Spyboll från en rovfågel? Bilden skickades in av Peter Griepenkerl Lööf.
Vi hittade denna spillning vid sommarhuset på Värmdölandet, Stockholm. Cirka 7 cm lång. Räv eller igelkott har flera vänner föreslagit men det verkar orimligt med tanke på storleken.
Jag tycker att det är lite svårt att avgöra bara från den här bilden, men min magkänsla är att det inte rör sig om vare sig räv- (för symmetrisk och tjock; rävens spillning är ofta spetsigt utdragen i ena änden) eller igelkottsspillning (för stor och för mycket hår).
Storleken, den väldigt symmetriska formen, och den stora mängden hår får mig istället att tro att detta är en spyboll från en rovfågel, dvs. en sammanpressad boll av delar av bytet (t.ex. hår, fjädrar, benrester) som fågeln inte kan smälta och därför kastar upp igen.
Hur tidigt på året är det teoretiskt möjligt för svidknott att kläckas. Har häst med överkänslighet mot svidknott och vill veta om jag behöver täcka hästen mot knottbett tidigare i år om vårvintern blir fortsatt ”varm” . Bor i Skåne.
Jag har inget svar på hur tidigt svidknott teoretiskt kan kläckas, men i största allmänhet är insekters liv och larvutveckling väldigt temperaturstyrd, så om den väldigt milda vintern fortsätter är det inte alls omöjligt att vi många arter av insekter kommer att kläckas tidigare i år än normalt. Ännu är det dock lite för kallt för att det ska hända någonting. Om våren också kommer tidigt, och i synnerhet om den också blir väldigt mild, är det än mer rimligt att insekterna tittar fram tidigare.
Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.
Är det OK att mata kråkor med rågkross och pumpafrön? Har lite över men vill inte göra fåglarna sjuka. Det brukar komma lite måsar också där jag har mitt lilla kråkgäng.
Jag kan inte se att det skulle vara dålig mat för fåglarna.
Ben av nöt? Bilden skickades in av Kennerth Eliasson.
När jag var ute i skogen i helgen och gallrade hittade jag benfynd på en märklig plats. Det var på min fattighet i centrala Småland, i en väldigt oländig del, man kunde med svårighet ta sig till platsen. Ben hittades under ett stort klippblock, som bildade tak över platsen. Jag har svårt att tänka mej att tex en räv har dragit dit rester av ett större djur till den platsen är för stora benrester och inte rimligt att det skulle samlas där. Jag också svårt att tror att ex en älg, om det nu är älgben, skulle ta sej till den platsen för att dö av ålder eller kanske efter att ha blivit skadskjuten vid jakt. Det är helt enkelt för oländigt.
Men om man skulle kunna få veta vilket slags djur benen kommer från så kanske man skulle förstå mer. Jag skickar med tå bilder, på den ena ställde jag dit motorsågen så det kan bli referens över storleken på benen. Går det utifrån bilderna avgöra vad för typ a djur de kommer från?
Det här tycker jag ser ut som lår-, bäcken- och revben från ett nötkreatur. Jag tror nog inte alls att man ska underskatta räven. Samtidigt tycker jag att benen är så prydligt travade så jag undrar om det kanske kunde vara så att någon som tränat med hundar har lämnat benen där?
Älgben också är ett rimligt förslag. Det är såklart lättare om man själv kan inspektera benen och fyndplatsen.
Bara för att förtydliga: jag menar inte att det eventuella nötkreaturet har dött på platsen, utan att ett annat djur burit dit benen. Jag tycker nog fortfarande att det ser ut att vara alldeles för få ben, och för lite päls, för att djuret (även om det är en älg) har dött på platsen. Det brukar bli ganska ”skräpigt” där ett stort djur dör, så om det inte finns fler skelettdelar alldeles nära tror jag nog att det är sannolikt att någon/något har flyttat på benen från dödsplatsen.
Spår av järv? Bilden skickades in av Charlotte Haraldsson.
Ikväll såg vi dessa stora spår i snön utanför Matfors, Sundsvall. Kan det vara järv? Jag bifogar bilder på hur den gått igenom ett dike, ett med våra skoabyryck bredvid (stl 45 och 36) och när djuret suttit på en stock m.m det är samma spår på de lite ljusare bilderna, bara tagna lite tidigare på kvällen.
Jag tyckte det var svårt att se på flera av bilderna, men särskilt i de ljusare fotona du skickade tycker jag att man ser fem tår, en ganska stor, asymmetrisk trampdyna, och en litet droppformad spårstämpel. Det menar jag talar för järv. Det var väl också i just där, i gränstrakterna mellan Gävleborgs och Västernorrlands län, som skogsjärvarna först kom tillbaka i början av 1990-talet.
Snok, Natrix natrix. Bild tagen av Marek Szczepanek.
Jag har de senaste dagarna nu i oktober träffat på snokar intill vår bäck. Det är inte merän 11-13 g ute o inte så soligt. Är det vanligt att de är aktiva så sent på året. Aldrig upptäkt snokar så sent på året förr.
Precis som våra andra ormar och ödlor så övervintrar snoken. Det brukar de göra ungefär från oktober. Nu när hösten har varit så mild är de alldeles säkert aktiva lite längre än vad de brukar. Jag såg t.ex. snokar i Skåne en bra bit in i oktober förra året.
Flundra, Platichthys flesus. Bilden tagen av Hans Hillewaert.
Vet ni varför det finns mer flundror i vattnen kring Ösel, Estland, än i vattnen utanför Östergötland? Jag trodde det skulle vara tvärtom, att de smutsigaste avloppen var på andra sidan Östersjön och att det var den värsta boven. Men det är nog inte så, eller? Marken där är kalksten, som på Gotland , har det betydelse? Jag har tillbringat alla mina 60 somrar i skärgården och de senaste 15 har jag inte laggt några flundrnät, det är ingen idé. Så vet ni något om varför det är SKILLNAD mellan östra och västra Östersjön?
Det här är såklart svårt att svara på utan mer information om hur vattnet och omgivningarna ser ut, eftersom det är mycket som styr livet under ytan. Av vad jag förstår är Ösel förhållandevis avskilt från fastlandet och ganska beskogad. Östergötlands skärgård gränsar väl därför i större utsträckning kanske till jordbruksmark, och om jag minns rätt finns också en hel del tung industri i trakterna. Hur det ser ut på den estniska sidan när det kommer till just industrier vet jag inte så mycket om. Klart är dock att din observation t.ex. kan bero på ganska små regionala skillnader i markanvändning, närliggande industrier, och fisketryck. Jag har som jämförelse en bekant som berättar om goda fångster av plattfisk på nordöstra Öland, som ju är ganska nära dina trakter.
I största allmänhet kan man säga att det är svårt att generalisera i alltför stor grad. Även om delar av våra grannländer i öst kanske inte är så miljövänliga, så finns också många fina naturområden kvar. Många delar av Baltikum har faktiskt fortfarande kvar landskapstyper som sedan länge har försvunnit eller minskad kraftigt i Sverige. På samma vis måste man komma ihåg att skenet kan bedra. I Sverige har vi fortfarande mycket landsbygd och stora skogar. Men den allra största delen av dessa marker är mycket starkt präglade av vårt intensiva, enformiga, jord- och skogsbruk, som har katastrofala följder för djur och natur. Det vi gör på land avspeglas förr eller senare också i vattnet, vilket den dåliga vattenkvalitén i delar av svenska Östersjön vittnar om.
Vi hittade detta stora fotspår i leran, och kan bara tänka oss Björn eller en grävling som glidit i leran och fått ett större fotavtryck i leran? Eller är det något annat djur som kan ge så här stora avtryck, med så djupa ”tår”.
Den väldiga storleken och de stora, runda tårna menar jag utesluter annat än ett avtryck av björnens bakfot. Det hade såklart varit bra att veta var bilden är tagen, och att se flera spårstämplar och en bild på delar av spårlöpan, men storleken och avtryckets form är ändå tydlig här. Alla tårna syns inte, men det beror nog på att någon har trampat framme i spåret.
Grävlingen har liksom björnen fem tår. Men avtrycket är smalare, tårna är längre, och klorna framträder tydligare. Spårstämpeln är dessutom ganska liten, inte betydligt större och bredare än en människas hand som på din bild. Steglängden är dessutom mycket kortare än hos björnen. På det här underlaget, som jag uppfattar som ganska hårt, tror jag också att man tydligare hade sett trampdynorna i ett grävlingsspår.
Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.
Vi är tre gymnasieelever på naturvetenskapsprogrammet som just nu arbetar för fullt med vårat gymnasiearbete. Det handlar om hur olika människoorsakade störningar påverkar hur ekosystem mår. Vi har gjort en studie där vi odlat kattgräs och vattnat med vatten som vi tillsatt olika ämnen till. Vi har på så sätt simulerat olika störningar så som surt regn, tungmetaller och övergödning.
Kattgräset som utsattes för vatten med tillsatt konstgödsel (Opticrop, ett NPK-gödsel) har till vår förvåning växt minst jämfört med de andra typerna och vi undrar vad det beror på. Vi hittar nämligen bara de problem jordbrukets övergödning orsakar i vattenekosystem och kan därför inte komma på vad som orsakat resultatet. Vi har diskuterat kring att det kanske kan vara att kattgräset ”kvävts” av för mycket näringsämnen i jorden, men det verkar ju inte heller riktigt logiskt eftersom övergödning på land inte ger några direkta effekter – vad vi kan läsa oss till.
Att övergödning på land inte skulle ”ge några direkta effekter” är förstås helt fel. Att bl.a. kvävenedfall och konstgödsling lett till dramatiska förändringar i både artsammansättning och olika biologiska processer på land är ju mycket väl dokumenterat. I just det experiment som eleverna beskriver måste dock förklaringen vara en annan, och det sannolikaste är väl att de tillfört så mycket näringsämnen att gräset fått problem med för höga salthalter.
Ung rödspov? Bilden skickades in av Björn Ärnström.
Vad är detta för fågel?
Ojdå, det var lite lurigare än vad jag tänkt mig. Det är absolut en rödspov eller en myrspov, men vilken av dem. Oturligt nog är de bästa särskiljande dragen, benlängd, stjärtens och vingarnas teckning, inte synliga på bilden. Pratade med mina närmsta skådarkollegor och vi hade lite olika åsikter. Känslan är en rödspov, men näbben är för kort (jo faktiskt).
Bästa gissningen är en ung rödspov där näbben ännu inte vuxit ut. Kan frågeställaren tala om var och när bilden är tagen skulle det underlätta.
Kommentarer