Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Ung asp

Aspskott, Populus tremula. Bilden skickades in av Willy Forsman.

Vilken växt enl bild som tränger in på naturtomten? Kan det vara Parkslide?

Ungskott av asp, Populus tremula. Jag får ofta frågor om dessa eftersom bladen på unga skott ser väldigt annorlunda ut än de på fullvuxna träd.

-Torbjörn Tyler
december 18, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stävmal

Stävmal. Bilden skickades in av Gabriella.

Har haft ekstyltmal inomhus i flera år – många – men i år har det dykt upp en annan variant, fetare med annat mönster på vingarna. Vad är detta för mal? Har googlat men inte hittat nåt som liknar denna.

Detta föll utanför vår kompetens, så jag rådfrågade Sveriges främsta småfjärilskännare, Bengt-Åke Bengtsson.

Såhär säger han:
”Tyvärr går det inte att säga vilken art det är. Fotot är oskarpt och kanske med fel färgåtergivelse. Det finns flera kandidater och det enda man kan säga är att det är en stävmal (fam. Gelechiidae).

Med vänlig hälsning
Bengt”

-Andreas Nord

december 16, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sparvhök

Sparvhök, Accipiter nisus. Bilden tagen av Eddy Van 3000.

Jag undrar detta är Falk eller en hök?
Video finns här: https://www.facebook.com/riyad.racho/videos/10215930438638683/

Detta är med all säkerhet en sparvhök. I stort sett alla rovfåglar som man stöter på inne i trädgårdar, som flyger mot fönster, eller ses jaga småfåglar vid fågelborden på vintern, är sparvhökar.

-Åke Lindström

december 13, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sjuk gråtrut?

Gråtrut, Larus argentatus. Bilden tagen av Andreas Trepte.

Sedan flera år brukar en gråtrut komma till oss i Gryts skärgård för att få lite matrester. Vi känner igen den för att den saknar en fjäderpenna i vänstra vingen. Den är också orädd, sätter sig gärna på en sten nära oss. De senaste veckorna har den ändrat beteende. Den halkar på berget och huvudet har blivit alldeles grått. Är det måssjuka?

Att huvudet har blivit grått låter snarare som att fågeln har börjat att rugga till sin vinterdräkt, där vuxna gråtrutar ser ut ungefär som vanligt men med ett brunspräckligt huvud som gärna ser grått ut på avstånd. Om problemet med balansen beror på måssjuka (som inte är en sjuka i bemärkelsen att den orsakas av bakterier eller virus, utan istället är ett resultat av B-vitamin(tiamin)brist), är såklart svårt att säga utan att ha sett fågeln närmare. Det är väl inte orimligt att fågeln är ganska stapplig innan den fullständiga förlamningen i benen inträder i de senare sjukdomsförloppen. Men det kan ju också bero på något annat, och jag hoppas att er fågel kom på fötter igen!

-Andreas Nord

december 11, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insektshotell

Ett norskt insektshotell i Oslo. Bilden tagen av Alicia Fagerving.

Jag hava en fråga om Överlevnaden på de Insekter som Bosätter sig I de Insektshotell som finns på Marknaden – Hava det gjorts någon Studie om detta – då man uppmanar Människor Att sätta upp dessa .för Insekternas välbefinnande och Framtid – Om det skall uppmärksammas att de håller Kvalitén vad gäller Isoleringen på Vinterhalvåret Så att de Inneboende  EJ fryser ihjäl – Råd på vilket/vilka Material som skall användas – samt dess Placering mot Vind – Att Håldiam. EJ skall vara för stor -som jag sett det äro på vissa – Även Utvändigt SKYDD mot Fåglar – som annars berikar sig på dess Innehåll –

PS Hava Två st Insektshotell – med olika Material och storlek på Håldiameter som verkar vara de olika Insekterna till lags då de Flesta äro Bebodda –

En intressant och viktig fråga. Insekter är i allmänhet ganska köld- och fryståliga, och en kall vintervila behövs för att larvutveckligen ska fortskrida normalt.

Det är riktigt att temperaturförhållandena kommer vara annorlunda i ett insektshotell än i naturliga boplatser, t ex ett dött träd eller i vinterståndare som åtminstone delvis isoleras av snö på vintern. Om man inte har väldigt låga vintertemperaturer, om ens då, tror jag inte att det är något större problem. Det är viktigare att se till att insektshotellet inte är för exponerat för regn och snö, eftersom det kan göra att larvcellerna möglar. Vill man vara på den säkra sidan får man ha ett ordentligt tak på sitt hotell, och kanske sätta det mot en vägg snarare än mol allena på en pinne där det såklart blir väldigt exponerat. Ett annat knep är att flytta in hotellet i ett ouppvärmt förråd under vintern, och ta ut det igen i april. Då skyddar du för avkylning från vind, och kanske framförallt för problem med väta.

Hoppas detta är svar på dina frågor!

-Andreas Nord

december 9, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Större dallerspindel

Större dallerspindel, Pholcus phalangioides. Bild tagen av Olei.

Vi har haft ett hus utanför Lund i 58 år. Lite spindlar har vi haft..men inte märkvärdigt mycket. Men sedan 2005 har en spindelsort tagit över boningshuset och stallet/garaget. De ser ut som skräddare mera. Långa trådsmala ben och när de hänger i ett hörn trivs de att hänga upp och ner som ett paraply. Kommer man i närheten av dom så börjar de snurra våldsamt. Problemet är att de är så fruktansvärt många. Ibland 75-100 stycken i vardagsrummet. I garaget tog min son ut 114 stycken för några veckor sedan. Där är de extra stora och sitter i taket. I vardagsrummet sitter tre under varje fåtölj, under varje sideboard..m.m. Och under varje fåtölj, bord och värmeelement så ligger det små ”drivor” av något som jag inte vet är spindelbajs eller ägg. Sopar bort det..men efter två dag ser det likadant ut. Har trott det är bajs och slängt det i soporna. Men om det är ägg ska man kanske lägga det i en burk med rödsprit. Om det inte är djurplågeri.

Av vad jag kan se på bilden är det större dallerspindeln (Pholcus phalangioides) ni har hemma hos er. Från början är det här ett djur som finns i grottor. Den har introducerats i Europa och därefter spridit sig i rask takt. 

Egentligen ett ganska fascinerande djur, som såklart gör nytta inomhus eftersom den fångar och äter andra småinsekter. Det ser ni också på avfallshögarna nedanför näten (du kan vara lugn, det är inga ägg!). Samtidigt gör de stora och röriga nät, och blir ofta ganska många där de trivs. Eftersom det är ett grottlevande djur från början tror jag att varmare och torrare inomhusklimat får dem att trivas sämre. Att ta bort näten är nog också effektivt, eftersom spindlarna inte får någon mat då. Samtidigt är dessa djur helt ofarliga för dig, men hemskt farlig för bananflugor, ”blomflugor” (som egentligen är sorgmyggor) och annat oknytt som inte heller är så roliga inomhus.

Här har vi skrivit mer om större dallerspindel, och hur man kommer till bukt med dem:

https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/bli-av-med-dallerspindlar/

-Andreas Nord

Du har fotograferat en större dallerspindel (Pholcus phalangioides). Det är en art som invandrat under senare år och som hittas på lite lugna ställen inomhus. Den heter dallerspindel för att den skakar sitt nät när den känner sig hotad.

Jag tror att din andra bild visar paket med flugor eller mygg som spindeln fångat, rullat in i spindelväv och ätit upp.

Dammsugaren brukar vara effektiv för att ta bort dem och dess nät eller åtminstone reducera dess antal.

-Mats Hansson

 

december 6, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Guldögonslända

Guldögonslända. Bilden skickades in av Anders Rydholm.

Se bild tagen utanför Alingsås en em för några dagar sedan. Jag har kämpat med Nationalnyckeln utan framgång. Googlat mig fram till
Guldögonslända??

Det är en guldögonslända, som egentligen inte är en slända utan en så kallad nätvinge (ordningen Neuroptera). Guldögonsländorna delas sedan in i en egen familj (Chrysopidae), av vilka vi har 17 olika arter i Sverige.

De allra flesta ser ut som ditt djur, ljusgröna med stora vingar med vackert nätmönster, smäckra antenner, och tjusigt glänsande, runda ögon. Larverna ser man ofta i olika växter (de är viktiga rovdjur för bladlöss och annat som är smått och mjukt). De är i regel gulvita med rödbruna markeringar, och ser ut ungefär som en liten mask med mycket stora käkar.

Vilken art just ditt djur är vågar jag inte uttala mig om, eftersom jag inte kan den här gruppen så bra.

-Andreas Nord

december 4, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Maskanatomi

Djurens anatomi i bild: ledmaskar.

På vår avdelning är vår tema arbete om djur i skogen och våra barn är mycket intresserade av maskar därför började vi med denna först. Min fråga är: Har ni någon bra bild på hur en mask ser ut inuti detta har våra barn undrat och hur många hjärtan har masken.

Jag bifogar en plansch från klassikern ”Djurens anatomi i bild” som gavs ut på LTs Förlag 1970. Boken är skriven av V. Muedra m.fl. och översattes til svenska av Steffen Arnmark och Roger Höglund. Den har pedagogiska texter och bra teckningar, och kan säkert vara till hjälp också för andra djurgrupper om ni kan hitta den på ett bibliotek. Det finns ganska många bilder om man googlar på t.ex. ”earthworm internal anatomy”, men jag hittar inget bra på svenska (förutom den bifogade bilden). På engelska blir det såklart lite krångligare, men bra bilder finns här:

https://kollathdesign.com/portfolio/caterpillar-2/

här: https://www.carlsonstockart.com/photo/earthworm-annelid-segmented-worm-anatomy-illustration/

och här: https://www.carlsonstockart.com/photo/earthworm-annelid-segmented-worm-anatomy-structure-illustration/

Daggmaskar har normalt 5 ”hjärtan”. Dessa är mycket simplare än vårt eget (de saknar t.ex. olika kammare), men de fyller i praktiken samma funktion.

-Andreas Nord

december 2, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gråvivel

Gråvivel, Brachyderes incanus. Bilden skickades in av Rikard Ekström.

Vi har fått besök av ett ganska stort antal skalbagga i år, av en typ vi inte sett tidigare. De dyker upp lite över allt inne, men kommer, som vi tycker det verkar, utifrån. Vi hittar dem på trappan och utsidan av ytterdörren också. Vad är det för rackare och varför är det så många just i år?

Bilden visar en sliten (normalt är den lite grådaggig) gråvivel, Brachyderes incanus, som lever på tall. De är såvitt jag vet inte kända skadedjur inomhus, men kan vara besvärliga för unga tallplantor. Att de dyker upp i större antal nu kan kanske bero på att de söker efter en plats att övervintra på. 

Nästa gång du frågar om insekter får du gärna skriva när och var bilden är tagen. Det hjälper oss mycket när vi försöker artbestämma!

-Andreas Nord

november 29, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svart ekorre

Svart ekorre
Svarta ekorrar är vanliga i de östra delarna av Nordamerika. Bilden tagen av Sujit Kumar.

Finns svart ekorre i Småland? Såg en i Toftaholm idag på morgonen när jag var ute med hunden.

Vår vanliga ekorre (Sciurus vulgaris) har en ganska variabel pälsfärg, och väldigt mörka individer förekommer här och där även om de inte är hemskt vanliga. Det var säker en sådan du såg – en tjusig färgvariant alltså! 

Alternativt kunde det vara en svart variant av gråekorre (Sciurus carolinensis). Den är ursprungligen från Nordamerika, men har introducerats till vissa delar av Europa. I England är den mycket vanlig, och tränger undan den inhemska ekorren, och där finns flera rapporter om svarta färgvarianter. I Nordamerika är ”svartekorren” ställvis vanlig. Lyckligtvis finns det här djuret inte i Sverige (än), så jag tror att det var osannolikt att det var en sådan du såg. 

Om du kom nära nog för att se om ditt djur hade tofsar på öronen kan du sluta dig till att det var en mörk variant av vår vanliga ekorre. Hade den inte tofsar på öronen vill man nog se djuret igen, för att avgöra om det rör sig om en svart gråekorre (men det är, som sagt, osannolikt).

-Andreas Nord 

november 27, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg