Jag undrar om ekorrmamman stannar i boet, alltså inte går därifrån när hon fått ungar. Isåfall hur länge?
Har försökt hitta uppgifter om detta i litteraturen, bland annat hos Sven Nilsson, 1820, som annars brukar ha fullt med iakttagelser av denna typ, men inte funnit någon uppgift om hur länge honan stannar i boet efter födseln. Men eftersom ungarna föds outvecklade, och tar 7 veckor på sig innan de äter fast föda, antar jag att honan måste ut och proviantera tämligen snart efter att ungarna fötts.
Härom kvällen såg jag en skata sitta högt upp i ett träd. Undrade först vad det var, man såg inte huvudet det var ihopburrat mot kroppen.Stjärten rörde sig lite, som för att hålla balansen. Den satt där som en boll, den hade burrat upp sig. Såg konstigt ut. Tror den vsr skadad. Vad tror du?
Det finns åtminstone två rimliga förklaringar. 1) Fågeln hade satt sig på sin nattkvist, helt enkelt för att sova. Många fåglar kurar ihop sig just på detta sätt när de sover. Att de formar sig som en boll ger dem maximal isolering mot nattkylan. 2) Fågeln kan ha varit sjuk, eller kanske skadad, som frågeställaren föreslår. Det som talar för det senare är möjligen att fågeln verkar ha suttit ganska öppet. Fåglar som bara skall sova brukar hålla sig gömda för att inte utsätta sig vare sig för kylande vind eller rovdjursögon.
Hårmyggslarver i snön? Bilden skickades in av Markus Örnberg.
Vad är det här, och varför har det blivit så? Det var fulla våran gräsmatta i isen. Vi bor i Obbola utanför Umeå.
Jag frågade en medarbetare vid Biologiska museet, Rune Bygebjerg, och han var lite osäker på vad för slags larver det är, men han misstänker att det är hårmyggs-larver. Hårmyggor, familjen Bibionidae, är oftast mörka, kraftiga, fluglika myggor. Larverna lever i grästäckta marker och äter döda växter eller ibland levande gräsrötter. De är kända för att uppträda i stora mängder, 100 – 200, tillsammans, men varför de i detta fall har sökt sig upp på ytan av snön är svårt att veta. Kanske har det uppstått syrebrist under den smältande snön, så att larverna varit tvungna att söka sig upp till ytan. Där är också andra, vita maskar på bilden. Dessa kan vara rundmaskar, nematoder, som kanske också har sökt sig upp till ytan av samma anledning som larverna. Dessutom finns det minst tre daggmaskar, mycket bleka, i bilden. Även förekomsten av dessa kan ju tänkas bero på att vatten trängt ner i marken.
Chansar på att du kan hjälpa oss med vad det är för djur som besöker oss på nätterna? Detta är utomhus i en hörna vid entrén de är en tredjedel av ett russin till storleken och kollar man i spillningen så av vår bedömning verkar det vara en växtätare?
”Gnagarspillning brukar väl i allmänhet vara avlång, i alla fall allt jag sett genom åren? Grävlingsspillning kan väl ha den här formen om jag minns rätt, men dessa är nog för små. Ändå tycker jag de känns bekanta … De igelkottskitar jag brukar se hemmaikring är avlånga och oregelbundna, lite som räv-dito i formen.”
– Sigvard Svensson
”Tittar man i gamla hederliga Spårboken av Bang & Dahlstöm är ekorre det enda möjliga. Jag hittar dock inga vettiga bilder på nätet. Sen är ju fråga varför denna ekorre (?) väljer att göra vid entrén på natten.”
Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.
Om vi tänker oss ’vanliga’ småfåglar , hanen hittar ett revir och försöker locka dit en hona (hanen väljer boplats). Jag har för mig att gräsänder gör tvärt om, honan väljer boplats och hanen följer efter (honan väljer). Arenaspelande fåglar har sedan generationer en spelplats och honan väljer boplats efter parning.
Men hur gör partnertrogna fåglar typ svan? Hur väljer de boplats? är det honan som väljer och hanen försvarar? eller är det hanen som väljer och honan ska godkänna platsen?
Jag har länge funderat på denna fråga, jag har följt ett svanpar vid en sjö i många år. Jag är helt säker på att det är samma par som kommer tillbaka till viken, de tittar alltid på sitt gamla bo och bygger sedan ett nytt intill. Kan det tänkas att en av parterna, ( honan eller hanen?) är född vid sjön och följer sedan sina föräldrar tillbaka nästa år. Denne ungfågel hittar sedan en partner i tex Tåkern dit den följer andra svanar som passerar sjön eftersom den är bortstött av föräldrarna som häckar igen. Om gräsanden stämmer borde även svanen vara så, att honan väljer boplats och hanen följer efter? Vet du? Jag har inte lyckats hittat ngn bra artiklar eller info i litteraturen eller på nätet.
I en uppslagsbok (Cramp 1977: Birds of the Western Palearctic) står följande (översatt av mig):
”Båda könen bygger boet. Hanen bestämmer ibland plats och initierar bygget genom att förse honan med bomaterial, som hon bygger med.”
Ordet ”ibland” ger ju stor osäkerhet här, eftersom det är oklart om det är honan i de andra fallen, eller om man sällan vet.
Pestskråp, Petasites hybridus. Bilden tagen av Javier Martin.
Jag hittade massor av dessa blommor ganska nära sjön Tisken i Falun 27/4, vad är det för växt?
Detta är pestskråp (Petasites hybridus), en gammal läkeväxt som förvildats på många ställen i Sverige. På sommaren kommer blad som kan bli meterstora. Googla ’pestskråp’ och ’virtuella floran’ så kan du läsa mer om arten.
– Stefan Andersson
Pestskråp, Petasites hybridus. En gammal medicinalväxt som odlades under medeltiden och sedan spridit sig ut i naturen.
Vindsfluga, Pollenia rudis. Bilden tagen av Alvesgaspar.
I vår fastighet försöker vi hantera ovälkomna besök av flugor på höst och vår. Enligt uppfattningen hittills har det varit gräsflugor och vindsflugor som utgjort problemet
Vi har under ett antal år tillämpat åtgärder mot gräsflugor – kalkning. Men nu säger ett saneringsföretag att det troligen bara är vindsflugor som hemsöker oss. Företaget har artbestämt några övervintrade individer från vårt hus.
Enligt företaget kan vindsflugor lätt förväxlas med gräsflugor när de är små.
Två frågor:
– Kan vindsflugor svärma när de fortfarande är små? (Så att de lätta förväxlas med gräsflugor.)
– Hur stor flygradie har en vindsfluga?
Först ställer jag mig tvivlande till att man kan förväxla gräs- och vindsflugor. De förstnämnda har jag inte personlig erfarenhet av, men däremot av vindsflugor.
Insekter tillväxer inte i vuxet stadium utan när de är larver/nymfer och storleken som vuxen bestäms främst av hur mycket mat de intagit som larv/nymf. Man kan nog tänka sig att det finns visst överlapp i storlek mellan de minsta vindsflugorna och de största gräsflugorna, men det allmänna utseendet är rätt olika.
Det finns nog inga studier över flygradier för vindsflugor. Ju längre bort från sina kläckningsplatser de måste ta sig för att hitta ett lämpligt övervintringsutrymme, t. ex. en vind, desto färre kommer fram, men något absolut största avstånd är omöjligt att ange. Tätar man sin egen vind tar de sig antagligen till grannens.
Finns det någon dokumentation om luktproblem vid lagring av virke tillsammans med flisat virke. Kan svampar, bakterier och mikrober i ”dåligt” material orsaka andningsproblem/slembekymmer i halsen. Aktuellt lager har mycket stor volym. Gisningsvis >100.000 kubikmeter.
Vad det gäller lukten så vet jag faktiskt inte, eventuellt kan det finnas något på miljöförvaltningar eller länsstyrelserna. Om fliset är fuktigt och ej behandlad med något svampdödande preparat så är det troligt att du får flera olika svampangrepp. Jag är ingen expert på området men åtminstone mögelsvampars sporer är mycket allerogena (alergiframkallande) och kan absolut ge retningar på andningen, är man känslig för mögel så kan man få astmaliknande symtom också. Men för mer information ta kontakt med närmaste öron, näsa hals-klinik eller alergimottagnign. Tyvärr kan jag inte vara mer uttömmande än så här.
T.ex. vägar kan bidra till fragmentering av habitat.
Vad innebär fragmentering och isolering vid arbete med bevarande av ekosystem? Vad är EIL (economic injury level)? Vad är biomanipulation? Vad finns det för för- och nackdelar med små och stora naturreservat?
Fragmentering och isolering är ord som används allt flitigare inom naturvården. Fragmentering innebär att forna tiders större naturområden delas upp i mindre enheter splittrade av t.ex. åkermark. Dessa småområden har ofta mycket stor betydelse för växter och djur som lever i dess närhet. Exempel på fragment kan vara åkerholmar och märgelgravar som omges av åkermark. Om dessa habitatfragment placeras (eller finns) på lagom avstånd från varandra kan de ge upphov till en ekologisk korridor (eller grönt stråk) som växter och djur kan sprida sig längs. Skulle fragmenten vara alltför isolerade kommer deras roll att minska betydligt eftersom utbytet med andra populationer då drastiskt minskar. Fragmentering är dirket dåligt för bevarandet av ekosystem eftersom mindre sammanhängande områden innehåller färre arter och därmed blir ekosystemet mindre stabilt. Dessutom spelar slumpeffekter större roll om fragmenten ligger väldigt splittrade. Skulle något hända så att ett fragment, rikt på individer av en viss art, slås ut totalt kanske arten försvinner från ett betydligt större område. Som framgår ovan är det alltså bättre med större naturreservat än små eftersom ett stort område har utrymme för fler nischer och därmed fler arter. Ju mindre ett område blir desto större del kant får det och kanten påverkas ju av omkringliggande markbruk vilket ofta kan påverka arterna negativt. Biomanipulation är när man artificellt påverkar ett habitat och livsförutsättningarna för arterna där. Exempel på detta kan vara när man fiskar ut planktonätande fiskar ut en grumlig, övergödd sjö där många individer av få arter dominerar. Resultatet blir en klarare sjö med högre artdiversitet. Vad EIL är vet jag tyvärr inte.
Dvärgfladdermus, Pipistrellus pipistrellus. Bilden tagen av Jeffdelonge.
Hur många tänder har de vanligaste fladdermusarterna i Sverige?
Måste ju säga att lite nyfiken på varför du frågar men här kommer i alla fall svaret. Pipisterellerna det vill säga: Dvärgfladdermus och Trollfladdermus har 34 tänder 16 i överkäken och 18 i den undre. Nordisk och Sydfladdermus (Eptesicus) har 32 tänder 14 uppe och 18 nere. Storfladdermus och Leisleri (Nyctalus) har presis som pipistrellerna. Musöronen (Myotis)har 38 tänder 18 i överkäken och 20 i under. Här hittar man Vatten- och dammfladdermus tillsammans med fransfladdermus, Bechsteins och mustashfladdermus. Gråskimlig fladdermus (Vespertilio) har som fam. Eptisicus 32 tänder. De långörade fladdermössen (Plecotus), vanlig och grå, har 36 tänder 16 uppe och 20 nere. Slutligen Barbastellen har 34 tänder fördelade som pipistrellerna. Det var i princíp tanduppsättningen för alla de svenska fladdermössen inte bara de vanliga så jag hoppas att du är nöjd med svaret.
Kommentarer