Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Varför slår lejonhanen ihjäl honans ungar?

Lejon, Panthera leo. Bilden tagen av Joachim Huber.
Lejon, Panthera leo. Bilden tagen av Joachim Huber.

Varför biter en lejonhanne, som övertagit en hona med diande ungar, ihjäl ungarna?

Det är inte ovanligt i djurvärlden, liknande beteende finns exempelvis hos möss. Den egentliga lejonflocken består av en grupp besläktade honor (systrar, döttrar osv) och deras ungar. När unga hannar blivit vuxna ger de sig iväg (eller blir ivägkörda av de äldre hannarna) och bildar en flock med andra hannar. Ibland håller bröder ihop. När hannarna blivit tillräckligt stora, starka och erfarna försöker de ta över en honflock. En stark koalition av hannar kan kanske räkna med att ”behärska” hongruppen genetemot andra hannar i två-tre år eller så. Evolutionen har då under årtusendena gynnat beteenden som gör att hannarna hinner fortplanta sig. Om honorna redan har små ungar skall dessa först växa upp och blir oberoende innan honorna blir mottagliga för parning ogen. Chansen är då mycket mindre att hannarna skall hinna få ungar som når vuxen ålder under den begränsade tid de har på sig. Om de iställer tar kål på de ungar som finns när de tar över en hongrupp, så blir honorna snart receptiva för parning igen. Kort sagt: de hannar som genom tiderna dödat föregående hannars ungar är de hannar som fått sina anlag vidareförda genom generationerna. Alltså har det skett urval för detta beteende.

– Från frågearkivet

maj 7, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Inomartskonkurrens

Modeller av populationstillväxt med (blått) och utan (rött) konkurrens.
Modeller av populationstillväxt med (blått) och utan (rött) konkurrens.

Hur tillväxer en population med respektive utan innomartskonkurrens?

Att säga att det inte finns någon inomartskonkurrens i en population, dvs att individerna i populationen inte konkurrerar om något alls, vare sig mat ,plats eller något annat, är i princip detsamma som att säga att det inte finns några gränser för hur stor populationen kan bli. Man kan också tänka sig att det inte finns ( så mycket) inomartskonkurrens ifall populationen är liten. Om man vill sätta upp en enkel matematisk modell för en sådan population, måste man först göra vissa förenklande antaganden bl.a. : – Alla individer betraktas som likadana eller genomsnittliga individer – Man antar att inga individer flyttar från eller till populationen – Man antar att det inte finns någon påverkan från andra arter – Man antar att miljön är konstant, t.ex. ingen variation i resurstillgång Om man dessutom antar att populationstorleken ( eller vanligare tätheten = individer/yta) som vi kan kalla N, kan beskrivas som en kontinuerlig funktion av tiden, kan man formulera en s.k. differentialekvation, som beskriver förändringen ( derivatan) av populationstätheten som en funktion av populationstätheten: dN/dt = f (N) Alltså, det är helt enkelt så att hur fort populationen växer beror på hur stor den redan är.Varje individ i populationen har en viss ’förökningstakt’ i genomsnitt. Den genomsnittliga förökningstakten är (alla födda – alla döda) /N per tidsenhet. Utan inomartskonkurrens är den genomsnittliga ökningen, som vi kan kalla r, alltid lika stor oavsett hur många andra individer som finns i populationen. Då är derivatan av populationstätheten : dN/dt = r*N ( r gånger N) En population med sådan tillväxt kommer att växa exponentiellt ( N(t) = N (0)* exp(rt) ) , ju fler individer, ju större antal ’barn’ totalt, och snart bli väldigt stor. I verkligheten är det ju oftast så att en population inte kan bli hur stor som helst, pga att någon resurs inte räcker till.

– Från frågearkivet

 

maj 6, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är permetrin?

Permetrins kemisk struktur.
Permetrins kemisk struktur.

Varför förbjuder man Permetrin som skydd mot snytbaggen? Vad är Permetrin? Kemiskt alltså.

Det förbjuds pga av sin toxiska aktivitet i vattenmiljöer. Permetrin är ett pyretrum derivat.

– Från frågearkivet

maj 5, 2014

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Älg med vitt öga

Den vitögda älgen. Bilden tagen av Tomas Svensson.
Den vitögda älgen. Bilden tagen av Tomas Svensson.

Jag heter Tomas Svensson och gillar att fotografera djur och natur. Har hållit på med detta i över 30 års tid. Vanligtvis så fotograferar jag helst våra hjortdjur och har stor vana med främst älgar. För ett par år sedan så fotograferade jag en älgtjur som hade vita/blå ögon. Hur pass vanligt är detta? Har aldrig sett detta förut. Är det mer vanligt förekommande på vissa platser? Jag antar att det är en genetisk ”defekt”. Älgen betedde sig helt normalt. Bifogar ett foto på älgtjuren.

Älgar har normalt en svart pupill i en brun iris (regnbågshinna) omgiven ytterst av en gulvit bindehinna. Normalt syns ingen del av bindehinnan, vilket gör ögonen ganska mörka. På din bild verkar det som om iris är mycket ljus (vit) trots att djuret i övrigt är normalt pigmenterat. Hos djur som är albino, dvs saknar förmåga att bilda det bruna pigmentet melanin ser ögonen ut som på din bild, men då har djuret vit päls. Din älg har troligen en genetisk förändring som specifikt påverkar pigmenteringen av iris. Möjligen vet jägare mer om hur vanligt detta är.

– Dan-E Nilsson

maj 2, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flamträd, en Australiensisk prydnadsväxt

Flamträd, Brachychiton acerifolius. Bilden tagen av Bidgee.
Flamträd, Brachychiton acerifolius. Bilden tagen av Bidgee.

Vad är det här för träd? Nöten är 12-15 cm lång. Nöten kommer från en trädgård vid Medelhavet.

Helena Persson i Lunds botaniska trädgård meddelade att bilden föreställer flamträd, Brachychiton acerifolius (Malvaceae). Trädet kommer från östra och södra delarna av Australien och odlas ofta pga sina vackra röda blommor. Googling på det vetenskapliga artnamnet ger många bilder på blommande flamträd.

– Stefan Andersson

Man kanske bör tillägga att det finns ett antal olika träd som kallas flamträd/flametree; Flame trees of Thika inte att förglömma.

– Bodil Enoksson

Stämmer! Vill man precisera i detta fall kan man skriva australiskt flamträd. Eller ännu hellre: använda – och uppmuntra användandet av – det vetenskapliga artnamnet.

– Stefan Andersson

 

april 30, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför har växter olika gröna färger?

Lövskog. Bilden tagen av Oliver Herold.
Lövskog. Bilden tagen av Oliver Herold.

Hur kommer det sig att växter har olika gröna nyanser på sina blad? Borde det inte vara en enda nyans som är optimal för att utnyttja solljuset?

Torde väl åtminstone delvis kunna bero på anpassning till att växa i skugga under träd (med annan ”filtrerad” ljuskvalité och våglängdssammansättning) respektive i full solexponering. Arter som växer mycket solexponerat tenderar ju att ha mer blågröna blad än skogsväxter. Är dessutom delvis en bieffekt av bladens olika tjocklek då tjockare blad upplevs som mörkare färgade. Mycket av färgvariationen torde väl dock bero på variation i pigment och strukturer som inte har något med fotosyntesen som sådan att göra utan som utgör skydd mot avdunstning, växtätare och rent mekaniskt stöd. Det ytliga vaxlagrets (kutikulans) tjocklek påverkar färgen och naturligtvis gör även olika typer av behåring på bladytan likaså. Sammanfattningsvis så tror jag alltså att det mesta som vi upplever som färgvariation inte har något med själva fotosyntesen att göra, men att det nog ändå finns en viss variation som beror på anpassningar till olika kraftigt och/eller filtrerat solljus.

– Torbjörn Tyler

april 29, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur gammal kan en kråka bli?

Gråkråka, Corvus (corone) cornix. Bilden tagen av Martin Olsson.
Gråkråka, Corvus (corone) cornix. Bilden tagen av Martin Olsson.

En av mina elever undrar hur gammal en kråka kan bli.

Såvitt jag kommer ihåg så var för en del år sedan den äldsta återfunna ringmärkta kråkan 19 år när den sköts vid den årliga flyttningen till Finland över Ålands hav. Otur. Jag misstänker att kråkor mycket väl kan bli 30 år om de inte råkar ut för något. Vid en undersökning på Revingefältet utanför Lund var det bara 8% av de vuxna djuren med etablerade revir som försvann årligen. Av dessa hade hälften fallit offer för jakt. Så i en naturlig miljö (med ont om rovfåglar – pilögrimsfalk och berguv kan nog var farliga) är dödligheten hos vuxna kråkor mycket liten och medelåldern troligen hög.

– Från frågearkivet

april 28, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor husspindel

Större husspindel, Tegenaria atrica. Bilden skickades in av Eva Lipschits.
Större husspindel, Tegenaria atrica. Bilden skickades in av Eva Lipschits.

Vad är det för sorts spindel på bilden?

Ser ut som större husspindel, Tegenaria atrica. Och ett stort ex …

– Sigvard Svensson

Du hittar även mer information om denna spindel här.

– Jessica Abbott

april 25, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekologiskt eller närodlat?

Äpple, frukten från Malus domestica. Bilden tagen av Abhijit Tembhekar.
Äpple, frukten från Malus domestica. Bilden tagen av Abhijit Tembhekar.

Om du har två alternativ: Antingen köpa äppeln från din granne, du vet att de inte är ekologiskt odlade. Eller köpa äppeln från Turkiet, där de är ekologiskt odlade. Vilket blir bäst för miljön? Jag vill att du tar hänsyn till att din granne kankse börjar odla ekologiskt om du plus alla andra köper från Turkiet.

Är din granne en äppleodlare? Jag antar att din granne är en vanlig granne som har några äppleträd. Jag skulle tänka mig att det är mer förnuftigt att köpa äpplen från din granne än från Turkiet. Transporter är inte alltid av godo. Sen undrar jag vad du lägger in i ordet ”ekologiskt” odlat. Om du menar att det inte används några insekticider och konstgödsling så är det väl det de flesta människor tänker på när de säger ekologiskt odlat. Inte helt korrekt användning av ordet ekologi.

– Från frågearkivet

april 24, 2014

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är honhökar större än hanhökar?

Duvhök, Accipiter gentilis.
Duvhök, Accipiter gentilis.

Varför är honorna större än hanarna när det gäller hökar?

Det finns flera teorier, men ingen vet säkert. Om vi undantar däggdjur och fåglar, så är ju faktsikt det generella mönstret i djurvärlden att honorna är större (t ex insekter, spindlar, osv). Hos fåglar är nog det ursprungliga att hanarna är större, och därmed behöver man förklara varför honorna här blivit större hos några grupper. Det är ju generellt så att honorna är större än hannarna hos ugglor och dagrovfåglar. Det hela är ju tydligast hos Accipiter-hökar, t ex sparvhök och duvhök. En teori är att rovfåglar är väldigt beroende av att kunna flyga bra för att överleva. När honan bär på ägg under utveckling måste hon därför vara stor för att äggets massa skall bli relativt liten och inte påverka hennes flygförmåga alltför mycket. En annan teori är att honan och hannen därigenom specialiserar sig på byten av olika storlek. Detta skulle då minska konkurrensen inom paret och förbättra bytestillgången under häckningen.

– Från frågearkivet

april 23, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg