Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Utvecklas människan fortfarande?

Charles Darwin skapade teorin om evolution via naturligt urval.

Jag undrar om människans art, Homo sapiens, är fullt utvecklad eller om det finns några studier som visar på att den kommer att utvecklas mer? Kommer det t.ex. att vara några skillnader i utseende, fysisk aktivitet och psykisk hälsa i framtiden?

Alla arter på jorden utvecklas (evolverar, förändras) kontinuerligt, vissa fortare, andra långsammare. Så även människan. Detta beror på att deras omgivning också ständigt förändras, till exempel klimatet eller vilka djur och växter som finns i deras närhet. När omgivningen förändras kommer vissa egenskaper att bli mer värdefulla att ha och andra blir mindre värdefulla. 

Här ett exempel. Stora älgar som blir attackerade av varg gör bäst i att stanna och möta dem med huvudet och hornen före. Stanna och slåss! Så är det fortfarande i Nordamerika. I Sverige där vargen länge varit borta och samtidigt jägarna använt hund vid älgjakten, har beteende att stanna och slåss blivit helt fel. Då skjuts älgen nämligen snart av jägaren. Därför har de älgar som haft en gen (i alla fall beteendet) som säger ”spring” klarat sig bättre (bättre fly än illa fäkta). Nu när vargen kommit tillbaka i Sverige så är det (när en älg möter varg) sämsta den kan göra att springa! Alltså, beroende på omgivningen (vargar, jägare, eller båda) är det alltså helt olika beteenden (”gener”) som är ”bra”. 

Följaktligen, så länge omvärlden förändras för en art så kommer den att utvecklas (evolvera, förändras). Därmed är begreppen ”fullt utvecklad” eller ”färdigutvecklad” irrelevanta. 

Det är också viktigt att komma ihåg att arter och organismer i naturen inte har något ”mål” med dessa förändringar, evolutionen har inget mål. De förändringar som sker speglar bara vilka djur/individer/egenskaper som i tidigare generationer lyckats bäst med att överleva och reproducera sig. Ett illustrativt exempel på att det inte finns några ”högre mål” är kanske alla de fåglar som över årtusendena förlorat sin flygförmåga. För en människa kan det ju tyckas knasigt att man ”avsagt” sig en sådan fantastisk förmåga, men i dessa fall har det uppenbarligen varit lite bättre att lägga resurser på annat än flygförmåga, eller kanske har det funnits rovdjur som dödat allt i luften, men inte kunnat komma åt fåglar på marken. Då har vingarna och flygförmågan direkt missgynnat överlevnad och de individer som slutat flyga har premierats. 

Så människan kommer säkert att förändras över de kommande årtusendena, men inte nödvändigtvis mot något ”finare” eller ”bättre”. Allt beror på vilka genetiska egenskaper som kommer vara värdefulla för reproduktion och överlevnad framöver.

– Åke Lindström

maj 19, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Grottsyrsor

Växthusvårtbitaren, Tachycines asynamorus. Vår enda svenska grottsyrsa. Bilden är tagen av Tilda Jolhammar.

Jag undrar vad detta är för djur? Jag har aldrig sett denna förut. Den hoppar väldigt högt och långt.

Det här är en medlem ur familjen grottsyrsor (Rhaphidophoridae). De är släkt med syrsor och vårtbitare, men har ett alldeles eget utseende med en sådan här krumböjd kropp, långa bakben, långa slanka antenner och långa mundelar. 

I Sverige har vi en art av grottsyrsor. Den kallas för växthusvårtbitare (Tachycines asynamorus) och kom in i landet via Kina för länge sedan. Den lever och reproducerar sig inomhus, t.ex. i växthus och i källare. Man ser den sällsynt utomhus nu och då, men där kan den inte överleva några längre tider. Du har inte skrivit var och när bilden är tagen (det är alltid en bra idé när man fotograferar djur och växter), men min bedömning är ditt djur är just en växthusvårtbitare. 

– Andreas Nord

maj 18, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bölder på äppelträd

Förmodad ”knippebakterios”, alltså en infektion av bakterien Cortnebacterium fascians. Bilden är tagen av Barbro Bäckstrand.

Jag upptäckte dessa ”bölder” på mitt lilla prydnadsäppelträd. Under jorden har dessa bildat rötter som utgår från skadan. Trädet är i knopp och ser för övrigt friskt ut. Bör jag skyndsamt gräva bort och destruera trädet?

Det ser ut som ”knippebakterios”, en infektion av bakterien Cortnebacterium fascians. Infektionen försvagar trädet, men brukar sällan leda till att det dör och om trädet ges optimala förutsättningar för övrigt kan infektionen helt försvinna.

– Torbjörn Tyler

maj 15, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Växer växter i minusgrader?

Gröna ärtor, Pisum sativum, en växt som kanske kan växa i minusgrader.

Finns det växter som växer i minusgrader? Alltså växer i storlek, utvecklar blad och stam, och kanske blommar också? Jag menar inte att dom tål minusgrader utan att dom aktivt kan växa. Vilka växter gör det i så fall?

Så vitt jag vet så finns det inte det, men någon växtfysiolog är nog bättre lämpad att svara. Det som möjligen komplicerar saken är att vissa växter har förmåga att själva alstra viss värme och därmed kanske värma upp sina vävnader så att de kan växa även om yttertemperaturen är under fryspunkten, men det är nog inte det frågeställaren menar.

– Torbjörn Tyler

Prof. Davide Macherel’s forskningsgrupp i Angers har visat att ärtor kan gro (dvs bilda en liten planta) och ha en energimetabolism ner till -3.5 °C. Men om de klarade sig fram till blomning vet jag inte.

– Allan Rasmusson

maj 14, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Slumpmässig parning

Större kustflicksländor, Ischnura elegans, i parning. Bilden är tagen av Charles J. Sharp.

I engelska texter förkommer ibland ordet ”panmixia”, med betydelsen att det i en population är helt slumpmässigt vilken individ som parar sig med vilken. Finns det ett motsvarande begrepp på svenska?

Det vanliga är att skriva ”slumpmässig parning” eller ”slumpparning”.

– Stefan Andersson

maj 13, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Loppor på hunden

En loppa som frågeställaren hittat på sin hund efter att den sprungit runt i lövhögar. Bilden är tagen av Linda Larsson.

Efter att vår hund har sprungit runt och röjt i lövhögarna har han fått med sig loppor in. Båda han och jag håller på att klia ihjäl oss! Vi har använt medel mot loppor på honom, och städat hela huset. Nu undrar vi vilken art av loppa det är. Vi hoppas givetvis att det är en fågelloppa, men oroar oss för att det är hund eller kattloppor.

Tyvärr går det inte att se utifrån denna bild vilken art av loppor detta är. För att vara helt säker är det många detaljer man måste se och tyvärr ligger en del av benet över huvudet så att man inte kan se huvudet i profil. 

Med tanke på årstid är det mycket som talar för att det är en fågelloppa. De är aktiva just nu och många har vaknat från vintersömnen och är nu ute för att söka nya fågelvärdar. Dessa loppor är ganska aggressiva, de har ju svultit sedan förra sommaren, och följer ofta med hundar, katter eller människor hem, där de kan vara aktiva en till några veckor. Men i brist på fågelblod dör de ganska snart och har då inte ställt till det värre än ett antal bett. Alltså inget att oroa sig för. 

– Lars Lundquist

maj 12, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Envisa kajor

Kaja, Corvus monedula. Bilden tagen av Bengt Nyman.

Ett kajpar vill häcka i vår skorsten som vi har täckt över med ett nät. De hade ett bo med ungar där förra våren. Nu jobbar de varje dag med att försöka ta bort nätet. När slutar de med det? De verkar aldrig ge upp! Hur envisa är de egentligen?

De kan vara nog så envisa, men jag skulle tro att de ganska snart ger upp om det inte finns några möjligheter för dem att komma in. Kajor är dock påhittiga, och förvånansvärt duktiga på att pressa sig igenom små öppningar. Om du upplever att kajparet inte ger sig snart hade jag undersökt om det faktiskt kan vara så att de lyckats ta sönder nätet, eller hittat en annan väg in.


Om allt fortfarande är tätt kommer de snart att ge sig av för att leta efter en annan boplats. Åtminstone i södra Sverige brukar kajorna lägga sina första ägg ungefär i mitten av april.

– Andreas Nord

maj 11, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekorre eller hasselmus?

Ekorre, Sciurus vulgaris, i Trollskogen utanför Torna Hällestad i Skåne. Bilden skickades in av Mats Junhav.

Såg denna lilla varelse i Trollskogen utanför Dalby, där den hade sitt bo under en trädstam . Det ser inte ut som en vanlig ekorre, och inte heller en jordekorre (inga ränder). Det är definitivt inte en mus eller råtta (bred hårig svans) Är det en vanlig ekorre trots allt?

Det ser ut som en hasselmus, men för säkerhets skull skickar jag frågan vidare till ekologerna på vår andra frågelåda ”Fråga en biolog”. Jag är osäker på om arten tidigare påträffats i Trollskogen.

– Anders Lundquist

Det är en ekorre. Den hade nog knappast sitt bo under trädstammen, men kanske fanns där något spännande. Kanske hade en mus gömt några nötter där, som en vild gissning. Men en hasselmus hade inte heller haft bo där. De bygger bon av strån i buskarna. Örontofsarna och den yviga svansen är bl.a. tydliga tecken på att det är en ekorre och inte hasselmus.

– Bodil Enoksson

maj 8, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad klarar ett ekollon?

Ekollon från rödek (Quercus rubra), en från början nordamerikansk ek som finns här och var i södra Sverige. Bilden är tagen av Jamain.

Jag funderar över om huruvida ett ekollon som har börjat grodda kan klara sig ifall änden av grodden tagit skada eller rent utav brutits av? Klarar verkligen ollonet av det?

Om det är den ända av grodden som skall bli de ovanjordiska delarna som brutits av nedanför hjärtbladen så tror jag inte att den överlever. Däremot brukar de kunna bilda nya rotanlag även om primärroten brutits av, även om det leder till att de blir mycket försenade och försvagade i sin utveckling.

– Torbjörn Tyler

maj 7, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vitaminer i harsyra

Harsyra (Oxalis acetosella). Bilden är tagen av Jörg Hempel.

Jag har sett uppgifter om att harsyra innehåller väldigt lite C-vitamin och att det innehåller massor. Vad har harsyra för halter av vitaminer och näringsvärde i övrigt? Har det betydelse när på säsongen man plockar dem?

Jag har inte sett någon studie där man undersökt harsyrans näringsinnehåll men något som kan minska näringsvärdet är den höga halten av oxalsyra (det som ger den syrliga smaken). Intag av stora mängder oxalsyra kan irritera tarmkanalen och skada njurarna.

– Stefan Andersson

 

Vet inte. Baserat på namnet borde det vara mycket oxalsyra. Alla blad innehåller dock c-vitamin.

– Allan Rasmusson

maj 6, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg