Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vad är sant om vitmossans antiseptiska egenskaper?

Vitmossor, i moss-släktet Sphagnum, anses ha antiseptiska egenskaper. Det lärde vi oss redan i den klassiska filmatiseringen av Astrid Lindgrens bok Ronja Rövardotter, även om det i filmen faktiskt var en fönsterlav (som inte alls är någon mossa) som Ronja använda för att hjälpa Birk. Här ser vi knoppvitmossa, Sphagnum teres, som är spridd över hela landet. Bilden är tagen av Kristian Peters.

Jag har hört att vitmossans antiseptiska egenskaper beror på att den innehåller stora mängder jod. Stämmer detta? Och finns det möjligtvis mer info kring varför vitmossa är antiseptisk?

Det finns lite olika uppfattningar när det gäller vilka egenskaper hos vitmossorna som ger den antiseptiska effekten. Det är definitivt inte jod.

En viktig aspekt är att vitmossor kan suga upp vätska mer än 20 gånger sin vikt. Det är betydligt mer än vad till exempel bomull kan göra. Denna effekt beror på att vitmossans blad innehåller döda, uppblåsta celler med porer som fungerar som vattencisterner. Den antiseptiska effekten uppkommer av en pektinliknande polysackarid som sitter bunden till cellväggarna. Denna polysackarid kallas ’sphagnan’ och har egenskapen att kunna immobilisera hela bakterieceller såväl som exotoxiner och lysiner som exuderas av patogena bakterier. Sphagnanet fungerar som jonbytare och byter positivt laddade joner mot vätejoner, vilket ger en försurande verkan. Sphagnanet innehåller starkt reaktiva alfa-keto-karboxylsyror (CO-CO2H)-grupper som ger dessa effekter.

den här, den här, och den här länken kan du läsa mer.

– Nils Cronberg, gästexpert

december 29, 2023

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En blandning mellan mygga, mal och en pinne – vad kan det vara?

De säregna fjädermotten är en slags fjäril som förs till familjen Pterophoridae. Vi har 42 olika sorter i Sverige, och de flesta ser typiskt ut ungefär som ett T när de vilar. Bilden är tagen av Josefine Andersson.

Den här lilla graciösa insekten dök upp när jag rensade under fikonträdet häromdagen. Jag kan inte minnas att jag sett något liknande. Den ser ut som en blandning mellan mygga, mal och en pinne. Vet ni vad det är?

Den gracila insekten är ett fjädermott, en slags fjäril. Vi har ett 40-tal olika arter i Sverige, och flera är möjliga att skilja åt från foto, men jag klarar inte av att göra det från din bild. Utseende hos fjärilen är i alla händelser mycket karakteristiskt när den är i vila, som på din bild. Då ser alla arter ut nästan som bokstaven T, men med långa ben. Det är vanligt att hitta fjädermott på husväggar och i taket på sensommaren och hösten.

Vill du lära dig mer rekommenderar jag den utmärkta boken Fjädermott i Norden, som kan köpas för en billig peng eller lånas på bibliotek.

– Andreas Nord

december 28, 2023

Inlägget postades i

Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Från fågelskådare till trollsländeskådare – men vad är det jag hittat?

Större sjötrollslända, Orthetrum cancellatum, är en vanlig trollslända i hela södra Sverige. Här reder vi ut hur man bäst skiljer den från liknande arter. Bilden är tagen av Bo Johansson.

Jag började som fågelskådare, men har efterhand börjat intressera mig för allt annat som flyger i luften. Men ibland är det mycket svårare att bestämma. Den här trollsländan fotograferade jag i Albrunna kalkbrott på Öland den 21 juni. Jag har kollat i Svenska Trollsländeguiden men blir inte riktigt klok på om det kan vara en större sjötrollslända eller en spetsfläckad trollslända. Om det nu är någon av dem…Kan ni hjälpa till?

Det ser ut som en större sjötrollslända, Orthetrum cancellatum. Den är vanlig i hela södra Sverige. Liksom hos den betydligt mer sällsynta spetsfläckade trollsländan har hanarna blåpudrad bakkropp med svart spets, men spetsfläckad trollslända har ”svarta armhålor” på bakvingarna vilket större sjötrollsländan saknar. Mindre sjötrollslända är också en möjlig förväxlingsart, men där har hanen helt blåpudrad bakkropp, och vingmärkena är orange.

– Andreas Nord

december 27, 2023

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för insekt som invaderar hemmet?

Trägnagare är en slags skalbagge som lever i torrt eller rötskadat virke. Inomhus uppträder trägnagare ibland som ’sekundära skadedjur’. Det betyder att den angriper virke som redan är rötskadat, utan att själva ge upphov till problemet. Trägnagare kallas ibland för dödsur, eftersom det mycket särpräglade parningslätet (ett ’trummande’) förr i tiden troddes förespå en snarlig död. Bilden är tagen av Rim Rimazutti.

Vi har under två veckors tid hittat denna insekt hemma. Den är mörkbrun och har vingar. Jag skulle nog säga att vi hittills dödat 35 stycken. Vi bor i ett hus med en trädgård, men det finns inget sätt för dem att ta sig in. Vad kan det vara för kryp? Och hur kan man bekämpa det?

Det är någon trägnagare, alltså en slags skalbagge som förs till familjen Ptinidae. Vi har ett 60-tal olika arter i Sverige. Flera av dem lever i rötskadat trä. Om man hittar många trägnagare inomhus kan det vara tecken på att det finns problem med fukt eller röta i byggnadskonstruktionen. Det går inte att säga säkert vilken trägnagare du har hittat med det här bildunderlaget, men den mörka färgen och det faktum att fyndet gjorts inomhus gör att jag åtminstone kan gissa på att det rör sig om strimmig trägnagare, Anobium punctatum eller möjligtvis envis trägnagare, Hadrobregmus pertinax. Viktigt är att trägnagare inte är orsaken till problem i huset – men de kan etablera sig sekundärt om förutsättningarna finns, till exempel vid rötskada. Därför behöver ni inte bekämpa trägnagarna, men ni måste komma till botten med anledningen till att de trivs i ert hus.

Jag rekommenderar att ni tar kontakt med Anticimex för konsultation.

– Andreas Nord

december 22, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skalbagge vi hittar härhemma?

Stor mjölbagge, Tenebrio molitor, är en av våra allra vanligaste mjölbaggar. Den lever ofta inomhus i spannmål och annan torrskaffning, men också utomhus. Om den finns i stora mängder kan den ställa till en del oreda i våra skafferier, men allt som oftast brukar den inte medföra några större problem. Bilden är tagen av Georg Rosén.

Kan ni hjälpa mig att ta reda på vad detta är? Jag hittade den i fönsterbänken i vårt hus i Vaxholm, som är byggt 1925.

Det är större mjölbagge, Tenebrio molitor. Larven tycker framförallt om olika slags spannmål och ibland kan det bli ganska stora utbrott i till exempel en påse havregryn. Samtidigt är mjölbaggar (och andra insekter bundna till människor) vanliga i äldre hus, där de förekommer i ganska små men stabila populationer. Jag hade inte varit alltför orolig, men råder er att ändå undersöka era skafferivaror för förekomst av mjölbaggar. Larverna är ett par centimeter långa, tjusigt bärnstensfärgade med ett litet huvud. Släng angripna produkter och skydda det som ännu inte är angripet genom att försluta det i plast- eller glasburkar.

– Andreas Nord

december 20, 2023

Inlägget postades i

Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vacker skalbagge i Jämtland – vad kan det vara?

Större frågeteckenbock, Brachyta interrogationis, är en av Sveriges omkring 120 långhorningar, och en av våra allra vackraste arter. Till skillnad från många andra långhorningar utvecklas större frågeteckenbockens larver inte i ved, utan i växtrötter. Såväl det svenska som det vetenskapliga namnet anspelar på den tjusiga, frågeteckenlika, teckningen på täckvingarna. Bilden är tagen av Annika Nilsson.

Jag fann denna vackra skalbagge i min trädgård utanför Östersund i juli. Jag har försökt att googla mig fram till vad det kan vara, utan att lyckas. Vet ni?

Det är en skalbagge ur familjen långhorningar – vi har drygt 120 olika – som kallas större frågeteckenbock på svenska och heter Brachyta interrogationis på vetenskap. Såväl det svenska som det vetenskapliga namnet anspelar på den tjusiga markeringarna på vardera täckvinge, som faktiskt påminner om just ett frågetecken. Det syns inte alltid lika bra som på ditt djur, och vissa större frågeteckenbockar har faktiskt nästan helt ljust eller helt mörka täckvingar.

Större frågeteckenbock är en ganska vanlig långhorning i Svealand och Norrland, men den är lokal och sällsynt söderut i landet. I Jämtlands blomrika vägkanter och skogsbryn trivs den bra. Honan lägger sina ägg i jorden nära olika slags nävor, till exempel midsommarblomster, och larven lever av växternas rötter. Här kan du se en utbredningskarta över svenska fynd av arten.

– Andreas Nord

december 19, 2023

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för småkryp vi hittar hemma?

Vi har omkring 70 olika slags stövsländor – en slags primitiv insekt – i Sverige. De finns på lite olika platser där det är mer eller mindre fuktigt. Här lever de bland annat av alger, svampar och dött organiskt material. Vissa arter trivs också inomhus, till exempel bakom gamla tapeter med stärkelseklister, eller i gamla böcker. Sådana stövsländor kallas i dagligt tal för ’boklöss’. De brukar inte ställa till någon större skada, och problemet löser sig själv om man ser till att ha det lite torrare hemma. Just vilken stövslända detta är kan vi inte säga med säkerhet. Bilden är tagen av Andreas Jansson.

Vi har hittat dessa små småkryp hemma. Vad kan det röra sig om?

Det är någon slags stövslända, en ganska primitiv insekt som förs till en egen ordning (Psocoptera). Vi har ett hundratal olika arter i Sverige, och jag kan inte avgöra just vilken detta är. Vissa arter kan överleva i torra miljöer och hittas gärna bland böcker och i pappershögar. De gör ingen stor skada, och det säkraste sättet att bli av med dem är att sänka luftfuktigheten inomhus. Jag hade inte varit orolig för detta.

– Andreas Nord

december 19, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om ett blad är ett blad, vad är då ett löv?

Är ett blad ett blad bara när det sitter kvar på trädet, men ett löv när det lossnar? Vi reder ut begreppen. Bilden är tagen av Symphony999.

Varför heter det ’blad’ när de sitter på träden men ’löv’ när de fallit ned på marken?

Zoolog som jag är har jag faktiskt kallat både blad på träden och på marken för löv. Eller i och för sig även blad. Man pratar ju om att darra som ett asplöv och det har jag alltid utgått från att det är en liknelse med lövet/bladet på trädet! Väntar med spänning på botanisternas svar!

– Bodil Enoksson

Jag tolkar ”blad” som den allmänna termen för en platt grön växtdel och ”löv” som en mer specifik term för bladen på ett träd eller en buske – oavsett om de sitter kvar på växten eller lossnat och trillat ner på marken.

– Stefan Andersson

december 18, 2023

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad kan det vara för död insekt?

Silverfiskar trivs i våra hem, och är egentligen ganska vanliga. Som levande är det lätt att känna igen dem, men en död silverfisk torkar snabbt och då kan de annars tjusigt långa antennerna och stjärtspröten gå av. På senare tid har den stora, kraftiga arten långsprötad silverfisk, Ctenolepisma longicaudata, blivit vanlig i svenska hem. Den är betydligt större än den vanliga silverfisken, och är inte heller lika beroende av fuktiga utrymmen. Storleksangivelsen, 7 millimeter, tyder på att den kan vara just en långsprötad silverfisk vår frågeställare hittade död, men det går inte att vara helt säker från fotot. Bilden är tagen av Sophie.

Jag hittade denna under trappen i skrubben i mitt hus, där den låg död. Den var 7 millimeter lång. Vad är det för något?

Det är svårt att avgöra från bilden, men eftersom djuret ser ut att sakna täckvingar och ha tre stjärtspröt, sätter jag mina slantar på att det är en ihoptorkad och något illagjord silverfisk. En levande silverfisk skulle ha längre antenner och stjärtspröt, och en mycket mer spolformad kropp, men insekter som torkar drar gärna ihop sig och det är lätt att de sköra spröten bryts av.

– Andreas Nord

december 18, 2023

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför ser ekollonen så konstiga ut?

Vi är en förskoleklass på Lorensborgsskolan Malmö. Vi har upptäckt att det hänt något konstigt med våra ekollon! Det finns som ett konstigt hål i något som sitter på ekollonen. Förra året såg vi inget sånt här. Vad kan det vara som hänt?

Det är galler orsakade av en så kallad ”gallstekel” som heter Andricus quercuscalicis. Den saknar svenskt namn, men kallas på engelska ’Knopper oak gall wasp’. Arten är rätt nyinvandrad i Sverige. De första rapporterna i den Artdatabankens publika databas Artportalen är från 2019 och den har sedan dess hittats i Malmö, Åkarp, Lund, Eslöv och Helsingborg. 

Stekeln har två generationer per år, en generation lever på ek, Quercus robur, medan den andra generationen lever på turkisk ek, Quercus cerris. Båda arterna ek måste alltså finnas i närheten för att stekeln ska klara sig. Eftersom turkisk ek är ett odlat träd som till exempel finns i trädgårdar och parker, så är det nog så att gallstekeln kommer att hålla sig i mer eller mindre urbana miljöer även i framtiden.

– Viktor Nilsson-Örtman

december 15, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg