Fråga en Biolog

Jag går tredje året på ProCivitas Malmö, Naturvetenskap och är mitt uppe i gymnasiearbetet. Då jag har fastnat lite på vägen hade jag uppskattat om det fans någon på universitetet han kunde bli hänvisad till för att få eventuell hjälp att komma vidare.

Arbetet går ut på att undersöka varför äggula koagulerar efter frysning och upptining. Alltså varför och vad som gör att äggulan förblir koagulerad efter att man först fryst och sedan låtit tina till rumstemperatur. Själv har jag provat att både frysa i en ”vanlig” frys (ca-20°C) men även med flytande kväve för att undersöka om resultatet varierar beroende på frysningstemperaturen samt hastigheten, resultaten är identiska.

mars 6, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vissa vill återuppliva sedan länge utrotade djur som mammuten. Varför återupplivar man inte djur som nyligen dött ut, som pungvargen? DNA från pungvargar finns ju i tex uppstoppade exemplar. Är det praktiskt svårt (vems livmoder ska den växa i)? Eller är det ekonomiskt eller etiskt problematiskt?

Det finns faktiskt flera försöka som pågår där forskare på olika sätt försöker återskapa arter som har dött ut nyligen. Ett av dem är ett projekt där man arbetar med pungvargen som utrotades i Tasmanien 1936. Det finns uppstoppade djur kvar, men cellerna och arvsmassan i dem är lika döda som i exempelvis mammutar som legat nedfrusna i tundran. Det betyder att cellerna inte går att använda för att exempelvis klona pungvargen. Men genom att analysera den fragmenterade arvsmassan kan man hitta de gener som skiljer pungvargen från sin nära släkting, den tasmanska pungdjävulen. Tanken är sen att använda genteknik för att bygga om pungdjävulen så att den får samma gener som pungvargen.
Det är ett projekt som är både dyrt och tar lång tid, och det finns fortfarande steg i processen som inte är vetenskapligt utvecklade ännu. Men det är möjligt att det kan komma att gå att göra i framtiden. De etiska problemen handlar både om hur de enskilda djuren skulle må och risker för biverkningar och lidande, men också om vad som skulle hända med en återskapad art. Vore det rätt att släppa ut den i det vilda eller kommer den att alltid leva i djurparker? Det är frågor som fortfarande inte har något svar.

-Gästinlägga av Torill Kornfeldt, författaren av Mammutens återkomst

mars 5, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I juni i år hade jag ofta en liten flygande insekt hemma hos mig. Jag kände inte igen den, och lyckades heller inte artbestämma den. Nu har samma insekt dykt upp på min arbetsplats (matematikhuset i Lund). Kan ni hjälpa mig att identifiera arten?

Det är en typ av mygga som kallas för fjärilsmygga och förs till den egna familjen fjärilsmyggor (Psychodidae). Vi har 63 svenska arter fördelade på 23 olika släkten. De har det här väldigt typiskt kvadratiska utseendet med korta och runda vingar, och ger just det här lite fjuniga och ”mjuka” intrycket.

De här är djur som gillar när det är fuktigt, så man kan ofta finna dem i kök, badrum, källare och kring blöta blomkrukor. Det beror på att larven vill ha det blött. De bits inte, och våra svenska arter har såvitt jag vet inte heller några andra effekter på människors hälsa.

Vilken art just detta är vet jag inte, eftersom jag inte har någon direkt erfarenhet av gruppen.

-Andreas Nord

mars 4, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

På min promenad i naturreservatet Årstaskogen idag fick jag syn på det här vackra mönstret under barken på denna döda tall. Jag tog ett foto på håll och trodde det var gångar i träet. En kvinna jag mötte gick närmare och såg att linjerna i själva verket låg utanpå träet, som en slags ådror. Vad kan detta vara?

mars 3, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har vid två tillfällen hittat ’sly’ med en blomställning som ser ut som en ros. Jag undrar vad det är för något. Har bilder på den senaste jag hittat och den är tyvärr brun och höstvissen. Den förra var i full grönska, blomman hade samma gröna färg som övriga blad. Jag har trott att det var något insektsangrepp som gav upphov till formationen men hoppas nån av er kan förklara vad det egentligen är för växt.

Det är gallbildning orsakad av Rabdophaga rosaria.

mars 2, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag var på en skogstur utanför Kalix igår och gick bl.a över en frusen myrmark. Vi har ännu inte fått så mycket snö, ca 5- 10 cm hade täckt den helfrusna myrmarken. Det som förbryllar mig är följande; nästan för varje meter vi gick såg vi ganska stora men även små svarta (brunsvarta) spindlar. Liknade vargspindlar, även de som var små. Kan det ha varit ungar? En del var helt helt stela, stilla, av kylan (-2°C) men de flesta rörde på sig och kröp fram i snön. Har aldrig sett så många spindlar i snö förut.
Finns det något skrivet om detta beteende? Varför har inte de här spindlarna vintrat in för länge sedan? Hela senhösten och vinterperioden har varit ganska kall (ner till -15).

Jag frågade spindelkännaren Fredrik Arvidsson om detta. Såhär svarar han:

”Spindlar är mer eller mindre aktiva året om. Skulle nog säga att de flesta arter är aktiva under vintern bara att de vanligtvis håller till längre ner under förna och annat. Har hört något om ”anti-freeze molekyler” som kan hjälpa dem att inte frysa fast, men de de blir ju trots allt slöa (som hon beskriver) när de blir kalla. Vanligtvis tror jag de kan komma upp på snön när det är lite varmare under vintern och solen skiner.

Det finns artiklar skrivna om detta ja, här är ett exempel: https://www.jstor.org/stable/23733634?seq=1

Finns många vargspindelarter på myrmarker och var de frispringande så var det troligen spindlar från den familjen, och de ”små” kan mycket väl varit icke fullvuxna.”

februari 28, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är smörgåskrasse en c3, c4 eller cam- växt?

Smörgåskrasse är en typisk C3-växt. Det finns inga kända arter med C4- eller CAM-fotosyntes i familjen korsblommiga växter.

-Stefan Andersson

februari 26, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Var hemma hos mina föräldrar idag och hittade en spindel som jag aldrig förut sett! Och undrar så klart vad det kan vara för en spindel? Bifogar en liten dålig bild men hoppas ni kan se!

Fredrik Arvidsson, som är en duktig spindelkännare, hälsar att det här ser ut som en korsspindel (Araneus diadematus) som är vanlig runt hus och i trädgårdar. Man ser ett tydligt kors på djurets bakkropp. 

-Andreas Nord

februari 24, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag trodde först att det var en Kvadratspindel som flyttat hem till mig men när jag tittade närmre på den så är det nog inte en sådan, men vad är det då för spindel?

Nu har spindelkännaren Fredrik Arvidsson tittat på din bild. Han hälsar det ser ut att vara en korsspindel (Araneus diadematus) som är vanlig i trädgårdar. Han säger vidare att det är lite beskuggning på bilden just där korset skall vara, men att han ändå tror på den arten eftersom resten av spindelns utseende passar bra in. 

-Andreas Nord

februari 21, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Min fråga till er är att ifall du går ut en dag och det är 0 grader Celsius på termometern, nästa dag ska det bli hälften så varmt eller även dubbelt så kallt. Hur många grader Celsius är det ute då? Finns det någon vetenskaplig förklaring av detta?

Fysikaliskt så talar temperaturen i luften om vilken rörelseenergi luftmolekylerna har, alltså hur snabbt de rör sig. Om luften tillförs energi och värms upp börjar molekylerna i luften (främst syre och kväve) att röra sig snabbare. Molekylerna rör sig inte åt något speciellt håll utan det är en slumpmässig rörelse åt alla möjliga håll det är fråga om. Om en fysiker skulle säga att det ska bli hälften så varmt, skulle hen nog mena att luftmolekylernas energi skulle gå ner till hälften. Det är svårare att se vad dubbelt så kallt skulle betyda. För att luftmolekylernas energi direkt ska kunna kopplas till en temperatur måste man använda Kelvin-skalan. Där är 0 Kelvin den absoluta nollpunkten: luftmolekylerna står helt still. Det motsvarar -273,15 grader Celcius. 0 grader Celsius motsvarar 273,15 K. Om man håller sig till Kelvin-skalan är det rimligt att prata om dubbelt så varmt till exempel.

Vi använder oftast Celsiuskalan för att det är bekvämt. 0 grader Celcius är vattnets fryspunkt och det är naturligt för oss att i det dagliga livet skilja på plus- och minusgrader. 100 grader Celcius är vattnets kokpunkt och det är ju också något vi upplever i vardagen. Men att säga att +20 grader Celcius är dubbelt så varmt som +10 grader Celcius är inte fysikaliskt.

-Gästinlägg av Gabriella Stenberg-Wieser, Institutet för rymdfysik

februari 19, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar