liksom Liocoris tripustulatus lever den på nässlor i ganska näringsrika skogsbryn och liknande.

– Andreas Nord

mars 6, 2024

Inlägget postades i

Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för lav?

Den här vackra slånlaven, Evernia prunastri, hittade vår frågeställare i Veberöd utanför Lund i Skåne. Bilden är tagen av Risto Rainne.

Jag vill gärna veta vad är detta för växt. Någon sorts lav, kanske? Bollens diameter är cirka 5 centimeter.  Bilden tog jag i Veberöd, utanför Lund i Skåne.  Där växte några lövträd, korstörne tror jag, och på alla träd växte gott om lavbollar. I närheten fanns några rönnar, helt utan liknande lavar.

Det är slånlav, Evernia prunastri, en ganska vanlig lav. På den här länken finns en utbredningskarta över svenska fynd.

– Torbjörn Tyler

mars 4, 2024

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är vissa klädesmalar större än andra?

Klädesmalen, Tineola bisselliella, är en tjusig men stundtals besvärande fjäril, eftersom larven låter sig väl smaka av till exempel hår, päls och fjädrar. Särskilt tycker den om yllefibrer. Särskilt förr i tiden var klädesmalen därför en allvarlig skadegörare i våra hem. Problemen har minskat i takt med ökad användning av syntetiska kläder och ett torrare inomhusklimat, men utbrott kan fortfarande uppstå här och där och då vara svåra att få bukt med. Bilden är tagen av Olof Leillinger.

Vi har haft ett långvarigt (klädes)malangrepp som vi börjar få under bättre kontroll. På sistone och i takt med att de har blivit färre så har malarna blivit påtagligt mindre, kanske hälften så stora som innan. I övrigt har de samma utseende. Både stora och små fastnar i feromonfällor, så de borde alla vara hanar. Jag har några frågor: Malarna äter ju inte när de väl kläckts från pupporna. Kan de ändå växa? Var kommer i så fall byggstenarna till tillväxten ifrån? Om de inte växer efter kläckning, vad talar storleksskillnaden då för? Sämre levnadsförhållanden för larverna?

Jag är ingen expert, men alternativ två känns mest troligt. Jag ser att frågan skickades in under sommaren, så temperaturskillnader kan också vara ett alternativ. Det är vanligt hos insekter att kalla temperaturer under larvstadiet leder till senare förpuppning och därmed större kroppsstorlek i vuxenstadiet.

– Jessica Abbott

Jag håller med om att de mest sannolikt handlar om levnadsförhållandena för larverna. Fjärilarna växer inte efter att de har kläckts. Det är den kroppsmassa larverna bygger upp som bestämmer storleken hos de vuxna.

– Olle Anderbrant

mars 1, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är den svarta skalbaggen för något?

Åkerfrölöpare, Harpalus rufipes, är en av de vanligaste arterna i jordlöparsläktet frölöpare (som heter Harpalus på vetenskap). Den finns på nära nog alla slags någotsånär öppna och torra marker. Det är en duktig flygare som gärna dras till ljus, varför det är vanligt att hitta åkerfrölöpare inomhus på sommaren och hösten. Något skadedjur är den dock inte! Bilden är tagen av Kevin Larsson.

I somras hittade jag många av dessa baggar i mitt hem, som är ett gammalt hus. Är något att oroa sig för? Kan det vara husbock?

Skalbaggen hör till den stora familjen jordlöpare (Carabidae; vi har omkring 400 olika i Sverige). Den heter åkerfrölöpare (Harpalus rufipes) och det är en av de vanligaste arten i det ganska stora släktet frölöpare. Den är ganska lätt att känna igen på den breda kroppen och de rödaktiga benen. I motljus ser en också att åkerfrölöparen har en vackert gyllengul behåring över hela ovansidan, vilket delvis syns på dina bilder.  Åkerfrölöparen lever på de flesta öppna marker så länge de är någotsånär torra. Den äter särskilt olika slags fröer, så ibland kan den hittas uppkrupen i gamla blomställningar på till exempel vildmorot. Liksom flera andra frölöpare är åkerfrölöparen duktig på att flyga. Den är nattaktiv och dras gärna till ljus, så det är inte ovanligt att hitta den inomhus på sommaren. Det är dock aldrig ett skadedjur. Husbocken är en helt annat typ av skalbagge (en långhorning) och känns igen på sina långa, slanka antenner, och platta, litet bräckliga utseende. Den är aldrig djupsvart.

– Andreas Nord

februari 29, 2024

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken insekt i sängen?

Vi har omkring 70 olika slags stövsländor i Sverige. De finns på lite olika platser där det är mer eller mindre fuktigt. Här lever de bland annat av alger, svampar och dött organiskt material. Just vilken stövslända detta är kan vi inte säga med säkerhet. Av allt att döma har den dock tagit sig in utifrån och hamnat i vår frågeställares säng av slumpen.

Denna figur, som var omkring 1 centimeter lång, kom gående i min säng härom natten. Den var inte så snabb och klättrade gärna upp på mitt finger för att låta sig undersökas. Den var mörk, åt det svartare hållet, och gjorde ibland ett litet hopp, men den verkade inte kunna flyga. Jag tycker antennerna och benen påminner om en kackerlackas, men när jag jämför med bilder på tyska kackerlackor så är baken lite väl spetsig och kroppen för smal. Vad kan det vara för något?

Det är en så kallad stövslända, en helt egen slags insekt som förs till ordningen Psocoptera. Det är typiskt med de långa, slanka antennerna, den smala halsen och väl avsatta huvudet. Vi har omkring hundra olika arter i Sverige och jag kan inte avgöra vilken du har sett. De flesta lever utomhus och äter saker som pollen, svamptrådar och döda insekter. Vissa arter kan också leva inomhus av bland annat limfogar i gamla böcker eller av gammalt tapetklister, och dessa inomhusstövsländor brukar därför kallas för ’boklöss’. De saknar vingar och kan alltså inte flyga. Ditt djur är alltså ingen boklus, och jag gissar därför att den letat sig in utifrån och bara råkat hamna i din säng. Många stövsländor, även de med vingar, är litet sävliga och tycks föredra att gå framför att flyga.

– Andreas Nord

februari 27, 2024

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Inte kan väl snokar para sig på hösten?

Beroende på vårvädret parar sig snokar vanligtvis från mitten av april till mitten av maj. Parningen är ett fascinerande skådespel – och en veritabel ormgrop! Under vissa omständigheter kan snokarna också para sig på hösten. Forskarna vet inte så mycket om vad det beror på eller vad det betyder, men klart är att höstparningarna verkar ske i närheten av övervintringsplatsen och bara i varmt och soligt väder. Bilden på parande snokar är tagen av Mircea Nita.

Jag har en trevlig liten snokfamilj i min trädgård sen ett par år tillbaka. En dag i augusti hände något märkligt. De två största individerna parade sig och sitter ordentligt fast i varandra medan tre mindre individer cirklar omkring det som händer. Hur kommer det sig att dom parar sig nu i augusti? Det är väl nu äggen ska kläckas? Jag funderar också på deras val av boplats, eftersom jag inte direkt har nära till vatten och bor nära en järnväg. Borde inte ormarna störas vibrationerna, eller har de vant sig?

I slutet av september såg jag två ganska stora snokar som rullade runt i skogen, som om de höll varann i ett grepp där de nästan var sammanflätade. Vad gjorde dem? De kan väl inte para sig så här års? Det var varmt och soligt ute, och snokarna brydde sig inte alls om mig som stod någon meter ifrån.

Vilka intressanta observationer!

Thomas Madsen har berättat för mig att han sett snokparningsaktiviteter även på hösten. Jag har inte haft den turen, men har sällan eller aldrig spanat målmedvetet efter det. Ej heller har jag sett några vetenskapliga studier som diskuterar det. Dock sägs det i boken ”Nordens padder og krybdyr” att: ”I august-september vender dyrene tilbage til vinterkvarteret. Når de igen er samlet her, kan de endnu engang vise parringsadfaerd og parre sig, forudsat at det er varmt nok i vejret (mindst 15 grader).

Vad gäller boplats är det inte ovanligt att vägslänter och banvallar väljs som övervintringsplats, förmodligen därför att sluttningen medför en mer direkt solinstrålning och därför ett varmare mikroklimat. Speciellt på våren torde snokarna gynnas av att kunna lapa i sig så mycket solvärme som möjligt så fort som möjligt, så att spermierna mognar inför [vår]parningen. I södra Sverige inträffar den i mitten av april.

– Björn Lardner, gästexpert

Jag studerade snokar i Måryd utanför Lund från 1976 till 1981. Beroende på vårvädret så parar sig snokar från mitten av april till mitten av maj. Honorna lägger sina ägg från början av juli till mitten av juli. I Måryd lades äggen alltid i en av de två gödselstackarna inom området.  Äggen kläcks vanligen från mitten till slutet av augusti.

1977 upptäckte jag för första gången en parning den 3 september på snokarnas övervintringsplats. Vidare såg jag vardera en höstparning 1979, 1980 och 1981, alla i närheten av snokarnas övervintringsplats. Eftersom det är mycket svårare att hitta snokarna under hösten så vet jag inte hur vanligt det är höstparningar. Jag skulle dock tro att de är mindre vanliga än de ”normala” vårparningarna. Eftersom jag på den tiden inte kunde använda DNA-teknik för att göra faderskapsanalyser så vet jag inte heller om dessa parningar leder till att en del av äggen befruktas av ”hösthanen”.

– Thomas Madsen, gästexpert

februari 26, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Grod- och kräldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg