Knätofsspindel, Uloborus plumipes. Bilden skickades in av Dzenana Myrehed.
Jag hittade en knätofsspindel på mitt kontor men befarar att den kommer att städas bort. Kan jag sätta ut den, har den en chans att överleva? Jag bor i Lund, Skåne.
En tjusig spindel, knätofsspindeln! Från början kommer den här spindeln ifrån varmare områden, och den har kommit till Sverige med handelsväxter. Därför är det här ett inomhusdjur hos oss, t.ex. i blomsteraffärer och växthus, eller som i ditt fall på kontoret.
Eftersom det är ett värmeälskande djur tror jag inte att den här särskilt goda chanser om du släpper ut den utomhus. Ta kanske hellre hem den och sätt den i en krukväxt, så kommer den att vara ett effektivt nyttodjur!
Hoppas detta ger lite vägledning!
Här har vi svarat på andra frågor om knätofsspindeln:
Överhuvudtaget ska man vara försiktig med att släppa ut främmande djur i naturen. Det är ganska otroligt att ett djur anpassat till varmt klimat ska överleva i vårt väder, men vi vill inte ha in nya arter som vi inte vet så mycket om.
Jag har läst i en bok att fåglar är dinosaurier, stämmer det?
På sätt och vis kan man säga så. För väldigt länge sedan (65 miljoner år, innan både morfar eller farfar levde) inträffade en katastrof, jorden träffades av en jättestor sten som kom flygande från rymden, som gjorde att nästan alla dinosaurier dog. Men bara nästan. Det fanns några små dinosaurier som hade fjädrar på armarna och på benen, och som kunde flyga. Några av dem överlevde katastrofen, och gav upphov till våra tiders fåglar. Så fåglar är i alla fall nära släkt med dinosaurierna.
Ett norskt insektshotell i Oslo. Bilden tagen av Alicia Fagerving.
Jag har gjort ’insektshotell’ av ganska grova grenar- stammar, dels en hög med ekgrenar som är ca decimetern tjocka den ligger i skugga på marken som en hög med ved ca metern långa, sedan har jag flera insektshotell med tunnare grenar av olika matrial som tsuga, gran och syrénstammar de ligger på marken under granar i skugga. Jag hade en tanke att den skall gynna diverse skalbaggar och mångfotingar, är det en bra idé de skall stå orörda i många år och bara fyllas på med matrial? Vilka insekter gynnas?
Ett utmärkt initiativ – det är precis den här typen av åtgärder som djur och natur behöver i dessa tider!
Genom att lägga upp ett vedlager på detta sätt (i naturvårdssammanhang kallas detta ofta för ’faunadepå’) kommer du att gynna olika vedlevande insekter, t.ex. skalbaggar och olika tvåvingar (flugor och myggor) som utvecklas i veden. Det gäller både djur där larverna lever av veden eller barken, t.ex. skalbaggslarver som gräver gångar i veden och förpuppar sig därinne. Men du kommer också att skapa livsmiljöer för olika rovdjur som jagar dessa larver (t.ex. larver av, och vuxna djur, av andra skalbaggar, spindlar, skinnbaggar), olika svampar som lever av veden, osv. Under vedlagret kommer marken att bli fuktigare än den annars varit, och veden skapar också bra gömställen. Därigenom gynnar du också markfaunan, dit t.ex. många mångfotingar hör.
Min enda rekommendation är att du flyttar ut veden ur skuggan. Det är bra om åtminstone en del av den kan vara solbelyst för att göra det bra för insekterna. Många arter tycker om när det är varmt. Du kommer gynna många olika organismer när veden ligger i skuggan också, men den största mångfalden får du nog om du kan blanda sol och skugga.
Jag förstår det som att det här är ganska nytt. Då kunde det vara ett roligt tillfälle att försöka fotografera, eller på annat sätt dokumentera, vilka insekter du hittar. Jag gissar att det kan bli ganska mycket aktivitet när solen börjar värma ordentligt. Det är sannolikt att du redan i år kommer att se olika skalbaggar och flugor som lägger ägg på veden, och kanske större rovdjur som är där för att fånga de äggläggande insekterna. Vad som faktiskt kommer att dyka upp beror på varit i landet du befinner dig, och hur miljön runtomkring ser ut. Finns det mycket skog eller hagmarker i ditt närområde kommer djuren säkert fortare att hitta dit än om du bor i intensiva jordbruksmarker.
Vanlig geting, Vespula vulgaris. Bild tagen av Frank Hornig.
Vi fick en stor geting i vardagsrummet idag den 13 februari. Min fråga är varför just nu, borde det inte vara för tidigt för getingar?
På hösten dör alla getingarnas ’arbetare’, och bara honorna (drottningar) överlever. Hon söker upp en plats att övervintra på, och när det börjar bli varmt på vårkanten ger de sig ut för att leta efter en lämplig plats att starta en ny koloni på.
Jag skulle tro att det här nog handlar om en getingdrottning som har övervintrat inomhus och nu vaknat till, snarare än en som har kommit in utifrån. Även om det har varit en ovanligt mild vinter är det ännu lite för svalt för att insekter (åtminstone de flesta) ska vara aktiva, men man ska aldrig säga aldrig när det kommer till djur och natur!
Benets evolution har styrts till stor del av tidigare lösningar. Bilden skapad av George M Giorno.
Jag undrar hur många böcker trycks varje år inom ett så brett område som evolution. Är det tusentals? Men det är väl bara några få som kommer ha genomslagskraft, och sen går väl böckernas fakta ut efter 3 år. Det är väl mest tidskrifter som görs på ett löpade band, eller?
Det är svårt att uppskatta detta. Största delen av den nya forskningen inom evolution publiceras i vetenskapliga tidskrifter, som du säger. Enligt databasen Web of Science har det publicerats över 380 000 artiklar med anknytning till evolution de senaste 5 åren (!). Om man söker efter böcker om evolution på Wikipedia kommer det upp en lista över 86 populärvetenskapliga böcker genom tiderna: https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Books_about_evolution. Okända böcker med liten upplaga och fackböcker listas väl inte där, men enligt min erfarenhet brukar de stora förlagen för facklitteratur (t.ex. Oxford University Press eller Wiley-Blackwell) komma ut med en handfull böcker vardera varje år som handlar om evolution. Så antalet böcker om året ligger kanske runt några tiotal upp till ett hundratal om året, vilket är långt färre än antalet artiklar.
Utterspillning? Bilden skickades in av Björn Svedin.
För några veckor var det högvatten (+90 cm) vid vår sommarstuga som ligger vid Kimsundet, Gästrikland. Då kommer det in havsvatten och/eller åvatten i sjöboden (sjöboden ligger precis vid åmynningen till havet) genom en smal springa(ca 2 cm bred). Sedan det blev normalt vattenstånd och vattnet runnit undan var jag där för kolla att allt var okey. Då hittade jag några märkliga spillningar i sjöboden. Se bifogad bild. Vad kan det vara? Samma sak var det för ett antal år sedan. Då trodde jag det var en sjöfågel som kommit in då en lucka i golvet lossnat och flutit upp. Så var det inte nu då det endast är springan mellan golv och tak som är öppen.
Det är svårt att avgöra utan storleksreferens och utan att själv undersöka fynden, men jag spekulerar lite.
Om det vita man ser på bilden är ben- eller skalrester tycker jag spontant att utter ligger bra till. Alternativt mink, men de brukar ha en långt mer regelbunden, avlång, form på avföringen. Här kan lukten ge en bra fingervisning: (färsk) avföring från utter luktar ganska behagligt, lite söt- och tranaktigt, medan minkens avföring har en stark och genomträngande lukt.
Inget av alternativen passar dock särskilt bra om ditt båthus verkligen är tätt och inte alls har någon väg in från land eller vatten, men djur brukar ju å andra sidan vara skickliga på att hitta in- och utgångar som vi själv inte känner till!
Jag undrar vad som behöver mest vatten mellan djur och växter. Även hur många procent vatten av allt som går åt jordbruket / uppfödan av djur.
Intressant fråga, det kan absolut finnas extrema vatiationer i naturen, men otvetydigt måste en växt med samma vikt som ett djur använda mest vatten. En aktiv björk eller en dadelpalm suger upp och avdunstar uppemot ett ton vatten per dag. Ökenväxter kan spara mycket på vatten, men inte i närheten av hur lite vatten som djur kan klara sig på! Landväxterna som helhet avdunstar per år ca. 72 biljoner ton vatten (alltså 72 tusen miljarder ton) dvs 72 000 kubikkilometer eller 3.5 ggr Östersjöns volym.
Eftersom växterna på jorden väger ca 200 ggr så mycket som alla djuren, så blir djurens direkta vattenavgivning (utandning, kiss och svett) försumbar.
Dessutom, 90-95 % av biomassan förloras när du föder upp djur på vegetarisk mat, och det betyder att vattnet går åt nästan uteslutande för växtodlingen för att göda djuren.
Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.
Eftersom majoriteten av fotosyntesen sker dagtid betyder det att det är mindre syre i luften nattetid, med tanke på att cellandning fortfarande sker under natten? Dvs syre förbrukas i högre grad än det bildas under natten.
Ja, växter, bakterier, svampar, protister och djur (i den ungefärliga betydelseordningen) netto-använder syrgas och producerar koldioxid under natten (lika mycket). Men det finns mycket syre så det blir en väldigt liten förändring. Jag har inga siffror på detta men mellan sommar och vinter (när fotosyntes inte sker här) är variationen ca 10 ppm. Det är nästan ingenting jämför med 21% (=210 000 ppm) syrgas, men en märkbar skillnad i koldioxid som nu ligger på knappt 400 ppm i snitt.
Kommentarer