Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Kirskål

Kirskål, Aegopodium podagraria. Bilden skickades in av Joanna.
Kirskål, Aegopodium podagraria. Bilden skickades in av Joanna.

Jag undrar om de bifogade bilderna inte är någon giftig växt, som jättelokan?

Tycker det ser ut som kirskål… Anses väl i så fall snarare vara en delikates – av de som inte har trädgård. Jättebjörnlokan däremot är en rejäl och maffig växt

Mer om kirskål kan man t.ex. läsa på http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/aegop/aegopod.html och jätteloka på http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/herac/heraman.html. Och när det gäller den senare, ska man f.f.a. låta bli att ta i den – och man fått på sig växtsaft, skydda den delen av huden för solljus. Men kirskål kan man som sagt äta, om man inte fått nog av den ändå!

– Bodil Enoksson

Jätteloka går faktiskt också utmärkt att äta, det är först när växtsaften utsätts för solljus som det bildas ett ämne som irriterar huden. (Men självklart är det kirskål på fotot).

– Torbjörn Tyler

Längs vägarna på landsbygden utanför Sankt Petersburg finns det mängder med jätteloka. Den växtförädlare som jag besökte berättade att de finns naturligt i östra Sibirien och att man importerade dem till västra Sovjet under 1930-talet för att använda dem som vinterfoder till kor. De används inte nu.

– Mats Hansson

Tror dock att det åtminstone delvis är andra (men besläktade) arter som de har odlat i Sovjet. ”Vår” jätteloka finns inte i Sibirien utan kommer ursprungligen från Kaukasus och bergen i Iran.

– Torbjörn Tyler

juli 3, 2017

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har byggt om holken?

Nötväcka, Sitta europaea. Bilden tagen av Paweł Kuźniar.
Nötväcka, Sitta europaea. Bilden tagen av Paweł Kuźniar.

Nyfiken på vem som byggt om holken nu i vår. [Den inskickade bilden visar en fågelholk med en stor leraktig klump precis under taket – red.anm.]

Nötväcka!

– Andreas Nord

Klart det är nötväckan, närmare bestämt honan som i princip sköter hela bobyggandet. Själva boet grundläggs ofta med lite torra pinnar och annat, men sedan är det tunna flagor av tallbark som hon samlar in. Kan bli en rejäl hög.

– Bodil Enoksson

 

juni 30, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Korsspindelungar

Nykläckta korsspindlar, Araneus diadematus. Bilden skickades in av Olle.
Nykläckta korsspindlar, Araneus diadematus. Bilden skickades in av Olle.

Vad kan detta vara för spindel som grupperar sig och har byggt ett långsmalt nät. Bifogar en video och en bild tagen dagen efter.

Du har hittat en massa nyfödda ungar av korsspindeln, Araneus diadematus.

– Viktor Nilsson-Örtman

Fler svar om korsspindlar kan du hittar här, här, och här.

– Jessica Abbott

juni 29, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

"Luddig" bladlus

Bladlus, Eriosoma lanigerum? Bilden skickades in av Moa och Mona Lindström.
Bladlus, Eriosoma lanigerum? Bilden skickades in av Moa och Mona Lindström.

Idag 15/6 satt vi i trädgården utanför Uppsala. Kryp av denna typ flög runt 3-5st. En fotade vi på bordet tidningen kan ses i ena hörnat(ÖB-reklam) Vi fånagde också in två exemplar i burk för att fota, dessa är mindre. Vi har sökt utan att finna vilken typ av insekt detta är och vi har aldrig sett något liknande. Vad är det?

Bilden visar en bladlus, som jag tror tillhör familjen pungbladlöss, Pemphigidae. Ett möjligt släkte är Eriosoma, med 6 svenska arter. Arten Eriosoma lanigerum är vanlig i trädgårdar, där den orsakar skador på äppelträd (och ibland diverse andra prydnadsbuskar).

Det vita ”luddet” är ett vax som utsöndras från körtlar i huden.

– Andreas Nord

 

juni 28, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Invasiva arter

Vandrarmussla, Dreissena polymorpha, är en invasiv art i Nordamerika. Bilden tagen av GerardM.
Vandrarmussla, Dreissena polymorpha, är en invasiv art i Nordamerika. Bilden tagen av GerardM.

Jag har en känsla av att man allt oftare hör talas om invasiva arter, kanske framför allt vattenlevande djur. Har det blivit vanligare och i så fall vad är orsaken till detta?

Att man oftare hör om invasiva arter nu jämfört med för ett par år sedan tror jag mest beror på att medvetenheten har ökat. Människan har länge hållit med att sprida olika arter till nya platser, antigen medvetet (t.ex. kanin som har planterats in i Australien) eller omedvetet (bananflugan Drosophila melanogaster har åkt snålskjuts över hela jordklotet). Ökad internationell handel har säkert bidragit till spridning av invasiva arter men jag tror att effekten är liten när man pratar om ett tidsspann på några år.

– Jessica Abbott

Invasiva arter har blivit fler och de främsta orsakerna är att vi handlar och reser mer över hela världen. Då är det lätt för olika organismer att hänga med. Samtidigt har det blivit varmare, framför allt på nordliga breddgrader, och då är det lättare för sydligare arter att etablera sig. Konsekvenserna av invasiva arter har också blivit bättre kända, vilket naturligtvis gör att de får ökad uppmärksamhet. Det är naturligtvis inte bara havslevande organismer som sprider sig. För några år sedan gjordes en sammanställning av främmande insekter och andra landlevande leddjur i Europa och man kunde lista mer än 1000 arter.

– Olle Anderbrant

juni 27, 2017

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Artbestämning insekter

??????????????????????????????? 20170617_100341 ??????????????????????????????? ??????????

Jag har fotograferat insekter. Dessvärre vet jag inte namnen på dem. Möjligen är en av dem en grön sandjägare, men vad kan de andra heta? Den röda liknar en större kardinalbagge, men på bilder som jag har sett ser bakkroppen annorlunda ut … den tvåfärgade liknar någon sorts blombock …

Vönster till höger, uppifrån och ned: blåbocken (Gaurotes virginea), trebandade blombocken (Judolia sexmaculata), liljebaggen (Lilioceris lilii), och gröna sandjägaren (Cicindela campestris).

– Andreas Nord

juni 26, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Var är svalorna?

HirundoRusticaFlight
Svala, Hirundo rustica.

Vart har alla svalor tagit vägen…Förra sommaren var det svalor flög och kvittra…men i år. är dom borta…inte svala…jag tycker det är så tyst när dom inte finns,det hör till sommaren.

Vad tråkigt att inte dina svalor kommit tillbaka. Vi som håller koll på fåglarna har inte hört om något generellt mönster att svalorna är borta i år. Hr i Skåne verkar de ha kommit ”som de skall”. Om du haft enstaka svalor hos dig kan ju slumpen göra att just dessa inte kommer tillbaka, men har du haft många svalor är din observation mer förvånande.

2017 har våren varit sen och kall i många delar av landet, inte minst i norr. Om det är längst i norr bor kan de kanske fortfarande komma!

– Åke Lindström

juni 22, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skogsolvon

Olvon, Viburnum opulus. Bilden skickades in av Niklas Velin.
Olvon, Viburnum opulus. Bilden skickades in av Niklas Velin.

Jag hittade ett träd eller buske som jag inte sett förut . På bladen skulle man tro det är vinbärsbuske men den vita blomman som växer på grenarna så slog jag bort den tanken så vad kan det vara för växt.

Ser ut som Skogsolvon, Viburnum opulus.

– Allan Rasmusson

Detta är olvon (Viburnum opulus), en vanlig buske i stora delar av Sverige. Notera de stora blommorna som sitter i kanten av blomställningen. Dessa är könlösa och fungerar som skyltorgan för att locka pollinerande insekter till de små, könliga blommorna i mitten av blomställningen.

– Stefan Andersson

 

juni 21, 2017

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sepiaskal

Skal av tioarmad bläckfisk, Sepia sp. Bilden skickades in av Ingvar Johansson.
Skal av tioarmad bläckfisk, Sepia sp. Bilden skickades in av Ingvar Johansson.

Hittade 4stycken sådanahär vet ej vad det är. Tacksam för svar.

Det är ett (inre) skal från tioarmad bläckfisk.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tioarmade_bläckfiskar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sepialiknande_bläckfiskar
Frågan är VAR dessa skal hittades.

– Jörgen Ripa

Inte ovanliga längs stränder till främst varma, salta hav, men hittas också längs svenska västkusten. Säljs i burfågelaffärer under (den fullständigt felaktiga) beteckningen val(fisk)fjäll. För fåglarna att slipa näbben mot.

– Lars Lundqivst

 

juni 20, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Trivs djur som förökar sig?

Guppy, Poecilia reticulata. Bilden tagen av Jdiemer.
Guppy, Poecilia reticulata, förökar sig gärna i fångenskap. Bilden tagen av Jdiemer.

Jag har länge funderat på en fråga angående djur och deras krav för att de ska trivas. Speciellt i fångenskap. För att göra det enklare tar jag akvarium/terrarium som exempel. Kan jag vara säker på att mina fiskar eller reptiler mår bra om de förökar sig, dvs. är förökning ett tecken på att ett djur mår bra? Jag har hört det här antagandet en del gånger men tänker samtidigt att till exempel grisar i Danmark vars förhållanden är mycket dåliga också förökar sig. Så det påståendet kan ju inte riktigt stämma, eller?

Det beror på. Det stämmer att vissa arter endast förökar sig om förhållandena i fångenskap är så pass nära naturen att de inte märker någon större skillnad. Då handlar det framförallt om djur som inte har domesticerats. Domesticerade djur som grisar eller höns har selekterats ganska hårt för att kunna föröka sig under mindre gynnsamma förhållanden, så det är därför vi kan inte alltid dra slutsatsen att djur som förökar sig måste må bra. Det finns dessutom ett fenomen som heter ”terminal investment” på engelska, som man skulle kunna översätta som slutgiltig investering. Om man som individ känner av att man inte mår bra och inte kommer att överleva länge till, då kanske man väljer att lägga all sin energi på förökning eftersom det kanske är sista chansen. Det har man kunnat se hos både djur och växter, att de under stressfulla förhållanden (eller i slutet av livet) är snarare mer benägna att föröka sig och få många avkommor. Så du har rätt att vara skeptisk att förökning alltid betyder att djur trivs.

– Jessica Abbott

juni 19, 2017

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg