Mårdhund, Nyctereutes procyonoides. Bilden tagen av 663highland.
Jag bor på västra sidan av Göta Älv, 3 mil norr om Kungälv. Vi har i vår trädgård sett ett konstigt djur som till formen ser ut som en Julbock?. Fast utan horn och skägg. Den var brun och större än en stor katt, framförallt högre. Men väldigt smal och spänstig. Den har ätit upp våra hönor och nu senast en gammal sjuklig katt som haft länge.Vid alla tillfällen har djurens inälvor ätits upp.Nu river den sönder sopsäckar mm om nätterna. Våra grannar har sett den med, och de äldre säger att det är en Mårdhund.
Det är nog inte omöjligt att det är en mårdhund. Dom kan nog ta både hönor och är intresserade av sopor. Kanske också en mycket gammal katt. Men smal och spänstig? Jag har sett mårdhundar i Skånes djurpark och inte är smal och spänstig det intryck man får. Men sådant kan ju variera från person till person. Fast jag skulle nog också titta på vilden av lodjur i Europas däggdjur. Dom kan nog även ta friska katter. Och är mycket förtjusta i höns. Och vem vet vad det kan ha funnits för läckerbitar bland soporna.
Blåmer, Parus caeruleus. Bilden tagen av Maximilian Dorsch.
Jag har den senaste veckan haft ett problem. Jag har nämligen fått en blåmes som pickar på mina fönster. Jag har ett nytt hus då det finns inge fönsterkitt den pickar och den hoppar mellan spröjden på fönstret o pickar lite här o där. Väldigt irriterande nu när jag ska sova efter de jag jobbat natt. Varför gör den så? Kitt finns inte och mat har den i fågelbordet och det är april nu.
En orsak kan vara att den ser sig själv (spegelbilden) och attackerar denna inkräktare, vilket ju kan vara extra aktuellt så här års. Fast pickar lite här och där låter inte riktigt som det. Man kan testa med en rovfågelsiluett, en sådan som används för att hindra avskräcka fåglar för att flyga in i fönstret. Om det bara är när du ska sova kan du ju testa att hänga något över fönstret, lakan t.ex. (på utsidan), just då. Eller under en period för att se om den glömmer bort sina olater.
En fråga som jag funderat över sedan mitt flugfiskarliv tog sin början för tre år sedan är ”Varför är fisken ibland så selektiv?” Jag har ställt frågan i många olika sammanhang och hittills inte fått något bra svar. Alla gånger har jag väl heller inte lyckats förklara riktigt vad jag menar, men jag gör ett försök även i detta forum. De insekter och exempel jag använder är kanske inte relevanta och rimliga, men bortse från detaljerna och försök förstå mitt principiella resonemang. Jag är ingen ekolog, men jag är van vid att beteenden och händelser i naturen på något sätt kan förklaras i någon mening rationellt, kopplat till överlevnad och därmed reproduktiv framgång. Genom att reagera och agera på ett visst sätt ökar möjligheten till överlevnad och reproduktiv framgång. När det gäller fiskens selektivitet lyckas jag dock inte klura ut någon rimlig förklaring till beteendet. Jag menar: Ur ett ekologiskt perspektiv går väl det hela ändå ut på att skaffa sig mesta möjliga energi till lägsta möjliga kostnad? Hur kan det då komma sig att fisken ”har råd” att låta exempelvis en stor, fet nattslända flyta förbi. Ett riktigt stort energipaket ratas till förmån för ett betydligt mindre…. Varför känner inte fisken igen den stora nattsländan som varande mat? Är det för att den har ”glömt bort” att nattsländor går att äta, eftersom den just ätit många små fjädermyggor?? Eller vad beror det på?? Det verkar inte rationellt, tycker jag. Jag kan alltså inte se någon mening med att vara selektiv (även om just detta givetvis är en del i flugfiskets själ, som jag ser det).
Det är inte alltid som den bästa strategin är den det ser ut att vara. Att fisken låter en nattsländelarv flyta förbi kan ha många orsaker. Fisken kan givetvis vara mätt men den kan också göra övervägandet att hanteringstiden av ett sånt stort byte är för lång och satsar hellre på att hitta flera mindre byten som är mer lätthanterliga. Då hinner fisken troligtvis äta fler på samma tid och får på så sätt i sig lika mycket energi till en, troligtvis, lägre kostnad. Arter som är specialiserade på vissa byten skaffar sig en sk. sökbild där den upptäcker intressanta byten utan att ödsla tid på andra. Det är därför inte säkert att fisken över huvud taget ser sländelarven eftersom den inte är intressant. Selektiviteten kan variera med tillgång på bytesdjur och behöver alltså inte vara samma över allt och även inom samma område kan den troligtvis variera kraftigt. Fisken har troligtvis också olika preferenser av bytesdjur vid olika åldrar.
När vi, och alla andra djur också för den delen, äter får vi i oss energi. En näringskedja är alltså den väg energin vandrar mellan olika organismer. Man brukar utgå från gräs eller andra gröna växter eftersom de ”tillverkar” näring av solenergi. De gröna växterna kan bli uppätna av t.ex. en sork. Då överförs näringen som växterna tillverkat till sorken. Om en rovfågel sedan äter sorken får denne i sig näringen som finns i sorken. Hur mycket näring man får i sig beror alltså på hur mycket näring som finns i det man äter och därför sägs alla växter och djur som äter varandra vara länkar i en näringskedja. Alla länkar är då lika viktiga! En näringspyramid visar att det inte kan finnas hur många toppkonsumenter (t.ex örnar) som helst ifall det inte finns så många t.ex. kaniner de kan äta. Längst ner i näringspyramiden finns de gröna växterna som tillverkar energi. Sen kommer växtätarna, men det kan inte finnas lika många växtätare som växter eftersom det går åt energi till att hålla värmen, para sig osv. Ytterligare ett steg upp i näringspyramiden finns det ännu färre individer eftersom det försvinner energi i varje steg. Man förstår lättare om man tänker sig ett exempel: 1. Nässlor (finns massvis) 2. Nässelfjärilslarver (finns inte lika många som nässlor, eftersom det går åt energi att krypa runt) 3. småfågel (finns ännu färre, eftersom det går åt en hel del energi till att flyga, lägga ägg o.s.v.) 4. rovfågel (finns bara få eftersom det går åt mycket energi att jaga småfåglar m.m.).
Spermieproducerande celler. Bilden tagen av Nephron.
Vilka böcker el avhandlingar kan jag läsa för att lära mig mer om hur spermier bildas och hur ägg bildas-hur sker kromosomframväxten innan dem är färdiga ägg och spermier. Är det från stamceller och hur överförs dna från mannen resp kvinnan till de outvecklade spermierna och äggen?
Svenska Wikipedia har inte så mycket information om spermatogenes (produktion av spermier) men det finns desto mer på engelska (http://en.wikipedia.org/wiki/Spermatogenesis), så det kan du alltid kolla på. Både äggceller och spermier produceras av specialiserade stamceller, och det är därifrån DNA’t kommer. Vanliga celler har två kopior av varje kromosom, men könsceller har bara en kopia. För att producera en haploid cell (en kopia) kopieras alla kromosomer en gång, men cellen delar sig två gånger. Om n är antalet kromosomer, ser det ut såhär under spermatogenes: från 2n (stamcell) -> 4n (kopierad) -> 2 x 2n (första celldelning) -> 4 x 1n (andra celldelning). Introduktionsböcker om cellbiologi eller genetik brukar ha en bra beskrivning av processen.
Jag har hittat en massa stora spindlar i mitt garage. Vill ogärna dela garage med dem men vill heller inte ha ihjäl dem. Finns det något bra sätt att få dem att flytta utan ta till våld eller kemikalier?
Jag skulle säga att det är en omöjligt uppgift att enkelt bli av med dem när du har en lokal av den typen och med exempelvis staplade flyttkartonger eller annat som ger bra gömställen. Uppenbarligen finns det tillräckligt med mat, så det bästa sättet är kanske att se det positiva i att spindlarna håller efter allt annat som kryper in. Och så då och då städa undan det som ansamlas med tiden, inklusive döda spindlar.
En dissekerad groda. Bilden tagen av Kirill Tsukanov.
Jag skulle vilja veta vad inälvorna på en groda har för form och färg.
Det är nog inget speciellt med grodors inälvor, utseendet varierar naturligtvis med vilken inälva det är, hjärta, mage, lungor osv. Hos ormar är av naturliga skäl många inälvor rätt avlånga men något sådant kan man inte se hos grodor. Det mest spännande är att tarmen hosett grodyngel är bra mycket längre än hos den nybildade lilla grodan, tarmen blir alltså kortarevid övergången till landliv. Det har att göra med att grodyngel är växtätare medan fullbildade grodor är rovdjur. Färgen är i allmänhet rätt ljus på de arter jag sett.
En risodling i Yunnan, Kina. bilden tagen av CillanXC.
Utarmar man jorden om man odlar ris hela tiden? jag har läst att man binder jorden när man planterar träd och buskar. Var planterar man dessa för man ser dom inte när man kollar på bilder på olika terrassodlingar. Vad kan man förvänta sig att det finns för växter,djur och insekter när man odlar ris i terrassodlingar?(utöver ris förstås)
Nästan all jordbruk utarmar jorden på sikt, om inte man tar till åtgärdar som gödsling. Terrassodling av ris är inget undantag. Dock är inte utarmning av jorden det störta problemet med risodling ur miljösynpunkt. Det är snarare erosion och utsläpp av metan (en växthusgas) som oroar mest. För att kunna motverka erosion kan man mycket riktigt plantera buskar och träd, mest längs med odlingarnas kanter (se bilden ovan). Wikipedia har även en del bilder på olika risodlingar där man ser att vissa har till och med ganska mycket övrig växtlighet (se http://en.wikipedia.org/wiki/Paddy_field). Risodlingar har faktiskt en relativt hög biodiversitet när bekämpningsmedel används sparsamt, speciellt av andra växter och insekter.
Vi har ett gråsuggebo (har varit i kontakt med er tidigare ang om gråsuggor tål choklad) denna gång undrar vi varför bebisarna som vi har sett i vårt bo länge nu inte blir större?! Barnens funderingar har b la varit ”de kanske bara växer långsamt” ”de kanske äter för lite” ”de kanske inte gillar maten” Vad är er teori?
Det finns några tänkbara anledningar. Har ni haft gråsuggorna ute kan det ha varit för kallt för att de ska kunna växa snabbt. Det är även möjligt att maten som de har fått är inte optimal för tillväxt och därför tar det tid. Gråsuggor äter dött växtmaterial, men jag skulle tippa på att en del av deras näring kommer även från bakterier och svamp som växter på växtmaterialet. Är det för torrt i boet kanske det finns ganska lite baterier osv. En annan faktor är sättet som gråsuggor och andra kräftdjur växer på. Eftersom de har ett tjockt skal kan de inte växa kontinuerligt. Istället måste de ömsa skalet innan de kan bli större. Det är möjligt att era gråsuggor har bara inte hunnit ömsa sina skal än. Jag hittar inga specifika uppgifter om hur snabbt gråsuggor växer, men det verkar inte vara speciellt snabbt. Det tar ca. 15 månader innan de blir könsmogna, och de kan leva upp till 30 månader – dvs två och ett halvt år!
Jag håller just nu på med mitt gymnasiearbete, och jag har stött på ett problem. Min experimentella del i arbetet går ut på att jag gjort flera lösningar med svavelsyra med pH 5 och tillsatt olika mängder av kalciumoxid, natriumbikarbonat och vätekarbonat för att buffra mot försurningen, jag har även gjort några blanka prover med endast svavelsyran och några med vatten. I dessa har jag även odlat gul lök för att se hur bra löken växer i de olika lösningarna och som resultat har jag fått fram att den växer bäst i den rena svavelsyran. Min fråga är varför? jag förstår inte hur en lök som trivs i alkalisk mark växer bättre i svavelsyra än i vatten. Jag tog även pH på lösningarna efter 7 dagar och nästan alla lösningar hade fått ett pH-värde som närmade sig 5.8. är Vad i löken gör detta, eftersom den trivs i alkalisk mark så borde den väl inte själv buffra mot ett pH 5.8?
Det finns ett par olika möjliga förklaringar. Har man ganska få prover som man jämför är det möjligt att skillnaderna i tillväxt beror mest på slumpen (t.ex. genetiska skillnader mellan lökarna i hur snabbt de kan växa). Det är även möjligt att svagt svavelsyra kan faktiskt vara bra för löken. Det är nämligen svavelföreningar i löken som gör att det sticker i ögonen när man skär lök. När det gäller pH-värdena fick jag fram information på nätet att lök trivs bäst i pH mellan 5,5 och 6,5. I så fall är det inte konstigt att lösningarna får en liknande pH.
Kommentarer