Hushumla, Bombus hypnorum. Vad ryms egentligen i den lilla insektshjärnan? Bilden tagen av André Karwath.
Vi undrar hur tänker insekter, särskilt bin och humlor, tänker? Hur kan de få plats med tankar när de har så små hjärnor jämfört med människor eller däggdjur?
Tankarna tar ingen plats i sig utan det är elektrisk signaler i nervcellerna som gör att vi kan tänka och har medvetande. Insekternas hjärnor fungerar på samma sätt som våra, men deras nervceller är mycket mindre och de har inte alls så många nervceller som vi har. Trots det har insekter ungefär en miljon nervceller i sina små hjärnor. Det räcker för det som insekter gör. Vi vet inte om insekterna har något medvetande, men om det skulle vara så, har de ändå inte den förmåga att tänka och fantisera som vi har.
Jag undrar om ni vet något om förhållandet mellan ärtväxt och typen av jord (såjord, rosjord, plantjord, lerjord, o.s.v). Min fråga är vad är det som gör att krasse växer bättre i vissa jordtyper än i andra? Jag undrar också om det finns någon bok eller annan källa som kan hjälpa mig på vägen?
Det fina med ärtväxter är att de lever i symbios med bakterier som bor i små knölar på rötterna. Bakterierna fångar kväve från luften och gör om det till näring (ammonium och aminosyror) som växter kan utnyttja. I utbyte får bakterierna energi (socker) från växternas fotosyntes. Dessa bakterier finns i naturlig jord och växer in rötterna när ärtfröet gror. Därför är det inte lämpligt att använda köpejord som såjord, rosjord, plantjord osv. Denna typ av jord är tillverkad av förmultnad torv och bakterierna förekommer inte naturligt i torven. Däremot fungerar de flesta naturliga jordtyper bra för ärtväxter (sandjord, lerjord osv) så länge jorden är väldränerad. Ärtväxter gillar inte när det blir stående vatten i jorden eftersom bakterierna behöver mycket syre när de ska fånga luftens kväve. Du kan läsa om vilka jordtyper som är lämpliga för olika växter i ”Trädgårdsboken om jord” som är utgiven av Bokförlaget Langenskiöld. Titta i kapitlet Växtlexikon för jord på sidan 361.
Naglar – ett kännetecken för människor och andra primater.
Varför har man naglar på kroppen?
Att ha naglar istället för klor är ett av primaternas (alltså apor och halvapor) kännetecken . Så det korta svaret är för att vi har ärvt egenskapen från de första primaterna, som utvecklades för någonstans mellan 85 och 55 miljoner år sedan. Den stora frågan är egentligen varför primaterna utvecklade naglar från början. Det är oklart, men den vanligaste teorin är att klor var i vägen när primaterna började klättra på mindre grenar, och att de istället utvecklade breda fingertoppar med naglar för att hålla sig fast genom att greppa grenarna.
Hushumla, Bombus hypnorum. Ett djur som ofta finns i människans närhet. Bilden är tagen av André Karwath.
Det verkar som att en humla har flyttat in i vår nystartade kompost, som fortfarande mest består av torrt gräs. Vi vill inte störa den så vi tänkte låta komposten vara ifred ett tag. Hur länge använder humlan sitt bo? När kan vi alltså använda komposten igen?
Om humlan grundar sitt samhälle i er kompost kommer detta att vara aktivt till hösten. Då dör alla arbetarna, och de nya drottningarna söker sig ut för att hitta en plats att övervintra på. Sedan startar de nya kolonier nästa år.
Det betyder alltså att komposten måste ligga orörd hela säsongen om ni garanterat inte ska störa humlorna. Med det sagt, så tror jag nog att ni gott kan fortsätta att lägga på material på komposten även om humlorna bygger där. Men om det är möjligt kunde ni kanske undvika att lägga på nytt avfall precis ovanpå boet.
Varför är cigaretter farliga för oss människor, men kanske inte för växter?
Jag odlade krasse och på jordlagret lade jag använda cigarettfimpar för att se om det påverkade växterna på något sätt. Men faktum är krassen som växte med cigarettfimparna inte fick några defekter och inte alls påverkades negativt. Vad kan detta bero på? Borde inte de gifter som finns i cigarettfimpen ha dålig inverkan på en växts tillväxt?
Det som är giftigt för den ene är inte tvunget giftigt för den andre. Nikotinet som finns i fimpar görs av tobaksväxten och fungerar som gift genom att påverka speciella reaktioner i nervceller. Målgrupp är insekter som annars skulle äta av bladen. Växter har inte nervceller så de skadas normalt inte av nikotin. Därför har man använt nikotin för att bekämpa insekter i växthus. Fimpar innehåller dock andra gifter, f f a aromatiska ämnen, som bildas vid förbränning och till exempel kan vara cancerframkallande för oss. De verkar dock inte skada växter. I en undersökning visade man att cigarrettfilter inblandade i jorden fick klöver att växa lite sämre, men det hade ingen betydelse om filtret kom från en rökt cigarett eller om filtret var oanvänt. Slutsatsen var alltså att det är cellulosaacetat i filtret som är skadligt. Sen beror det naturligtvis på vad man använder för växtart och vilken dos, precis som all annan giftverkan.
Charles Darwin skapade teorin om evolution via naturligt urval.
Jag undrar om människans art, Homo sapiens, är fullt utvecklad eller om det finns några studier som visar på att den kommer att utvecklas mer? Kommer det t.ex. att vara några skillnader i utseende, fysisk aktivitet och psykisk hälsa i framtiden?
Alla arter på jorden utvecklas (evolverar, förändras) kontinuerligt, vissa fortare, andra långsammare. Så även människan. Detta beror på att deras omgivning också ständigt förändras, till exempel klimatet eller vilka djur och växter som finns i deras närhet. När omgivningen förändras kommer vissa egenskaper att bli mer värdefulla att ha och andra blir mindre värdefulla.
Här ett exempel. Stora älgar som blir attackerade av varg gör bäst i att stanna och möta dem med huvudet och hornen före. Stanna och slåss! Så är det fortfarande i Nordamerika. I Sverige där vargen länge varit borta och samtidigt jägarna använt hund vid älgjakten, har beteende att stanna och slåss blivit helt fel. Då skjuts älgen nämligen snart av jägaren. Därför har de älgar som haft en gen (i alla fall beteendet) som säger ”spring” klarat sig bättre (bättre fly än illa fäkta). Nu när vargen kommit tillbaka i Sverige så är det (när en älg möter varg) sämsta den kan göra att springa! Alltså, beroende på omgivningen (vargar, jägare, eller båda) är det alltså helt olika beteenden (”gener”) som är ”bra”.
Följaktligen, så länge omvärlden förändras för en art så kommer den att utvecklas (evolvera, förändras). Därmed är begreppen ”fullt utvecklad” eller ”färdigutvecklad” irrelevanta.
Det är också viktigt att komma ihåg att arter och organismer i naturen inte har något ”mål” med dessa förändringar, evolutionen har inget mål. De förändringar som sker speglar bara vilka djur/individer/egenskaper som i tidigare generationer lyckats bäst med att överleva och reproducera sig. Ett illustrativt exempel på att det inte finns några ”högre mål” är kanske alla de fåglar som över årtusendena förlorat sin flygförmåga. För en människa kan det ju tyckas knasigt att man ”avsagt” sig en sådan fantastisk förmåga, men i dessa fall har det uppenbarligen varit lite bättre att lägga resurser på annat än flygförmåga, eller kanske har det funnits rovdjur som dödat allt i luften, men inte kunnat komma åt fåglar på marken. Då har vingarna och flygförmågan direkt missgynnat överlevnad och de individer som slutat flyga har premierats.
Så människan kommer säkert att förändras över de kommande årtusendena, men inte nödvändigtvis mot något ”finare” eller ”bättre”. Allt beror på vilka genetiska egenskaper som kommer vara värdefulla för reproduktion och överlevnad framöver.
Växthusvårtbitaren, Tachycines asynamorus. Vår enda svenska grottsyrsa. Bilden är tagen av Tilda Jolhammar.
Jag undrar vad detta är för djur? Jag har aldrig sett denna förut. Den hoppar väldigt högt och långt.
Det här är en medlem ur familjen grottsyrsor (Rhaphidophoridae). De är släkt med syrsor och vårtbitare, men har ett alldeles eget utseende med en sådan här krumböjd kropp, långa bakben, långa slanka antenner och långa mundelar.
I Sverige har vi en art av grottsyrsor. Den kallas för växthusvårtbitare (Tachycines asynamorus) och kom in i landet via Kina för länge sedan. Den lever och reproducerar sig inomhus, t.ex. i växthus och i källare. Man ser den sällsynt utomhus nu och då, men där kan den inte överleva några längre tider. Du har inte skrivit var och när bilden är tagen (det är alltid en bra idé när man fotograferar djur och växter), men min bedömning är ditt djur är just en växthusvårtbitare.
Förmodad ”knippebakterios”, alltså en infektion av bakterien Cortnebacterium fascians. Bilden är tagen av Barbro Bäckstrand.
Jag upptäckte dessa ”bölder” på mitt lilla prydnadsäppelträd. Under jorden har dessa bildat rötter som utgår från skadan. Trädet är i knopp och ser för övrigt friskt ut. Bör jag skyndsamt gräva bort och destruera trädet?
Det ser ut som ”knippebakterios”, en infektion av bakterien Cortnebacterium fascians. Infektionen försvagar trädet, men brukar sällan leda till att det dör och om trädet ges optimala förutsättningar för övrigt kan infektionen helt försvinna.
Gröna ärtor, Pisum sativum, en växt som kanske kan växa i minusgrader.
Finns det växter som växer i minusgrader? Alltså växer i storlek, utvecklar blad och stam, och kanske blommar också? Jag menar inte att dom tål minusgrader utan att dom aktivt kan växa. Vilka växter gör det i så fall?
Så vitt jag vet så finns det inte det, men någon växtfysiolog är nog bättre lämpad att svara. Det som möjligen komplicerar saken är att vissa växter har förmåga att själva alstra viss värme och därmed kanske värma upp sina vävnader så att de kan växa även om yttertemperaturen är under fryspunkten, men det är nog inte det frågeställaren menar.
– Torbjörn Tyler
Prof. Davide Macherel’s forskningsgrupp i Angers har visat att ärtor kan gro (dvs bilda en liten planta) och ha en energimetabolism ner till -3.5 °C. Men om de klarade sig fram till blomning vet jag inte.
Större kustflicksländor, Ischnura elegans, i parning. Bilden är tagen av Charles J. Sharp.
I engelska texter förkommer ibland ordet ”panmixia”, med betydelsen att det i en population är helt slumpmässigt vilken individ som parar sig med vilken. Finns det ett motsvarande begrepp på svenska?
Det vanliga är att skriva ”slumpmässig parning” eller ”slumpparning”.
Kommentarer