Gulbrämad dykare, Dytiscus marginalis. Bilden tagen av Evanherk.
Jag undrar om insekter som helt och hållet lever i vatten kan leva i blodomloppet hos människor om de kommer in där genom större, djupa sår? Jag har ju läst att de insekter som lever enbart i vatten kan ta med sig en luftbubbla ner under vattnet och att även vattnet kan fylla på den här bubblan med syre så att vissa insekter kan stanna hur länge som helst under vattnet. Borde de inte då kunna leva i blodet på en människa om de har med sig en luftbubbla med syre om den skulle kunna komma in i en människas blodomlopp och via blodet få syre in i luftbubblan medan den åker runt i blodkärlen? Blodet består ju av en hel del vatten och syre också.
Nej, det är inte möjligt. En insekt skulle väl kunna ta sig in i ett sår men kan inte överleva där. Det finns gott om parasitiska maskar osv som kan leva inuti en människa, men det är de anpassade till. En vanlig vattenlevande insekt skulle dö ganska omgående inuti kroppen.
Söndagen den 26 mars såg jag i ett dike vid Önnerup, Lomma kommun, ett mårddjur på mycket nära håll. Djuret såg även mig och sam sin väg utan stress. Jag bedömmer att kroppen var omkring 40 cm, huvudet var kraftigt. Först misstänkte jag att det var en utter, Lutra lutra, men tror nu mer på mink, Neovison vison. Efter att ha tagit upp min kamera ur min medhavda ryggsäck, tog tag följande film: http://www.maths.lth.se/matematiklth/personal/tomasp/Otter.mp4
Kan ni hjälpa mig att identifiera vilken art det rör sig om? På artportalen har jag observerat att det finns rapporter om mink inte alltför långt från Önnerup (t.ex. Nöbbelövs mosse). Utter finns rapporterat från Häckeberga och en bit nedströms därifrån i Höje å, dock endast en observation från Lund (som kan ifrågasättas), och inga nedströms från Lund.
Jag säger mink.
– Mats Hansson
Tycker den ser ut som en typisk mink. En utter rör sig mer graciöst i vattnet och är större, fast det kan ju vara svårt att avgöra så här på en film utan storleksjämförelser. Minkar brukar, enligt min begränsade erfarenhet, inte vara särskilt rädda för människor och den här ser ju inte ut att ha drabbats av panik.
– Lars Lundqvist
Angående sydvästliga uttrar så lämnades en trafikdödad sådan in till museet i vintras. Påkörd vid brofästet på Lernacken … Uppenbarligen dags att vara uppmärksam lite varstans numera.
Jag och min kompis jobbar med att ta reda på hur koffein påverkar växter i skolan. Vi har gjort experiment där vi lade tulpaner och rosor i vatten med olika koffeinhalter och fick resultatet att de med mer koffein dog. Vi har då letat efter varför det blir så men inte hittat något på vetenskapliga sidor som EBSCO och NE. Det är bara abstrakta där inte mycket fakta står. Vi undrar därför om ni vet hur växter påverkas av just koffein? Varför gör de det? Om ni kan får ni gärna gå in på djupet för att förklara.
I både växt- och djurceller leder koffeintillsats till att kalciumjoner frigörs i cellen. Kalciumjoner är i sin tur involverat i en mycket stor mängd olika regleringsprocesser; för många för att man skall kunna göra en prediktion. Koffein används som forskningsredskap. Ett exempel på en effekt av tillsatt koffein är att det förstärker bildning av aerenkym i majsrötter vid syrebrist i marken. Arenkym är en sorts luftkanaler som bildas genom att rader av celler begår självmord.
Varför utvecklades njurar, utifrån evolutionärt perspektiv? Vilket ”behov” var det som drev på utvecklingen?
Alla organismer behöver göra sig av med restprodukterna från cellens metabolism, annars blir de förgiftade. Koldioxid försvinner genom lungorna för oss och genom klyvöppningar hös växter. Andra restprodukter är lättare att transportera bort med hjälp av vatten istället för luft, och små djur klarar av detta genom diffusion. Men större djur har för liten yta för att diffusion ska räcka, och speciellt landlevande djur behöver en annan lösning. Då har olika grupper utvecklat mer eller mindre komplexa organ för att koncentrera och föra bort restprodukter. Mer information om hur njurar fungerar kan du hitta på vår systersajt Fråga en Zoofysiolog. En intressant förklaring av njurens utveckling som exempel på evolution (på engelska) hittar du här.
Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.
Som jag har förstått det så har växter cellandning hela tiden. Jag har läst att det är så eftersom att inte alla växtens celler är i solljus och därför inte kan göra fotosyntes. Men om alla celler hade varit i solljus och gjort fotosyntes hade inte cellandningen behövts då? Behövs inte cellandningen för att växten ska kunna använda energin i druvsockret överhuvudtaget? Eller kan växtceller i direkt solljus antingen använda sig av druvsockrets energi utan cellandning, eller använda sig av solens energi direkt utan att tillverka druvsocker och gör bara det för att ”ge” till celler i skugga och för att använda på natten?
Cellandning och fotosyntes är olika processer, och även om fotosyntes leder till produktion av olika sockerarter är det är egentligen ATP som är cellens energikälla. Första delen i fotosyntes producerar ATP direkt, men ATP är ganska kortlivad i cellen, så det är bättre att använda ATP från fotosyntes till att producera socker som lagringsmedel. Detta sker i andra delen av fotosyntesen. Ska man då frigöra energin från sockret igen och omvandla det till ATP måste man gå via cellandningen. Så en växt klarar sig inte utan cellandning. Mer information om fotosyntes och cellandning hittar du här och här.
– Jessica Abbott
Cellandning finns i alla eukaryota celler som växer där det finns syre. Den bryter ner socker för att framförallt göra ATP som är cellens energivaluta. Denna process uppstod i eukaryoter genom bildandet av mitokondrier för uppemot 2 miljarder år sedan. Fotosyntes sker i kloroplasten och innebär att göra socker av solljus och koldioxid. Detta är alltså en helt annan, egentligen omvänd, process, med ett annat syfte. Det är fortfarande mitokondrien som förser växtcellen med ATP. ATP ingår visserligen som ett mellansteg i fotosyntesen, men kloroplasten släpper inte ut denna ATP till resten av cellen. Viktigt att tänka på är att när kloroplasten uppstod, för ca. 1.5 miljarder år sedan, fanns redan den mitokondriella cellandningen för att försörja cellen med ATP. Kloroplasten blev en extra modul för att bilda socker.
Berguv, Bubo bubo. Bilden tagen av Adam Kumiszcza.
Min 6-åring undrar om fåglar (framför allt ugglor) nyser som däggdjur.
Fåglar kan tydligen nysa, så jag antar att ugglor också gör det. Många som har fåglar som husdjur rapportera att de nyser ibland. Fast en nysande fågel som nyser ofta har förmodligen en infektion av något slag. Ni kan se en video av en nysande höna här.
Golden rice är ett GMO som skapades för att motverka A-vitaminbrist.
Beskriv POSITIVA egenskaperna du ser med genmodifierade organismer?
Det finns både positiva och negativa effekter av GMO. Ett mer utförligt svar finns här. Men exempel på positiva egenskaper kan vara minskad användning av insektsbekämpningsmedel med hjälp av Bt-grödor, eller produktion av malariamedicin genom GMO-bakterier. Golden rice (se bilden ovan) har också stor potential för att minska sjukdom och dödsfall på grund av A-vitaminbrist. Förespråkare av GMO brukar nämna att det kan eventuellt hjälpa oss motverka negativa effekter från klimatförändring, fast det är lite mer spekulativt.
Skogskornell, Cornus sanguinea? Bilden skickades in av Alice Wahlgren.
Jag var ute och gick idag med hunden och hittade ett träd (tror jag?) Som var helt rött, vad beror detta på?
Videkornell eller skogskornell. Av bägge arterna finns sorter med så här knallröd bark. Den förra är en ganska invasiv buske som sprids snabbt från trädgårdar just nu.
Ekologi är läran om hur olika arter och abiotiska faktorer samspelar i naturen. Ett ekosystem är ett spefikt område eller grupp av organismer som har ett tätt samspel med varandra. Så ekologi handlar till viss del om studier av olika ekosystem. Du kan läsa mer om ekosystem här.
Stora Barriärrevet. Bilden tagen av Sarah_Ackerman.
Jag håller på att göra en uppsats då jag behöver intervjua forskare kring ämnet och jag har min lärares godkännande. 1. Vad anser ni vara den största orsaken till att korallrevet i det Stora Barriärrevet påverkas negativt? 2. Vad tror ni att konsekvenserna kommer för djurlivet bli i framtiden om man inga åtgärder vidtas? 3. Hur tror att vi människor kommer att påverkas av konsekvenserna? 4. Vad är enligt er den bästa åtgärden som man kan vidta? 5. Tror ni att människor i allmänhet har koll på konsekvenserna?
Bara en anmärkning: ”Växthuseffekten” ska vi alla vara väldigt tacksamma för, utan den skulle jorden vara obeboelig. Den fördelar värmen från solen över stora delar av klotet och ser till att inte all värme försvinner ut i rymden varje natt. Vad vi däremot måste vara försiktiga med, och bekymra oss över, är den ”globala uppvärmningen”.
– Lars Lundqvist
Lars har givetvis rätt i definitionen, även om det i dagligt tal gärna sägs bara växthuseffekten om den globala uppvärmningen.
Svaren kan kort göras så här:
1. Att korallreven förstörs beror på förhöjd temperatur och det i sin tur beror på utsläpp av koldioxid och nedhuggning av koldioxidbindande skogar.
2+3. Om temperaturen stiger över 2°C har vi ingen som helst kontroll över situationen. Människor och djur kan dö ut över stora områden, svält och vattenbrist kan orsaka stora förflyttningar av miljoner människor, krig och elände torde följa i spåren. De nuvarande problemen i Afrika är förmodligen en liten vink om problemen.
4. Det finns inte en bästa åtgärd, utan massor av åtgärder som måste vidtagas. Minska nedhuggningen av tropiska regnskogar, sluta kör bil med bensin och diesel, sluta elda med kol och gas, utnyttja istället vind- och solenergi till 100%. Att avsätta Trump vore en lämplig första åtgärd, eftersom USA svarar för en betydande andel av koldioxidutsläppen och de måste föregå med gott exempel.
5. Att 120 miljoner amerikaner röstar på en person som Trump vittnar tillräckligt väl om att människor i gemen har för låg eller nästan ingen naturvetarutbildning och alldeles för dåligt begriper vad som håller på att hända.
_(1).jpg){kind=link}
Kommentarer