Guldögonslända. Bilden skickades in av Anders Rydholm.
Se bild tagen utanför Alingsås en em för några dagar sedan. Jag har kämpat med Nationalnyckeln utan framgång. Googlat mig fram till Guldögonslända??
Det är en guldögonslända, som egentligen inte är en slända utan en så kallad nätvinge (ordningen Neuroptera). Guldögonsländorna delas sedan in i en egen familj (Chrysopidae), av vilka vi har 17 olika arter i Sverige.
De allra flesta ser ut som ditt djur, ljusgröna med stora vingar med vackert nätmönster, smäckra antenner, och tjusigt glänsande, runda ögon. Larverna ser man ofta i olika växter (de är viktiga rovdjur för bladlöss och annat som är smått och mjukt). De är i regel gulvita med rödbruna markeringar, och ser ut ungefär som en liten mask med mycket stora käkar.
Vilken art just ditt djur är vågar jag inte uttala mig om, eftersom jag inte kan den här gruppen så bra.
På vår avdelning är vår tema arbete om djur i skogen och våra barn är mycket intresserade av maskar därför började vi med denna först. Min fråga är: Har ni någon bra bild på hur en mask ser ut inuti detta har våra barn undrat och hur många hjärtan har masken.
Jag bifogar en plansch från klassikern ”Djurens anatomi i bild” som gavs ut på LTs Förlag 1970. Boken är skriven av V. Muedra m.fl. och översattes til svenska av Steffen Arnmark och Roger Höglund. Den har pedagogiska texter och bra teckningar, och kan säkert vara till hjälp också för andra djurgrupper om ni kan hitta den på ett bibliotek. Det finns ganska många bilder om man googlar på t.ex. ”earthworm internal anatomy”, men jag hittar inget bra på svenska (förutom den bifogade bilden). På engelska blir det såklart lite krångligare, men bra bilder finns här:
Gråvivel, Brachyderes incanus. Bilden skickades in av Rikard Ekström.
Vi har fått besök av ett ganska stort antal skalbagga i år, av en typ vi inte sett tidigare. De dyker upp lite över allt inne, men kommer, som vi tycker det verkar, utifrån. Vi hittar dem på trappan och utsidan av ytterdörren också. Vad är det för rackare och varför är det så många just i år?
Bilden visar en sliten (normalt är den lite grådaggig) gråvivel, Brachyderes incanus, som lever på tall. De är såvitt jag vet inte kända skadedjur inomhus, men kan vara besvärliga för unga tallplantor. Att de dyker upp i större antal nu kan kanske bero på att de söker efter en plats att övervintra på.
Nästa gång du frågar om insekter får du gärna skriva när och var bilden är tagen. Det hjälper oss mycket när vi försöker artbestämma!
Svarta ekorrar är vanliga i de östra delarna av Nordamerika. Bilden tagen av Sujit Kumar.
Finns svart ekorre i Småland? Såg en i Toftaholm idag på morgonen när jag var ute med hunden.
Vår vanliga ekorre (Sciurus vulgaris) har en ganska variabel pälsfärg, och väldigt mörka individer förekommer här och där även om de inte är hemskt vanliga. Det var säker en sådan du såg – en tjusig färgvariant alltså!
Alternativt kunde det vara en svart variant av gråekorre (Sciurus carolinensis). Den är ursprungligen från Nordamerika, men har introducerats till vissa delar av Europa. I England är den mycket vanlig, och tränger undan den inhemska ekorren, och där finns flera rapporter om svarta färgvarianter. I Nordamerika är ”svartekorren” ställvis vanlig. Lyckligtvis finns det här djuret inte i Sverige (än), så jag tror att det var osannolikt att det var en sådan du såg.
Om du kom nära nog för att se om ditt djur hade tofsar på öronen kan du sluta dig till att det var en mörk variant av vår vanliga ekorre. Hade den inte tofsar på öronen vill man nog se djuret igen, för att avgöra om det rör sig om en svart gråekorre (men det är, som sagt, osannolikt).
Vinbärsfuks, Polygonia c-album. Bilden skickades in av Anna Midiwo.
Tidigare idag såg jag en fjäril jag inte kan placera, även med hjälp av NN:s fältnyckel. Jag bifogar en dålig bild. Det syns lite av en tistelfjäril bakom, men det är fjärilen främst i bild jag undrar över. De suddiga gula prickarna var krämgula.
För mig ser detta ut som en vinbärsfuks, Polygonia c-album.
-Andreas Nord
Ps. nästa gång du frågar om insekter, skriv helst var och när bilden är tagen. Det är till stor hjälp.
Vackert snäckskal. Bilden skickades in av Elsa Anderson
Jag såg ett oerhört vackert snäckskal som fanns att köpa, från en havssnäcka. Stort och med många s k årsränder (har jag hört att de kallas, om det nu stämmer), säkert 50 om inte fler. Men så slog det mig, hur vet jag om det är plockat när snäckan levde eller efter dess död? Som vegan och miljövän är jag inte intresserad av att köpa resterna av ett dödat havsdjur, men en självdöd, tom snäcka som hittats på en strand har jag inga problem med. Ju längre tid det gått, desto bättre dock. Helst skulle det vara en fosil.
Går det att se på snäckan på något sätt, hur längesen den var vid liv? Eller om den plockats vid liv? Är det vanligt att snäckor plockas medan de fortfarande lever, med påföljden att skalen säljs?
Det vore oerhört tacksamt om du har möjlighet att svara! Jag bifogar bilder om det är behjälpligt. Antar att skalet blivit behandlad på något sätt då den skimrar och innansidan har regnbågens alla färger.
Jag vet inte säkert, men gissar att det i de allra flesta fall rör sig om djur som plockats för att säljas, precis som väl gäller torkade sjöstjärnor, sjöborrar, sjöhästar, och för den delen också tvättsvampar (som också är djur) som man lätt kan köpa längre söderut.
”Problemet” är väl att det är svårt att hitta tillräckligt många döda snäckor för att det ska gå att sälja med någon liten förtjänst, och ofta (men inte alltid) är självdöda djur med skal lite illagjorda när man väl hittar dem.
I just ditt fall är jag ganska säker på att djuret inte är självdött, eftersom just denna snäckfamilj, havsöron (Haliotidae, kallas också abalone), har många arter som är väldigt eftertraktade på grund av sitt tjocka pärlemorlager och välsmakande kött.
Åkervindesvärmare, Agrius convolvuli. Bilden skickades in av Hans Adler.
Har aldrig sett något liknande eller så stor.
Det är en hane av åkervindesvärmare, Agrius convolvuli. Ett vackert djur, och ett kul fynd: det här djuret lever framförallt i de tropiska och subtropiska delarna av Afrika och Asien, men påträffas nästan varje år som ”flyttfjäril” i Norden. Den är en duktig flygare, som kan nå hastigheter på upp till 55 km/h.
Nästa gång du frågar om insekter, skriv gärna var och när du har gjort din observation. Det är till mycket stor hjälp för oss.
Ett slutet ekosystem. Bilden skickades in av Salah.
Jag har en, vad jag tror, mycket intressant fråga. Jag har haft ett stängt ekosystem under ca 8 veckor. Under tiden har ekosystemet nästintill dött. Jag bifogar händelseförloppet i nästa mail. Varför tror ni den har gjort det? Arterna jag hade i ekosystemet var: Konsumenter: Trumgräshoppa som är Toppkonsument (Psophus Stridulus), Stackmyror som är förstahandskonsument (Formica Rufa). Producenter: Mossa (Racomitrium Moss), Lav (Lichenes), Rönn (Sopus Aucuparia), Ljung (Calluna Vulgaris), Lingonris (Vaccinium Vitis Idaea), Tall (Pinus sylvestris). Nedbrytare: Brandriska (Vacfarius aurantiacus), Trumpetsvamp (Craterellus Cornucopioides). Andra arter: Barr (Pungens), Grankotte (Picea Abies). Ph-värdet på innehållet i burken var 4-5, d.v.s lite försurat. Alla arter är insamade från en barr skog.
Ett intressant projekt!
Jag gissar att dina problem beror på att du har plockat fruktkroppar (svamparna) och tagit skott (träden, risen) och lagt i en burk utan att ge dem några möjligheter att klara sig. I praktiken blir det alltså en tät burk med mycket dött, eller döende, organiskt material. Då påbörjas nedbrytningen av dessa fort, vilket förbrukar syre som gör att insekterna inte klarar sig, osv., och snart är obalansen ett faktum. På dina bilder syns den aktiva nedbrytningen tydligt.
Det första steget mot att lyckas med ett slutet system är alltså att se till att du ger växterna rätt förutsättningar för att överleva. Fruktkropparna från olika svampar kan du inte plantera på samma sätt som du gör med en växt. Men dessa kan du utelämna, eftersom det kommer att bli mer än nog av nedbrytning från olika mikroorganismer. Du behöver också se till att det du adderar till systemet har ett syfte (t.ex. inte en kotte som inte bidrar med något), och att det är bra dränering i botten så att växterna du planterar inte ruttnar. Jag hade börjat med växter, och sedan adderat något smådjur först när jag ser att växtsamhället fungerar som det ska.
Det ser ganska rättframt ut, men jag misstänker att det är svårare än vad videon visar att få till en bra balans.
Som sagt – ett roligt projekt, som jag hoppas att du får rätsida på!
-Andreas Nord
Ps.
Om det nu faktiskt var en trumgräshoppa du använde (jag är lite skeptisk med tanke på habitatet) är det nog bra att låta bli det i fortsättningen, eftersom det är ett mycket sällsynt djur.
Roligt experiment!
Mellan tumme och pekfinger bör du sikta på levande växter med en kvadratdecimeter bladyta per gram nedbrytande organismer (djur+svampar+bakterier) som finns i burken. Det senare är dock svårt att uppskatta men Andreas har helt rätt; du skall ha mycket mindre av detta än vad man kan tro och istället mer växter.
Mosad fettspindel? Bilden skickades in av Marcus Gunberg.
Kan detta vara en Svarta änkan? Bilden togs i Munkedal 2018-04-17
Jag tycker inte att det ser ut som någon svart änka (Latrodectus mactans) eller annan änkespindel (släktet Latrodectus). Får jag gissa, vilket är svårt eftersom djuret är mosat, skulle det kunna röra sig om en fettspindel (Steatoda bipunctata) eller någon annan Steatoda-art, som är vanliga nära människor och alldeles ofarliga.
Svarta änkor är för övrigt sävliga och fredliga djur, och betten har oftast långt mycket bättre prognos än vad som ibland sägs i media. Det förekommer ibland att svarta änkor hittas i Sverige, i regel då de följt med olika importer. Ryktet om att det är en etablerad art i landet är dock felaktigt.
Kommentarer