Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vem är vem i svalflocken?

Hussvala, Delichon urbicum, är vanlig på många håll i landet. Men vem är egentligen vem i svalflocken, och vem kommer hit först? Bilden är tagen av Ómar Runólfsson.

Jag läste en artikel på nätet om svalorna. Dessa underbara fåglar som vi blir så glada över när de kommer tillbaka till oss på Ön i Limhamn. Vi har noterat att det har kommit enstaka fåglar redan. Är de här för reka för sin flock, vem bestämmer i så fall vilken svala som ska flyga hit först?

Visst är det fantastiskt när svalorna och tornseglarna kommer tillbaka. Som om livet självt återkommer.

Man ser ofta svalor tillsammans eller i små flockar, men det finns inget som tyder på att svalorna hänger samman i flockar över längre tid så att de på något sätt ”lär känna varandra”. Det är möjligen så att ett antal par som häckar i samma lada en sommar kan ”lära känna varandra”, men utanför häckningssäsongen lever svalorna med alla sannolikhet helt ensamma, det vill säga de anpassar sig inte till, eller sällskapar, med vissa specifika svalor. Däremot uppträder de ibland i flock, ungefär som när okända människor råkar åka i samma buss. De gör de för att förhållandena då är gynnsamma på den platsen, så att många vill vara där.

De första svalorna som anländer på våren har helt säkert ”fattat beslutet helt själva” att anlända då. De som kommer först gör detta för att deras inre klocka ”talar om för dem” att det är dags, och/eller för att de haft tur med vädret och födotillgången under resan. Kanske gott om mat och sydliga medvindar. När vi ser de första svalorna är det lätt att tro att ”nu har svalorna kommit”. Så är det inte, utan den stora mängden svalor anländer under de kommande veckorna, och de sista så sent som i början av juni. Det finns helt enkelt en normalfördelad variation i när svalorna anländer, där de flesta anländer betydligt senare än de första vi ser.

– Åke Lindström

Så du menar att de småflockar av ladusvalor man ser i juli – augusti inte är familjer där ungarna lär sig flyga och skaffa mat!? Så besviken jag blir!

– Lars Lundqvist

Att i alla fall ladusvalefamiljerna håller ihop ett bra tag är uppenbart; det går rätt länge att hålla isär gamla och unga fåglar. Och familjer som häckat på samma gård höll, i alla fall enligt min erfarenhet (född på gård med 4-6 par häckande), hade i regel sällskap tills de drog iväg i september. Och som jag minns det fanns oftast en första-kull kvar i omgivningarna i fall något par lade en andra kull. Hur länge de sedan sällskapar under höstflytten kanske våra fågelflyttningskollegor vet mer om.

– Sigvard Svensson

Eftersom frågan så specifikt handlade om vårflyttningen blev mitt svar därefter. 

Bra att ni klarlagt sensommarens familjegrupper runt häckplatserna. Vad gäller perioden utanför häckningstid är det nog ingen som riktigt vet, men det finns ingen anledning att tro att enskilda svalor på något sätt hänger ihop någon längre tid.

– Åke Lindström

juni 26, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur förhindra att paddorna dör?

Vanlig padda, Bufo bufo, liksom många andra groddjur kan vara nog så utsatta för biltrafik när de rör sig mellan övervintringsplatsen och parningslokalerna på våren. Bilden är skapad av Bernie.

Jag bor i Skövde och här finns en liten sjö vid namn Paradissjön. Denna sjö är parningscentrum för paddor. Jag var där i förrgår och det fanns flera hundra paddor i sjön. Snart går de bort från sjön och vad händer då?! Jo de blir påkörda oavbrutet. Vägen är full av överkörda paddor, som ju för övrigt är fridlysta! Jag har talat med kommunen som säger att det är Försvarsmakten som äger marken. Jag har talat med dem, som hänvisar till Fortifikationsverket. Har ni några tips om hur jag ska gå vidare? Länsstyrelsen? Tacksam för alla råd för att stoppa denna vidriga padd-död!

Jag har Googlat litet, men tyvärr inte funnit svar. Jag MISSTÄNKER att det beror på ägandeförhållandena vem som borde kontaktas vad gäller grodtunnlar och andra faunapassager. Fortifikationsverket torde vara en bra första kontakt att ta om det rör sig om militär mark och militär väg. Deras websajt ger dock inga träffar på orden ”grodtunnel” eller ”faunapassage”, men väl ”naturvård”. URL: https://www.fortifikationsverket.se/

Trafikverket förvaltar enligt ett av nedan länkade dokument 98 000 km statliga vägar, av totalt 420 000 km vägar i Sverige. Jag har inte lusläst det långa dokumentet tillräckligt noggrannt för att se om svaret kan finnas där, men snabbkoll av vissa rubriker gav inget om militär mark/väg eller icke-statliga vägar.
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/12025/RelatedFiles/2005_72_vilda_djur_och_infrastruktur_en_handbok_for_atgarder.pdf

Ovanstående document citerades I detta grodrelaterade infoblad från Trafikverket: https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/19323/Ineko.Product.RelatedFiles/100837_temablad_natur_groddjur.pdf

Så, kanske kan Trafikverket och Fortifikationsverket kan vara bra startpunkter för frågeställaren att höra med? Och Länsstyrelsens natur- / miljövårdsenhet om det inte blir napp?

– Björn Lardner, gästexpert

juni 25, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En bålgeting, eller?

Bålgeting, Vespa crabro. Bilden är tagen av Madeleine Johansson i Limmared.
Bålgetingen, Vespa crabro, är vår största geting, men faktiskt också vår allra fredligaste. Bilden är tagen av Madeleine Johansson i Limmared.

Vad är detta? Den hittades 10/5 2020 i Limmared, Västra Götaland.
Jag har googlat på bålgetingar, men jag tycker att denna är större än så.
Kan man skicka den någonstans och få den artbestämd?

Jag tycker att det ser ut som en bålgeting.

– Mats Hansson

Visst är det en bålgeting-drottning.

– Sigvard Svensson

 

juni 24, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem är flugan på fönstret?

En hårmygga, som hör till tvåvingefamiljen "hårmyggor" (Bibionidae). Många arter är aktiva tidigt på året och kan ses svärma i stor mängd. Bilden är tagen av Stefan Lengyel.
En hårmygga, som hör till tvåvingefamiljen ”hårmyggor” (Bibionidae). Många arter är aktiva tidigt på året och kan ses svärma i stor mängd. Bilden är tagen av Stefan Lengyel.

Vad är detta för fluga? Dom svärmar för fullt på min bakgård sedan ungefär en vecka tillbaka. Jag har bott här i 4 år och har aldrig sett den mängd som svärmar nu.

Någon hårmygga, Bibio sp.?

– Sigvard Svensson

Din fluga är ingen fluga, utan en mygga i den tvåvingefamilj som kallas för hårmyggor (Bibionidae). Vi har 24 olika arter i Sverige. Det rör sig sannolikt om en art i släktet Bibio. De är typiskt aktiva tidigt på året, och kan svärma i stor mängd på våren, precis som du själv har noterat.

– Andreas Nord

juni 23, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan växter få tvillingar?

Avokadofrö med flera groddar. Det kallas för polyembroni (flera embryon) och är ganska ovanligt hos växter. Bilden är tagen av Dontworry.

Min klass har sått frön, ett frö per kruka. Ur ett frö kom det upp två stjälkar med hjärtblad! Jag har inte sett detta tidigare. Är det tvillingar, och är plantorna i så fall enäggs- eller tvåäggstvillingar?

Frön med två groddar, så kallad polyembryoni, är inte vanligt men förekommer hos till exempel hassel, apelsin, citron, och vissa barrträd. Det var en holländare, Antonie van Leeuwenhoek, som först upptäckte fenomenet när han studerade citrusfrön (1719). Om de två groddarna är enäggs- eller tvåäggstvillingar beror på om de kommer från samma befruktning eller inte, och det kan vara svårt att avgöra utan mikroskop. Så det är säkrast att bara kallad dem ”tvillingar”.

Stefan Andersson

juni 22, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför flyger småfåglar som de gör?

När den inte bråkar hör gulärlan, Motacilla flava, till några av de fåglar som har allra tydligast ”bågflykt”. Bilden är tagen av Vaman Kulkarni.

Jag undrar varför småfåglar flyger som de gör. Först några meter ”som vanligt” med vingslag och sedan, som jag tycker det ser ut, i ballistisk bana med vingarna ihopfällda, och sedan tillbaka till flykt med vingslag. Är det för att minska den totala energiåtgången, för att bli mer svårfångade eller något annat?

Det du beskriver brukar på svenska kallas ”bågflykt” och på engelska ”bounding flight”. Mycket riktigt tar kroppen en ballistisk bana när vingarna är helt infällda. Bågflykt förekommer mer eller mindre utpräglat hos en stor mängd ”småfåglar”. Tydligast bågflykt finner man hos ärlor och hackspettar. I andra ändan av spektrumet finner man stare och svalor, som visserligen slutar flaxa med vingarna då och då, men som då glider med vingarna helt utfällda.


Det är inte helt klarlagt vilken fördel bågflykten ger, men två förklaring verkar mest rimliga. Den första är att det ger en aerodynamisk fördel när de infällda vingarna inte ger något luftmotstånd. Å andra sidan så får fågeln inte någon lyftkraft från vingarna då så frågan är om vinsten är så stor?

Den andra förklaringen är att infällda vingar ger flygmusklerna en kort tid för ”återhämtning”. Naturligtvis kan båda förklaringarna gälla. Jag har svårt att tro att det har med risken att bli dödad att göra. Bågflykten är ju ofta synnerligen rytmisk, och därför tämligen förutsägbart för en rovfågel. När det gäller att undvika predatorer har då fjärilarna det perfekta flygsättet, de kastar sig åt tvärt åt sidorna i ett fullständigt oförutsägbart mönster. Det vet alla som försökt följa en fjäril i kikare, eller för den delen, försökt fånga den med håv.

– Åke Lindström

juni 18, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Att ta hand om guldbaggar

Hur tar man bäst hand om gräsgrön guldbaggen, Cetonia aurata? Bilden är tagen av Chrumps.

Jag har fått en skoluppgift där jag ska prata om insekter och spindlar. Jag har nu hittat en gräsgrön guldbagge, men jag ska ha min redovisning först om en vecka. Jag undrar om det går, precis som med spindlarna, att förvara guldbaggen i kylskåpet i en vecka och sedan släppa ut den efter uppvisning?

Det tror jag nog att du kan göra, men du bör tänka på att det inte blir för torrt eller för blött i burken. Det kan vara bra att erbjuda skalbaggen lite sockervatten t.ex., så att den inte torkar ut. Just sådana här stor djur kan vara känsligare för uttorkning än man tror! 

Jag tror att du skulle kunna lägga in en kapsyl eller ett flasklock med lite sockervatten till baggen, så att den har ”när den behöver”. Du kan också prova om den äter söta frukter, t.ex. en bananskiva eller en klyfta av ett rött äpple.

– Andreas Nord

juni 17, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ormbär på Öland

Ormbär, Paris quadrifolia.
Ormbär, Paris quadrifolia på Öland i maj. En växt som är utbredd i Sverige. Bilden är tagen av Kerstin Wigstrand.

Jag hittade några exemplar av denna växt på en äng på norra Öland. Jag har aldrig sett någon sådan förut. Den var ca. 25 cm hög. Vad kan det vara?

Växten på bilden är ormbär (Paris quadrifolia). Den finns i nästan hela landet, oftast på skuggiga, fuktiga ställen.
– Stefan Andersson

juni 16, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

DNA-replikation och avel

Förenklad skiss av hur DNA-molekylen replikeras (kopieras). Har det något med avel att göra? Bilden är gjord av Madprime.

Jag undrar om replikation går att koppla till begreppet avel på något sätt?

Replikation är den process när DNA kopierar sig själv så att en uppsättning blir två. Detta sker när celler delar sig, dvs. en cell blir två.

Avel är något växtförädlare och djurförädlare gör över flera generationer där de till exempel strävar efter en större växt eller ett större djur. För att gå från en generation till nästa så måste celler dela sig och då behövs förstås replikationen.

Man kan alltså inte göra avel utan att det sker replikation men växtförädlaren/djurförädlaren behöver inte känna till att replikation sker. Avel har gjorts länge utan att replikationens fenomen var känt.

På samma sätt är replikationen nödvändig för fortplantning i största allmänhet för alla organismer och har så varit i miljarder av år men det är först sedan 1950-talet vi har känt till den.

– Mats Hansson

juni 15, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är nyckelpigan luddig?

En sjuprickig nyckelpiga, Coccinella septempunctata, med angrepp av brackstekeln Dinocampus coccinellae. Bilden är tagen av Ingrid Aspholm Söderberg.

Jag hittade igår en nyckelpiga som satt gömd nere vid farstubron i skydd av en blomma. Den sitter fortfarande kvar. Under magen har den en liten bomullsliknande säck. Nyckelpigor lägger ju sina ägg direkt på blombladen. Så frågan är om den har fallit offer för någon slags spindel och dess avkomma?

Jag skickade frågan vidare till Lunds nyckelpigeexpert nummer 1, Lars G R Nilsson, och nu har jag fått svar. Lars hälsar att nyckelpigan är angripen av brackstekeln (stekelfamiljen Braconidae) Dinocampus coccinellae. Här kan du läsa mer om saken (på engelska):

https://www.ceh.ac.uk/news-and-media/blogs/ladybird-challenge

– Sigvard Svensson

juni 12, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg