Fråga en Biolog

Jag har gjort en undersökning genom att odla ärter i jord och delat de i 3 olika kategorier, där jag vattnar ena med kranvatten, andra med outspätt fimpvatten och den tredje med fimpvatten. Växterna har nu blivit stora fast växterna som jag vattnat med outspätt vatten och fimpvatten har fått lite mögel. Jag undrar alltså hur påverkas egentligen växterna när jag vattnar de med fimpvatten?

Jag antar att du försöker se om fimpvatten kan förgifta växterna? Det skulle man ju kunna tänka sig men samtidigt ska man komma ihåg att allt är gift bara man kommer upp i tillräckligt höga koncentrationer. Låga mängder fimpvatten skulle säkert också kunna ha stimulerande effekt. Kanske de inte stimuleras av just nikotinet men fimpvattnet kanske innehåller annat som de kan ha nytta av. Det beror på hur sterila fimpar du jobbar med. Om du arbetar med fimpar som du plockat från marken kanske bakterier och svampar börjat omvandla ämnen i fimparna och dessa ämnen kanske växten kan ha nytta av eller gör dem ännu giftigare.

Odlar du i blomkrukor med vanlig planteringsjord? Jag skulle istället lagt ärtorna i fimpvattnet direkt och observera hur växten börjar ta sig ut från fröet. Det hade varit ett snabbare och ”renare” experiment. Med snabbare menar jag att du kan göra flera försök och testa olika saker då de gror på ett par dagar. Med renare menar jag att du inte får sidoeffekter av jorden som också tillför näring och som också absorberar ämnen från fimpvattnet. Dessutom har du mycket mikroorganismer i jorden som också påverkar ditt experiment. Det är en konst att designa bra experiment.

Att du får mögel på växterna som vattnas med fimpvatten indikerar kanske att mögelsporer finns på fimparna som du använder. Alternativet är att ärtorna blir mer känsliga för svampinfektioner när de vattnas med fimpvatten. Roa dig med att designa ett försök som skulle visa hur det föreligger med detta.

-Mats Hansson

april 2, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilket spår är det här efter för djur? Ca. 10 cm stora.

Jag tycker det är ganska svårt att få en bra uppfattning av spårstämpeln och spårlöpan från dessa bilder, men de tydliga klomärkena för mina tankar till spår av grävling.

-Andreas Nord

april 1, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har länge undrat varför så många hatar koriander. Jag har på senare tid hört att det finns en ”hata koriander”-gen, skumt tyckte jag. Har nu hört om genen 0R6A2 som uppfattar smaker (som jag förstog?), men får fortfarande inte svar på varför koriander då. Stämmer detta, o vad bekräftar detta? Hittar inga säkra källor ang. detta.

Ja, det stämmer att genen OR6A2 har förknippats med en negativ smakupplevelse från koriander. Exakt varför det är så vet man inte med säkerhet, men troligtvis är det för att den ena varianten av denna gen gör att man blir mer känslig för vissa kemiska föreningar (aldehyder) som finns i koriander. Smak- och luktreceptorer kan binda olika ämnen mer effektivt beroende på receptorns form, och formen bestäms av vilken genvariant man bär på. Så de som ogillar koriander binder förmodligen dessa ämnen mer effektivt, vilket leder till en starkare smakupplevelse som lätt kan uppfattas som överväldigande och därmed äckligt.

Precis som för alla egenskaper, kan man dock tillägga att generna inte är allt. Har man som ung lärt sig att förknippa positiva upplevelser med smaken av koriander kommer man förmodligen att gilla den ändå, även om man bär på den ”känsligare” genvarianten. Det förklarar varför en maträtt kan anses vara en delikatess i vissa länder men jätteäckligt i andra (tänk surströmming).

Den ursprungliga studien, som är tillgänglig för alla att läsa, finns här om du är nyfiken: https://flavourjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/2044-7248-1-22

-Jessica Abbott

mars 31, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har en fyr och längst upp på skorstenen finns en platta, 270 mm i diameter, på denna platta sitter bl.a. fiskmåsar lortar ner taket nedanför vilket måste elimineras. Min fundering är såhär:  C:a 30-35 mm från plattans ytterkant sitter tre skruvar, innanför dessa skruvar spänner jag fast en ring av mässingstråd. Från denna ring går det mässingstrådar uppåt som samlas ihop i mitten och bildar därmed en kon. Nertill går trådarna vågrätt ut c: 30 – 35 mm till plattans kant. Är detta rätt  tänkt? Min fråga är: vilket är ett lämpligt avstånd mellan trådarna vid ringen och lutningen på konen och därmed konens höjd?

Jag tycker nog att det faller lite utanför vårt uppdrag att råda om hur man gör sig av med djur, så därför blir svaret lite kortare än vanligt. Din idé kan säkert fungera, men avseende trådarnas inbördes avstånd och placering tror jag att du får prova dig fram. Tänk dock på att djur är påhittiga och anpassningsbara, så det kan mycket väl tänkas att de med tiden överlistar dina åtgärder.

-Andreas Nord

mars 30, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag jobbar på förskola och vi har ett gråsuggehotell hos oss över vintern. Vi hade 5 st i höstas och har nu upptäckt att dom har förökat sig. Min fråga är nu hur dom förökar sig och hur många ägg dom kan lägga?

Gråsuggor är spännande djur, och det tycker säkert barnen också! 

En av anledningarna till att jag tycker gråsuggor är roliga är att de kan föröka sig både sexuellt (dvs. genom att en hona och en hane parar sig) och ’asexuellt’ där en hona lägger obefruktade ägg (det kallas ibland för jungfrufödsel). Det här vi skrivit lite mer om här:

https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/om-grasuggor/

Antalet ägg varierar ganska stort, och beror t.ex. på hur stor honan är och när på året äggläggningen sker. En större hon lägger fler ägg än en mindre, och honorna verkar lägga större kullar när det är ganska gynnsamt väder på våren och mindre kullar under den torra sommaren och svala hösten. En studie av en tunisisk gråsuggeart, som är kusin till våra svenska, rapporterar att honor som var 7,5 mm långa la omkring 16 ägg, medan honor som var 16,5 mm långa la nästan 200. Under sommar och höst var medelantalet ägg omkring 30, medan det under våren var 125. Jag skulle tro att det är någotsånär likt vad våra svenska gråsuggor presterar.

-Andreas Nord

mars 27, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi har idag hittat 3 döda ekorrar vid ett träd i vår skog som ligger i vittsjö i Hässleholms kommun. Den ena var nog död sen några timmar tillbaks då den inte var likställa. Den andre var stel men var fin i pälsen den tredje torde legat ganska länge då den inte hade päls kvar och börjat brytas ned. Min fråga är vad kan ha hänt. Vi har inte sett något bo i träden men kan de samlats kring den som dog Först? De så ut att vara 1 års ungar. Svårt att avgöra hur gammal den tredje var. Jag är tacksam för svar eller iaf om ni vill delge era tankar om detta.

Vad som orsakat ekorrarnas död är svårt att svara på utan att ha sett kadavren. Om det var ungar tror jag snarare att det kan ha funnits ett bo nära, än att de har samlats kring det redan döda djuret. Kanske kan det annars ha varit någon bra födokälla som dragit dit ekorrarna?

Vad som sedan hänt dem kan man bara spekulera i. Kanske kan det vara sjukdom eller svält? Var de hela och fina bör det inte ha varit något rovdjur som varit på dem. Om de dött av svält tror jag nog att du borde ha noterat att de var väldigt magra, åtminstone de nyligen döda djuren som ännu inte kommit så långt i förruttnelseprocessen. Jag gissar därför att någon sjukdom kan vara orsaken.

Om det t.ex. varit så att det funnits någon lämplig mat där ni hittade ekorrarna kunde man tänka sig att det från början var ett sjukt djur som kom dit för att äta, och sedan spridde smittan bland vad det nu var som ekorrarna åt. Något liknande ser man ibland kring fågelbord på vintern om man inte är noga med att emellanåt rengöra sina fodertråg.

Jag hoppas att det här svaret ger dig lite vägledning. Jag är medveten om att det är ganska svepande, men det är helt enkelt svårt utan att ha inspekterat djuren eller åtminstone sett en bild på kadavren och platsen de hittades på. Tills dess får det bli mer åt gissningshållet.

-Andreas Nord

mars 26, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag och mina kompisar undrar hur frön kan sprida sig på olika sätt.

Först några ord om frön och frukter. Varje frö kommer från en frukt som i sin tur varit en blomma. När fröna är mogna kan de antingen falla ur sin frukt och spridas ett och ett, eller spridas tillsammans, inneslutna i sin frukt. Beroende på vad det är för växt kan spridningen av frön eller frukter ske med vind, vatten eller olika slags djur. Det är viktigt att fröna sprids till ställen med bra ljus och fuktighet så att de kan gro och växa upp till nya individer.

Vindspridda frön och frukter är ofta små eller försedda med spröt, hår eller vingar som gör att de lättare fångas upp av vinden. Det kan räcka att de faller lite långsammare så att vinden kan föra dem med sig några meter åtminstone – så att de inte landar precis under moderplantan där det kanske är för skuggigt. Ett bra exempel på vindspridning är maskrosens frukter som ser ut som fallskärmar.

Vattenspridda frön omges ofta av luftfylld eller ”fluffig” vävnad som gör att de kan flyta långa sträckor på vattenytan. Här är kokospalmen ett bra exempel. Kokospalmen finns längs många tropiska kuster eftersom deras frukter – kokosnötterna – kunnat flyta från strand till strand med havströmmarna.

Frön och frukter som sprids med djur har ofta taggar, krokar eller klibbigt slem på utsidan som gör att de fastnar på djuret päls, fjädrar eller fötter. Då kan de spridas flera hundra eller tusen meter, kanske hundratals kilometer om det är en fågel som bär fröna eller frukterna. Frön kan också spridas i ätliga frukter som lockar till sig olika djur genom sin doft, smak och lysande färg. Många djur och även vi människor gillar söta, saftiga frukter som blåbär, äpplen och persikor. Alla dessa innehåller frön som kan spridas när vi äter frukterna, till exempel när vi spottar ut kärnan i en persika.

Slutligen finns det växter med ”aktiv spridning” där frukten exploderar och sprutar eller slungar ut fröna så att de hamnar flera meter från moderplantan. Bra exempel på detta är sprutgurka och jättebalsamin, som man kan läsa mer om på nätet.

-Stefan Andersson

mars 25, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Enligt en avisering på sociala medier fick jag en uppgift om en val som skulle vara ca 230 – 260 år gammal. Aminosyror i ögonen skulle kunna fastställa dess ålder. (En val som alltså är äldre än USA) Min fråga är alltså om djuret är levande eller om det har hittats som dött. Oavsett är det spännande eftersom ett vattenlevande djur i dött tillstånd icke skulle ha förutsättningar till bevarande.

Såvitt jag vet är det grönlandsvalen (en av få nästan uteslutande arktiska valar) som är den val som blir allra äldst. Det har man mycket riktigt kunnat visa genom att analysera förändringar i en aminosyra (asparaginsyra) i ögonen. Dock finns det en ganska hög osäkerhet i åldersuppskattningen, så det är inte säkert att de grönlandsvalar som man uppskattar till mer än 200 år gamla faktiskt är det. Att de blir mycket, mycket gamla för ett varmblodigt djur är dock alldeles klart, och det är fullt möjligt att det finns grönlandsvalar som är ungefär lika gamla som USA. Att förstå åldrande i dessa djur blir också ett viktigt verktyg för bevarande. Det här är en (av många) valar där bestånden verkligen gått i botten på grund av storskalig valfångst i högarktis, och med så höga åldrar och motsvarande lång generationstid tar det såklart väldigt länge innan bestånden eventuellt återhämtar sig. Då måste såklart andra förutsättningar också vara på plats. Nuförtiden är grönlandsvalen lyckligtvis skyddad från industriell jakt, och den enda kvarvarande fångsten är den som diverse ursprungsbefolkningar i Arktis ägnar sig åt.

Annars är det väl mest grönlandshajen som man talat om när det kommer till åldersbestämning via ögonen. Det har visat sig att de här djuren blir ohyggligt gamla, med en uppskattad ålder omkring 300 år och könsmognad först vid 150 års ålder! Det har till och med föreslagits att de kan bli uppemot 500 år gamla, men jag tror inte att man har hittat ett så gammalt djur. Det här djuret lever främst på stora djup i kalla vatten, och växer mycket långsamt, omkring 0,5 till 1 cm per år. Man ser den också ganska regelbundet i Sverige, främst längs Bohuskusten. Hos oss kallas den håkärring.

-Andreas Nord

mars 24, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag går första året på gymnasium och läser naturvetenskap. Jag hade laboration att korsa två olika arter av bananflugor för att studera deras arvsgågar. Jag korsade 3 st hanar av arten som heter mutant (Bar) med 3 st honor av arten som heter mutant (Cyo). Det har gått tre veckor efter korsningen men de har inte parat sig och man ser inte heller något ägg i röret . Efter ca 4 veckor dog alla utan få ungar. Vad beror det på?

Bar är oftast en markör för en såkallad ”balancer”-kromosom, i detta fall X-kromosomen. Cyo är en balancer för bananflugornas kromosome 2. En balancer innehåller samma gener som en vanlig kromosom, men i en annan ordningsföld, vilket gör att den inte kan utbyta information med en vanlig kromosom. De används för att styra hur olika kromosomer ärvs, och få fram flugor av en specifik (känd) genotyp.

Vi jobbar i mitt labb med flugor med bar-mutationen, och de är lite klenare än vanliga flugor. Mutationen gör de blinda också. Det finns dock ingen anledning att tro att just bar och Cyo är inte kompatibla såvitt jag vet. I teorin borde man då kunna få avkommor från en sådan korsning. Men du kanske har haft otur. Hade hanarna varit sterila skulle honorna förmodligen ha lagt ägg som aldrig hade kläckts. Så jag gissar att det är något som är fel med honorna så att de inte kan lägga ägg. Kanske inavel, ifall populationsstorleken har varit liten?

-Jessica Abbott

mars 23, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi hittade denna spillning vid sommarhuset på Värmdölandet, Stockholm. Cirka 7 cm lång. Räv eller igelkott har flera vänner föreslagit men det verkar orimligt med tanke på storleken.

Jag tycker att det är lite svårt att avgöra bara från den här bilden, men min magkänsla är att det inte rör sig om vare sig räv- (för symmetrisk och tjock; rävens spillning är ofta spetsigt utdragen i ena änden) eller igelkottsspillning (för stor och för mycket hår).

Storleken, den väldigt symmetriska formen, och den stora mängden hår får mig istället att tro att detta är en spyboll från en rovfågel, dvs. en sammanpressad boll av delar av bytet (t.ex. hår, fjädrar, benrester) som fågeln inte kan smälta och därför kastar upp igen.

-Andreas Nord

mars 20, 2020

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar