Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Större kantnål på besök vid krabbfiske

Större kantnål, Syngnathus acus, i Kullavik utanför Göteborg. Bilden är tagen av Markus Persson.

Jag var ute och fiskade krabbor med barnen när vi såg denna under bryggan i Kullavik, strax söder om Göteborg. Det var i början av juni (10/6), 24 grader i luften och ca. 16 grader i vattnet. Ungefär 50 cm lång och rörde sig som en orm längs med botten. Har fått tips att det kan vara en större kantnål, men jag tycker inte att huvudformen stämmer ihop med denna.
Vad tror ni det kan vara?


Jag kontaktade sakkunskapen om vattendjur och det är nog en större kantnål i alla fall. Se svaret från Ingrid Ahnesjö vid Uppsala universitet nedan.

– Bodil Enoksson

”Jodå, det ser ut som en större kantnål. Kroppshållning och rörelsemönster stämmer väl med Syngnathus acus. Nu ser man tyvärr inte själva nosröret och huvudet på bilden, men även ”randigheten” är vanlig med ljusare och mörkare partier (sök bilder på nätet så syns det ofta). S. acus kan bli ganska långa, ca. 50 cm, och man överskattar ofta längd och storlek i vatten.” 

augusti 7, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tillknycklad mygga i håret

En fjädermygga, som hör till den stora myggfamiljen Chironomidae. Detta djur trasslade in sig i frågeställarens dotters hår. Bilden är tagen av Anna-Lena.

Det landade en ljusgrön mygga i min dotters hår. Den misshandlades tyvärr till döds innan vi trasslade loss den. Har aldrig sett en så grön mygga förr. Vad är det för sort? Den hittades 2 mil nordväst om Norrtälje.

Det här ser ut som en litet tillknycklad fjädermygga (myggfamiljen Chironomidae). Det är en stor grupp i Sverige, med knappt 560 olika arter. Vissa är vackert smaragdgröna som ditt djur. Många arter är aktiva ganska tidigt på våren och försommaren, och kan t.ex. ibland ses svärma i stora moln över trädkronorna i kvällningen. Just vilken art detta är kan åtminstone inte jag avgöra. För det behövs detaljstudier i mikroskop.

– Andreas Nord

augusti 5, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad har jag för träd på tomten?

Plommon eller krikon, Prunus domestica, i trädgården. Bilden är tagen av Lotta Arvidsson.

Vad är det här för träd? Det sprider sig med rotskott och står bland vilda körsbär i norra Kalmar län i zon 3-4. Jag minns inte om det blommade, men det kan ha blommat med vita blommor.

Det ser ut som plommon/krikon, Prunus domestica.

– Torbjörn Tyler

augusti 3, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vägglöss, eller?

Vivlar i de två släktena Exomias och Otiorhynchus som har hittats inomhus hos frågeställaren. Bilden är tagen av Eva Mjöbäck.

Jag hittade dessa döda småkryp när jag städade sovrummet. Den lite större var fortfarande vid liv. Det måtte väl inte vara vägglöss?! Jag får in en hel del kryp från min trädgård, så jag hoppas att det är så även denna gång.


Djuren på bilden är inga vägglöss, utan skalbaggar i den stora familjen vivlar (Curculionidae, kallas ibland för snytbaggar). Vänder man på djuren ser man att dessa kryp har käkar, medan vägglusen (som hör till skinnbaggarna, Heteroptera) har en sugsnabel som de kan stickas med.

Vi har omkring 500 olika arter vivlar i Sverige. De små svarta djuren på din bild ser ut som någon av de tre arterna i släktet Exomias, medan det större djuret som är inbäddat i ludd ser ut att vara en art ur släktet Otiorhynchus, som kallas för öronvivlar på svenska. Dessa djur finns alla allmänt utomhus, och särskilt det senare släktet är vanliga i trädgårdar där de gnager på olika prydnadsväxter. När man ser de mycket karakteristiska ovala hålen i bladkanterna på syren är det t.ex. öronvivlar som varit framme. Alltså ingen anledning till oro om vägglöss!

– Andreas Nord

juli 31, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem är den vackra insekten?

Humledagsvärmare, Hemaris fuciformis, är en dagaktiv svärmare som gärna besöker nektarrika blommor, t.ex. i trädgårdar. Bilden är tagen av Örjan Pettersson

Jag fick syn på en vacker insekt igår, men kan inte hitta någonstans vad det är.

Din bild visar den vackra fjärilen humledagsvärmare, Hemaris fuciformis. Som namnet antyder är det här en svärmare som är aktiv på dagen, då den besöker många olika typer av nektarrika blommor, gärna i trädgårdar. Den förekommer lokalt i södra Sverige ungefär till mellersta Dalarna, och därefter längs kusten ett stycke längre norrut. Larven lever av skogstry, Lonicera xylosteum (en släkting till kaprifol), i varma skogsbryn, men fjärilen finns inte överallt där skogstry finns.

– Andreas Nord

juli 27, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Parkslide på koloniområdet?

Sträv kardvädd, Dipsacus strigosus på S:t Månslyckans koloniområde i Lund. Bilden är tagen av Claes Lawett.

Under en rundvandring med S:t Månslyckans styrelse upptäckte vi denna växt, som vi tror är parkslide, i koloniområdet. Stämmer det? I så fall, vad är bästa sättet att bli av med den?

Växten är sträv kardvädd, Dipsacus strigosus.

– Torbjörn Tyler

 

juli 24, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Böcker om insekter?

En av de 63 svenska arterna i familjen fjärilsmyggor (Psychodidae). I Sverige har vi omkring 27 000 olika arter av insekter. Hur bestämmer man dem alla?

Har ni några tips på en behändig bestämningsbok för insekter? Jag skulle vilja ha Norstedts lilla fälthandbok, men den tycks inte gå att få tag på. Har ni andra tips?

Tyvärr är det ofta svårt att få tag på böcker om insekter, eftersom de trycks i liten upplaga.

Vi tycker att Chinery – ’Insekter i Nordeuropa’ är ganska bra och behändig. För ’riktig’ bestämning inomhus är ’Insekter – en fälthandbok’ av Per Douwes m fl väldigt bra. Båda dessa titlar är svåra att finna, eftersom de också är slutsålda.

Det finns en bok som heter ’Insekter i Sverige och Nordeuropa’. Den är ganska ny, och vi har ingen personlig erfarenhet av den. Denna kan du dock hitta begagnad på nätet ganska lätt.

Sveriges Entomologiska Förening ger bra boktips här, och länkar också till olika bokantikvariat:
http://www.sef.nu/smakryp-som-hobby/allman-litteratur-2/

SEFs hemsida har också mycket annan bra information om insekter som hobby.

Jag föreslår att du håller lite koll på olika bokantikvariat på nätet, men också att du börjar med att låna hem några böcker från ett bibliotek, t. ex. Nordstedts och Chinery, så att du kan bekanta dig med dem!

Just allmänna böcker är ofta det svåra. Om du är speciellt intresserad av någon särskild insektsgrupp blir det lättare. Återkom i så fall.

– Andreas Nord

juli 22, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Larver på blomkålen

Larv av grönsaksfly, Lacobia oleracea? Bilden är tagen av Petter Lämås.
Är det larver av grönsaksfly, Lacobia oleracea, som besvärar frågeställarens blomkålsodling? Bilden är tagen av Petter Lämås.

Vad är det för larv som äter upp alla våra blomkålsplantor?

Kan det vara en larv av grönsaksfly, Lacobia oleracea? Men den ser våldsamt mörk och skum ut! Något nattfly är det i alla fall.

– Markus Franzén, gästexpert

juli 20, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ska man mata fåglar på sommaren?

Blåmes, Cyanistes caeruleus, och talgoxe, Parus major är bland de allra vanligaste gästerna vid vinterns fågelbord. Men bör man egentligen mata fåglar på sommaren? Bilden är tagen av The OtherKev.

Jag har lagt många timmar på att försöka få ett konkret och entydigt svar på om det är övervägande positivt eller negativt att fortsätta mata småfåglarna i trädgården nu på försommar/sommar.

Jag hade varit mycket tacksam för svar från någon av er som verkligen vet!

Jag jobbar mycket med hur fågelmatning påverkar småfåglar, men trots det kommer svaret inte att vara helt tydligt, för det finns nämligen inte så mycket gjort på just detta, vare sig på vintern eller på sommaren. Den enda experimentella studien på området är gjord i Storbritannien där de matade talgoxar och blåmesar med jordnötter under häckningssäsongen på våren. Där kunde man påvisa en negativ effekt på häckningsframgången hos de fåglar som blev matade i jämförelse med en ”kontrollgrupp” som inte blev stödmatade. Vad det gäller annan föda vet vi inte vad effekterna är.

Generellt så är näringsvärdena bättre i fåglarnas naturliga föda och så här års finns ju naturlig mat i rikliga mängder, så jag ser ingen fördel för fåglarna att bli matade under vår och sommar. Fördelen är nog mest för människan som matar, dvs. att man får in fler fåglar att titta på i trädgården.

– Caroline Isaksson, gästexpert

juli 17, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar
Nyare inlägg Äldre inlägg