Sjöplommon, Nostoc pruniforme, som namnet till trots inte alls är en frukt utan istället en koloni av blågröna bakterier (cyanobakterier). Bilden skickades in av Marie Domander.
I Tingstäde träsk på Gotland är det så otroligt mycket sjöplommon och sjöhjortron. Det ligger ett tjockt lager vid stranden. Är det farligt och varför flyter de omkring?
Sjöplommon är rundade, geléartade kolonier av blågröna bakterier som från början är fastsittande men som sen blir friflytande, och då hamnar de lätt vid strandkanten. Helt ofarligt men inte så vanligt att de hittas i stora mängder. En effekt av varmt sommarväder kanske? Sjöplommon är känd från Gotland men den andra arten, sjöhjortron, har inga tidigare rapporter från ön vad jag kan se (mest känd från näringsfattiga klarvattensjöar på fastlandet). Så kolla gärna upp om det verkligen är sjöhjortron du hittat.
Borstbaggen Anthocomus fasciatus påträffas oftast inomhus, där den gör stor nytta genom att jaga skadeinsekter av allehanda slag. Bilden är tagen av Blerim Ademi.
Jag hittade en insekt inomhus som jag aldrig har sett förut och undrar vad det kan röra sig om för något? Är den helt vanlig, eller är det en skadeinsekt?
Det här är en skalbagge i familjen borstbaggar (Malachiidae). Arten saknar svenskt namn, men dess vetenskapliga dito är Anthocomus fasciatus. Den enda möjliga förväxlingsrisken är kusinen Anthocomus equestris som är ganska nyupptäckt i Sverige. Denna finns ännu bara i Skåne (vad vi vet), och utmärker sig genom gulaktiga ben.
Det här är absolut inget skadedjur, snarare tvärtom. Man finner förvisso djuret inomhus ganska ofta, men såväl dess larv som den fullbildade skalbaggen är glupska rovdjur som ger sig t.ex. skadeinsekter som finns i och omkring gamla byggnader.
En humlerotfjäril, Hepialus humuli, under kläckning i frågeställarens trädgård i Västernorrland. Bilden är tagen av Anna Ramm.
Vad är det egentligen jag har hittat i min trädgård i Västernorrland?
Det här bör vara en hane av humlerotfjäril, Hepialus humuli. Det är en hane, vilket man ser på de rödaktiga antennerna och de vita vingarna. Honan har gråbruna antenner och ockragula vingar. Den ser lite konstig ut eftersom den är under kläckning. Det du ser sticker ut längst bak är huden från puppskalet, och vingarna ser avkortade ut eftersom fjärilen inte har hunnit veckla ut dem helt och hållet ännu.
Humlerotfjärilen finns från Skåne och upp till ungefär mellersta Norrland. Larven lever på många olika växter, bland annat maskros och vildmorot, och såklart humle (som namnet antyder).
Vita blodkroppar, högst upp i bilden, kan aktivt följa efter bakterier. Vad styr deras rörelser? Bilden är tagen av Janice Carr vid USCDCP.
Efter att ha tittat på flera videoklipp och föreläsningar om mikrobiologi har i synnerhet ett klipp blivit kvar, där vita blodceller jagar en bakterie. Jag vet att det inte finns några vedertagna definitioner av liv inom biologin – eller att det beror på från vilken vinkel man tar sig an saken –, men när man ser dessa blodceller just ”jaga” bakterien måste man ändå fråga sig vad det är som ”styr” dem? Finns det något slags, vad ska man kalla det, biologiska drifter även nere på denna låga nivå? Och vad är de i så fall, eller hur skiljer de sig mot biologiska drifter i ”högre” arter? klippet som refereras till är (från 12 sek in och vidare): https://www.youtube.com/watch?v=U9AUnTHArCU
Visst är det spännande att se hur en enskild cell kan bete sig på till ett tillsynes målmedvetet sätt! Men vita blodkroppar fungerar på ett fundamentalt likartat sätt som andra celler i kroppen. I princip alla celler skickar signaler fram och tillbaka till sina grannar för att samordna sitt beteende – i form av rörelser hos t.ex. muskelceller, eller tillverkning av olika ämnen hos t.ex. levercellerna. Det betyder att även andra celler som rör sig friare och behöver vara mer ”självständiga” (som vita blodkroppar eller spermier) har en massa receptorer på ytan för att ta emot viktig information. Denna information används för att styra cellernas rörelser, framförallt att de ska röra sig mot rätt sorts signal (eller bort från fel signal). Det finns ingen egen intelligens som styr dessa rörelser. Cellens ”drifter” är sprungna ur dess funktion i kroppen, och inte cellens egen överlevnad och reproduktion. Det är den stora skillnaden kontra frilevande encelliga varelser som amöbor.
Den väldiga larven av trädödaren, Cossus cossus, kan orsaka stora skador på träd. Bilden är tagen av Ivtorov.
Jag har ”fått in” trädödarlarver i min trädgård. De har angripit två björkar så att vi har blivit tvungna att fälla dem. De har nu gett sig på en tredje! Hur bekämpar vi dem? Vi vill ju har träden kvar!
Jag har letat efter bekämpningsmetoder, men det ser dystert ut och ett angripet träd kommer med all sannolikhet att dö förr eller senare. Det finns feromonbeten för arten, men de fungerar bara för inventering/övervakning.
Nyligen uthoppad skata, Pica pica. Behöver man skydda dem på något sätt? Bilden är tagen av Johan Leffman.
Jag har en skatunge i trädgården. Idag är det tredje dagen den springer omkring på marken. Den verkar inte kunna flyga. Första och andra dagen var mamman där men idag har jag inte sett dom. Vad kan jag göra? Jag har lyft upp den i ett träd eftersom mina katter gärna vill ha den.
Skator och andra kråkfåglar lämnar ofta boet innan ungarna är riktigt flygdugliga. Föräldrarna finns i närheten och håller koll på sina ungar, och matar dem vid behov. Det finns inget behov av att flytta runt på ungarna, och oftast inte heller att stödmata dem. Det klarar föräldrarna bra själva, och de finns oftast där i närheten även om de inte ger sig tillkänna.
Det kan ju såklart hända att en eller båda av föräldrarna förolyckas, och då är hoppet ute för ungen om den inte kommer till ett viltskadecenter som kan ta hand om den på rätt sätt. I närheten av bebyggelse är särskilt utekatter och kanske i viss mån trafik stora problem för fåglar. Du kommer själv in på det i din fråga, när du nämner att din katt vill åt skatungen. Faktum är att beräkningarna visar att katter dödar någonstans mellan 10 och 17 miljoner (17 000 000) fåglar i Sverige – varje år!! På andra håll i världen har katter orsakat kollaps av hela fågelpopulationer, t.ex. på öar.
Det bästa är därför att skydda katten från naturen genom att helt hålla den inomhus eller rasta den utomhus i koppel. Att skydda naturen från katten går inte, och därför bör en aldrig släppa ut lösspringande rovdjur utan uppsikt.
Den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssoni) är den vanligaste fladdermusarten i Sverige. Kan det vara en sådan som frågeställaren har fått in i väggen? Bilden är tagen av Magne Flåten.
Jag tror att en fladdermus har råkat bli instängd i en vägg i min sommarstuga. Sedan några kvällar hör jag ett intensivt kratsande/gnagande ovanför innertaket i en vägg där stugan har blivit tillbyggd och där det därför kanske finns större mellanrum. Ovanför innertaket finns lite isolering och sedan lösa brädor, ingen riktig ”vind”, men det går att krypa in där från en lucka i gaveln. Ljudet hörs på samma ställe varje kväll. Det håller på till ca. 24:00, med korta vilopauser. Tror ni att det är en fladdermus, och att den faktiskt är instängd? Skulle den kunna gnaga sig ut? Hur länge kan den leva om den inte lyckas ta sig ut?
Varför inte en vanlig mus?
– Mats Hansson
Det kan mycket väl vara fladdermöss, som sällan lever ensamma, snarare i mindre kolonier. Fladdermöss är fridlysta i Sverige. Vill ni ha hjälp med att bli av med dem bör ni kontakta närmsta djurskyddsförening. De går att hitta på nätet.
– Lars Lundqvist
Både fladdermöss och ”riktiga” möss är gräsligt bra på att ta sig in genom små öppningar, så det är väl inte säkert att det är någon som försöker ta sig ut. Är det en fladdermus så gnager den i alla fall inte.
Krokodiler, t.ex. Crocodylus sp. som på bilden, har vandrat på jorden i miljontals år. Könet på ungarna bestäms av hur kallt eller varmt det är vid ruvningen.
Krokodilen har levt i flera tusen år. Hur många ungefär och vad är det som bestämmer könet på en krokodil?
De tidigaste krokodilerna utvecklades för över 200 miljoner år sedan, så det är en ganska gammal grupp. Krokodilers och alligatorers kön bestäms av temperaturen under fosterutvecklingen – höga och låga temperaturer producerar hanar, och honor produceras vid mellanliggande temperaturer. De flesta kullar blir till en blandning av hanar och honor under naturliga temperatursvängningar. En enskild individ kan leva i upp till 35-75 år beroende på art. Krokodiler växer under hela livstiden (dock snabbast före könsmognaden), och åldern kan därmed bestämmas genom ”tillväxtringar” i benen, precis som man gör med träd.
Kommentarer