Fråga en Biolog

Jag och mina kompisar undrar hur frön kan sprida sig på olika sätt.

Först några ord om frön och frukter. Varje frö kommer från en frukt som i sin tur varit en blomma. När fröna är mogna kan de antingen falla ur sin frukt och spridas ett och ett, eller spridas tillsammans, inneslutna i sin frukt. Beroende på vad det är för växt kan spridningen av frön eller frukter ske med vind, vatten eller olika slags djur. Det är viktigt att fröna sprids till ställen med bra ljus och fuktighet så att de kan gro och växa upp till nya individer.

Vindspridda frön och frukter är ofta små eller försedda med spröt, hår eller vingar som gör att de lättare fångas upp av vinden. Det kan räcka att de faller lite långsammare så att vinden kan föra dem med sig några meter åtminstone – så att de inte landar precis under moderplantan där det kanske är för skuggigt. Ett bra exempel på vindspridning är maskrosens frukter som ser ut som fallskärmar.

Vattenspridda frön omges ofta av luftfylld eller ”fluffig” vävnad som gör att de kan flyta långa sträckor på vattenytan. Här är kokospalmen ett bra exempel. Kokospalmen finns längs många tropiska kuster eftersom deras frukter – kokosnötterna – kunnat flyta från strand till strand med havströmmarna.

Frön och frukter som sprids med djur har ofta taggar, krokar eller klibbigt slem på utsidan som gör att de fastnar på djuret päls, fjädrar eller fötter. Då kan de spridas flera hundra eller tusen meter, kanske hundratals kilometer om det är en fågel som bär fröna eller frukterna. Frön kan också spridas i ätliga frukter som lockar till sig olika djur genom sin doft, smak och lysande färg. Många djur och även vi människor gillar söta, saftiga frukter som blåbär, äpplen och persikor. Alla dessa innehåller frön som kan spridas när vi äter frukterna, till exempel när vi spottar ut kärnan i en persika.

Slutligen finns det växter med ”aktiv spridning” där frukten exploderar och sprutar eller slungar ut fröna så att de hamnar flera meter från moderplantan. Bra exempel på detta är sprutgurka och jättebalsamin, som man kan läsa mer om på nätet.

-Stefan Andersson

mars 25, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Enligt en avisering på sociala medier fick jag en uppgift om en val som skulle vara ca 230 – 260 år gammal. Aminosyror i ögonen skulle kunna fastställa dess ålder. (En val som alltså är äldre än USA) Min fråga är alltså om djuret är levande eller om det har hittats som dött. Oavsett är det spännande eftersom ett vattenlevande djur i dött tillstånd icke skulle ha förutsättningar till bevarande.

Såvitt jag vet är det grönlandsvalen (en av få nästan uteslutande arktiska valar) som är den val som blir allra äldst. Det har man mycket riktigt kunnat visa genom att analysera förändringar i en aminosyra (asparaginsyra) i ögonen. Dock finns det en ganska hög osäkerhet i åldersuppskattningen, så det är inte säkert att de grönlandsvalar som man uppskattar till mer än 200 år gamla faktiskt är det. Att de blir mycket, mycket gamla för ett varmblodigt djur är dock alldeles klart, och det är fullt möjligt att det finns grönlandsvalar som är ungefär lika gamla som USA. Att förstå åldrande i dessa djur blir också ett viktigt verktyg för bevarande. Det här är en (av många) valar där bestånden verkligen gått i botten på grund av storskalig valfångst i högarktis, och med så höga åldrar och motsvarande lång generationstid tar det såklart väldigt länge innan bestånden eventuellt återhämtar sig. Då måste såklart andra förutsättningar också vara på plats. Nuförtiden är grönlandsvalen lyckligtvis skyddad från industriell jakt, och den enda kvarvarande fångsten är den som diverse ursprungsbefolkningar i Arktis ägnar sig åt.

Annars är det väl mest grönlandshajen som man talat om när det kommer till åldersbestämning via ögonen. Det har visat sig att de här djuren blir ohyggligt gamla, med en uppskattad ålder omkring 300 år och könsmognad först vid 150 års ålder! Det har till och med föreslagits att de kan bli uppemot 500 år gamla, men jag tror inte att man har hittat ett så gammalt djur. Det här djuret lever främst på stora djup i kalla vatten, och växer mycket långsamt, omkring 0,5 till 1 cm per år. Man ser den också ganska regelbundet i Sverige, främst längs Bohuskusten. Hos oss kallas den håkärring.

-Andreas Nord

mars 24, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag går första året på gymnasium och läser naturvetenskap. Jag hade laboration att korsa två olika arter av bananflugor för att studera deras arvsgågar. Jag korsade 3 st hanar av arten som heter mutant (Bar) med 3 st honor av arten som heter mutant (Cyo). Det har gått tre veckor efter korsningen men de har inte parat sig och man ser inte heller något ägg i röret . Efter ca 4 veckor dog alla utan få ungar. Vad beror det på?

Bar är oftast en markör för en såkallad ”balancer”-kromosom, i detta fall X-kromosomen. Cyo är en balancer för bananflugornas kromosome 2. En balancer innehåller samma gener som en vanlig kromosom, men i en annan ordningsföld, vilket gör att den inte kan utbyta information med en vanlig kromosom. De används för att styra hur olika kromosomer ärvs, och få fram flugor av en specifik (känd) genotyp.

Vi jobbar i mitt labb med flugor med bar-mutationen, och de är lite klenare än vanliga flugor. Mutationen gör de blinda också. Det finns dock ingen anledning att tro att just bar och Cyo är inte kompatibla såvitt jag vet. I teorin borde man då kunna få avkommor från en sådan korsning. Men du kanske har haft otur. Hade hanarna varit sterila skulle honorna förmodligen ha lagt ägg som aldrig hade kläckts. Så jag gissar att det är något som är fel med honorna så att de inte kan lägga ägg. Kanske inavel, ifall populationsstorleken har varit liten?

-Jessica Abbott

mars 23, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi hittade denna spillning vid sommarhuset på Värmdölandet, Stockholm. Cirka 7 cm lång. Räv eller igelkott har flera vänner föreslagit men det verkar orimligt med tanke på storleken.

Jag tycker att det är lite svårt att avgöra bara från den här bilden, men min magkänsla är att det inte rör sig om vare sig räv- (för symmetrisk och tjock; rävens spillning är ofta spetsigt utdragen i ena änden) eller igelkottsspillning (för stor och för mycket hår).

Storleken, den väldigt symmetriska formen, och den stora mängden hår får mig istället att tro att detta är en spyboll från en rovfågel, dvs. en sammanpressad boll av delar av bytet (t.ex. hår, fjädrar, benrester) som fågeln inte kan smälta och därför kastar upp igen.

-Andreas Nord

mars 20, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur tidigt på året är det teoretiskt möjligt för svidknott att kläckas. Har häst med överkänslighet mot svidknott och vill veta om jag behöver täcka hästen mot knottbett tidigare i år om vårvintern blir fortsatt ”varm” . Bor i Skåne.

Jag har inget svar på hur tidigt svidknott teoretiskt kan kläckas, men i största allmänhet är insekters liv och larvutveckling väldigt temperaturstyrd, så om den väldigt milda vintern fortsätter är det inte alls omöjligt att vi många arter av insekter kommer att kläckas tidigare i år än normalt. Ännu är det dock lite för kallt för att det ska hända någonting. Om våren också kommer tidigt, och i synnerhet om den också blir väldigt mild, är det än mer rimligt att insekterna tittar fram tidigare.

-Andreas Nord

mars 19, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det OK att mata kråkor med rågkross och pumpafrön? Har lite över men vill inte göra fåglarna sjuka. Det brukar komma lite måsar också där jag har mitt lilla kråkgäng.

mars 18, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

När jag var ute i skogen i helgen och gallrade hittade jag benfynd på en märklig plats. Det var på min fattighet i centrala Småland, i en väldigt oländig del, man kunde med svårighet ta sig till platsen. Ben hittades under ett stort klippblock, som bildade tak över platsen. Jag har svårt att tänka mej att tex en räv har dragit dit rester av ett större djur till den platsen är för stora benrester och inte rimligt att det skulle samlas där. Jag också svårt att tror att ex en älg, om det nu är älgben, skulle ta sej till den platsen för att dö av ålder eller kanske efter att ha blivit skadskjuten vid jakt. Det är helt enkelt för oländigt.

Men om man skulle kunna få veta vilket slags djur benen kommer från så kanske man skulle förstå mer. Jag skickar med tå bilder, på den ena ställde jag dit motorsågen så det kan bli referens över storleken på benen. Går det utifrån bilderna avgöra vad för typ a djur de kommer från? 

mars 17, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ikväll såg vi dessa stora spår i snön utanför Matfors, Sundsvall. Kan det vara järv? Jag bifogar bilder på hur den gått igenom ett dike, ett med våra skoabyryck bredvid (stl 45 och 36) och när djuret suttit på en stock m.m  det är samma spår på de lite ljusare bilderna, bara tagna lite tidigare på kvällen. 

mars 16, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har de senaste dagarna nu i oktober träffat på snokar intill vår bäck. Det är inte merän 11-13 g ute o inte så soligt. Är det vanligt att de är aktiva så sent på året. Aldrig upptäkt snokar så sent på året förr.

Precis som våra andra ormar och ödlor så övervintrar snoken. Det brukar de göra ungefär från oktober. Nu när hösten har varit så mild är de alldeles säkert aktiva lite längre än vad de brukar. Jag såg t.ex. snokar i Skåne en bra bit in i oktober förra året.

-Andreas Nord

mars 13, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vet ni varför det finns mer flundror i vattnen kring Ösel, Estland, än i vattnen utanför Östergötland? Jag trodde det skulle vara tvärtom, att de smutsigaste avloppen var på andra sidan Östersjön och att det var den värsta boven. Men det är nog inte så, eller? Marken där är kalksten, som på Gotland , har det betydelse? Jag har tillbringat alla mina 60 somrar i skärgården och de senaste 15 har jag inte laggt några flundrnät, det är ingen idé. Så vet ni något om varför det är SKILLNAD mellan östra och västra Östersjön?

Det här är såklart svårt att svara på utan mer information om hur vattnet och omgivningarna ser ut, eftersom det är mycket som styr livet under ytan. Av vad jag förstår är Ösel förhållandevis avskilt från fastlandet och ganska beskogad. Östergötlands skärgård gränsar väl därför i större utsträckning kanske till jordbruksmark, och om jag minns rätt finns också en hel del tung industri i trakterna. Hur det ser ut på den estniska sidan när det kommer till just industrier vet jag inte så mycket om. Klart är dock att din observation t.ex. kan bero på ganska små regionala skillnader i markanvändning, närliggande industrier, och fisketryck. Jag har som jämförelse en bekant som berättar om goda fångster av plattfisk på nordöstra Öland, som ju är ganska nära dina trakter.

I största allmänhet kan man säga att det är svårt att generalisera i alltför stor grad. Även om delar av våra grannländer i öst kanske inte är så miljövänliga, så finns också många fina naturområden kvar. Många delar av Baltikum har faktiskt fortfarande kvar landskapstyper som sedan länge har försvunnit eller minskad kraftigt i Sverige. På samma vis måste man komma ihåg att skenet kan bedra. I Sverige har vi fortfarande mycket landsbygd och stora skogar. Men den allra största delen av dessa marker är mycket starkt präglade av vårt intensiva, enformiga, jord- och skogsbruk, som har katastrofala följder för djur och natur. Det vi gör på land avspeglas förr eller senare också i vattnet, vilket den dåliga vattenkvalitén i delar av svenska Östersjön vittnar om.

Hoppas detta ger någon vägledning.

-Andreas Nord

mars 12, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar