Korsmanet, Staurophora mertensi. Bilden skickades in av Marith Sjöquist.
Vi har hittat en manet i Hovenäset, Bohuslän som vi aldrig förut sett. Stor som en öronmanet men i mitten ett vitt kors. Se bild under den blå fendern. Vad är detta?
Svårt att säga från fotot men det finne en art som heter just White-cross Jellyfish (Staurophora mertensi). Den är inte vanlig men skulle kunna förekomma i Bohuslän tillsammans med vår vanliga öronmenet Aurelia aurita.
Hur andas Reptiler och andra groddjur ? Jag kan bara hitta om sköldpaddornas andning men ingenting om groddjuren, ormarna, ödlorna eller de andra djurens andning.
Reptiler som ormar och ödlor andas som de flesta landdjur med lungor. Amfibier (groddjur) andas också med lungor men är dessutom beroende av att fukta huden då de också har en viss hudandning.
Försöker att få klart för mig ekorrens udda födoval. I allt litteratur, fack som lekmanna, framgår att i ekorrens födoval ingår fågelägg och fågelungar. Efter att ha levt med ekorrar kring knuten i 25 år, nappat och fött upp ekorrungar ett par omgångar, (ägg ratades) så har jag svårt att se detta. Jag vill påstå att det snarare är en myt eller skröna av hävd. Inte någon gång har jag sett en ansats från en ekorre att röva i någon fågelholk. Att ekorren retar, leker nyfiket omkring en holk är en sak, skulle ekorren vilja allvar så kan den vara nog så envis, man skulle i så fall sett tecken på holken av dennes framfart. Har hört, tyvärr ingen källhänvisning, att man hittat rester av fågelben, fjädrar o äggskal i maginnehållet hos ekorrar. Rimligt, eftersom de gärna gnager, har jag sett, på upphittade ben för att sannolikt täcka något ämnesbehov. Skull gissa att det slinker ned en o annan fjäder, benbit eller äggskal i det läget, dvs av upphittat dött material.
Frågan. Finns det belägg för att ekorren rövar levande fågelbon, ägg och att de äter levande fågelungar?
Du har helt rätt, ekorren är ingen större fara för fågelungar. Exempelvis Anders Bjärvall i Däggdjur: våra vilda arter i Sverige (Bonnier Fakta 2010), citerar en svensk undersökning av 600 ekorrmagar. Endast i 4 återfanns rester av fåglar (eller ägg).
Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.
Upptäckte en geting på min uteplats som var 3 cm lång. Är det en bålgeting?
Storleken kan vara lite lömsk. En buskgetingdrottning kan vara nästan lika stor som en bålgetingarbetare.
– Sigvard Svensson
Getingen verkar vara väldigt mörk på den inskickade bilden, för mörk för att vara en bålgeting, och den ser inte heller inte ut som en bålgeting. Kan vara en drottning av någon annan art.
En okapi (Okapia johnstoni) på Köpnhamns djurpark. Bilden tagen av Einarspetz.
Jag hållerpå med en väldigt viktig undersökning och behöver lite hjälp med den. Jag har undersökt djurens beteende i en zoo, där jag studerade noga älg, Lo, varg, pingviner, björn och sådana djur som inte riktigt skulle trivas instängda i burar. Älgen hade en liten plats och den var väldigt stor, den satt helatiden på samma plats även efter tre timmar, vad kan detta bero på? Att den inte trivs och vill hellre vara fri i skogen? Vargen såg också svag ut, den var alldeles ensam, den är hellre med en flock och fri att jaga, hur kan det påverka dens utveckling? Den behöver väl inte anstränga sig längre för att anpassa sig och Lo djuret också, eftersom de inte jagar och får allt klart serverad så utvecklas väl inte deras tänder eller sånt? Sjölejonen var väldigt intressanta, de simmade i cirklar vid verandan där maten serveras exakt innan den skulle serveras på en kvart, kan det bero på att de vet när de blir matade? Efteråt simmade en säl runt i en cirkel lite längre bort och gjorde exakt samma sak flera gånger, den simmade en halvcirkel dök upp huvudet och sedan simmade en halvcirkel till och så vidare på exakt samma plats, vad kan detta bero på? Jag har också studerat björnar, de hade en ganska stor plats och var tre stycken, är det något som kommer vara fel med de björnar i buren i framtiden? Eller trivs björnar ändå instängda? Jag studerade lite mer på deras beteende, det var en björn av björnarna som var lite större än de andra, han klättrade alltid upp på ett träd och hållde sig uppe medans de andra var nere, kan han vara deras ledare? Pingvinerna tror jag skulle trivas bättre i kallare klimater, eftersom det är där de egentligen hör hemma. Vad mer djur skulle inte trivas så bra i en zoo ändå om zoon tar hand om de så väl de kan? Hur kan deras beteende ändras och utveckling?
Huruvida djur trivs i djurparker och om det är meningsfult att hålla djur i fångenskap är ett ständigt återkommande tema i samhällsdebatter och man kan ha väldigt olika åsikter om detta. För djurparker i Sverige finns idag stränga riktlinjer om hur djuren skall hållas. För olika djurgrupper finns det olika krav på hur mycket utrymme de ska ha, hur deras miljö ska se ut, om de ska hållas ensam eller i grupper, etc. Mer information om detta kan du hitta här: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/djurforuppvisning/djurparksdjur.4.207049b811dd8a513dc80001418.html. Bra djurparker strävar efter att djur kan bete sig så naturlig som möjligt. Trots det kan man egentligen inte förvänta sig att djur i zoo beter sig på samma sätt som i det vilda. Många naturliga selektionsfaktorer finns inte i zoomiljö. Djur i zoo riskerar, till exempel, inte att svälta eller att bli uppäten av en predator. Skulle de få sjukdomar/parasiter blir de behandlade av veterinären. Ett annorlunda beteende behöver inte nödvändigtvis betyda att de inte trivs. Angående dina specifika frågor kring de olika djurens beteende föreslår jag att du diskuterar de med djurvårdarna på plats. De har vanligtvis mycket bra koll på sina djur.
En ekolog kan vara en kommunekolog som sysslar med natur- och miljövård inom sin kommun. Här i huset utbildar vi studenter och forskar. Olika områden är t ex zooekologi (=djurekologi), teoretisk ekologi (mycket beräkningar och matematik), kemisk ekologi, växteekologi, limnologi (sjöars ekologi) och mikrobiologisk ekologi.
Vad är det för skillnad på ett ekologiskt-jordbruk och ett vanligt jordbruk? Vad tycker du om ekologiskaodlingar? Bra och dåligt?
Den stora skillnaden mellan det som kallas ekologiskt jordbruk och det konventionella (vanliga) jordbruket är att man använder inga kemiska bekämpningsmedel i det ekologiska jordbruket. Det vill säga man besprutar varken mot skadeinsekter eller mot ogräs och svamp/mögel angrepp på grödorna. Beroende på hur ekologiskt lantbruket sedan är så kan man eller kan inte använda konstgödsel. Jag minns inte exakt men för att uppfylla KRAVs normer tror jag inte att man skall använda konstgödsel eller bara till en viss del. Fördelarana med ekologsikt jordbruk är naturligtvis att vi inte skickar ut en massa kemikalier i miljön, och därmed slipper både vi och alla andra djur och växter att få dem i oss. Nackdelarana är inte lika dirikta men finns där förståss ändå, dels så måste du försöka att bli av med orgäs för ’hand’. Det vill säga att du måste köra många fler turer med traktorer och andra redskap vilket leder till en ökad packning av jorden och mer utsläpp. Sedan har man inte samma skydd mot angrepp av insekter och svamp, vilket gör att lönsamheten sjunker en hel del. Det finns sätt att försöka komma runt många av angreps problemen, som att inte ha samma gröde på en åker två i rad eftersom olika insekter gillar olika grödor. På senare tid har biologer börjat studera skillnaderna mellan de två typerna av jordbruk, och det finns preliminära resultat om att det finns betydligt fler småfåglar och insekter ( som fåglarna äter) i områden som domineras av ekologiskt jordbruk.
Vad får man och vad får man inte ge till en ekorre??? Jag undrar om man kan mata ekorrar med gnagarmat? Alltså sånt man kan köpa i affären för kaniner, marsvin eller möss och råttor. Kan man ge ekorren torkad bana? Eller majs? Mandlar? Ja, förutom alla sorters fröer och nötter förstås. Kanske finns det något som är farligt att ge ekorren? Jag vet att man inte får ge sånt som är saltat. Finns det något som är extra gott att ge till en ekorre?
Gnagarmat låter som utmärkt mat åt en ekorre. Ekorrar är huvudsakligen vegetarianer, men kan stoppa i sig en del småkryp, ägg och annat. Dock är de alls inte så svåra på ägg och fågelungar som ofta anges. Så huvudfödan bör nog vara olika nötter och frön med en del grönt inklusive frukt. Och lite hackat kött (köttfärs kanske) eller lite ägg då och då. Mandlar bör vara uppskattat och säkert majs och torkad banan med.
Man kan få en kontinuerlig övergång mellan två arter genom avstånd. Bilden skapad av EnEdC.
Jag undrar om du har några exempel på arter som skiljer sig såpass att de inte kan få fertil avkomma med varandra, men där det finns någon ”mellan-art” som kan få fertil avkomma med båda dessa arter? Dvs mellan-arten är tillräckligt lik de båda arterna för att få fertil avkomma med dem. Tycker detta är intressant ur ett evolutionärt perspektiv.
Ja, det förekommer och kallas för ”isolation by distance” (reproduktiv isolering på grund av avstånd) eller ”ringart”. En art med stor utbredning kan anpassa sig till den lokala miljön och bli så pass olika vid de två yttersta populationerna att de inte längre kan reproducera sig med varandra, men att alla intilliggande populationerna kan fortfarande para sig utan problem (bild A ovan). Om utbredningen går runt något stort geografiskt barriär (till exempel en bergskedja eller en öken; bild B) kallas det för ringart. Då kan det finnas en region där två grupper överlappar som är reproduktivt isolerade and kan därför betraktas som separata arter, trots att alla intilliggande populationerna kan para sig (bild C). Ett exempel är lundsångare (Phylloscopus trochiloides) som finns i en ring runt Himalaya.
Kommentarer