Fråga en Biolog

Jag har fått en skoluppgift där jag ska prata om insekter och spindlar. Jag har nu hittat en gräsgrön guldbagge, men jag ska ha min redovisning först om en vecka. Jag undrar om det går, precis som med spindlarna, att förvara guldbaggen i kylskåpet i en vecka och sedan släppa ut den efter uppvisning?

Det tror jag nog att du kan göra, men du bör tänka på att det inte blir för torrt eller för blött i burken. Det kan vara bra att erbjuda skalbaggen lite sockervatten t.ex., så att den inte torkar ut. Just sådana här stor djur kan vara känsligare för uttorkning än man tror! 

Jag tror att du skulle kunna lägga in en kapsyl eller ett flasklock med lite sockervatten till baggen, så att den har ”när den behöver”. Du kan också prova om den äter söta frukter, t.ex. en bananskiva eller en klyfta av ett rött äpple.

– Andreas Nord

juni 17, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag hittade några exemplar av denna växt på en äng på norra Öland. Jag har aldrig sett någon sådan förut. Den var ca. 25 cm hög. Vad kan det vara?

Växten på bilden är ormbär (Paris quadrifolia). Den finns i nästan hela landet, oftast på skuggiga, fuktiga ställen.
– Stefan Andersson

juni 16, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar om replikation går att koppla till begreppet avel på något sätt?

Replikation är den process när DNA kopierar sig själv så att en uppsättning blir två. Detta sker när celler delar sig, dvs. en cell blir två.

Avel är något växtförädlare och djurförädlare gör över flera generationer där de till exempel strävar efter en större växt eller ett större djur. För att gå från en generation till nästa så måste celler dela sig och då behövs förstås replikationen.

Man kan alltså inte göra avel utan att det sker replikation men växtförädlaren/djurförädlaren behöver inte känna till att replikation sker. Avel har gjorts länge utan att replikationens fenomen var känt.

På samma sätt är replikationen nödvändig för fortplantning i största allmänhet för alla organismer och har så varit i miljarder av år men det är först sedan 1950-talet vi har känt till den.

– Mats Hansson

juni 15, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag hittade igår en nyckelpiga som satt gömd nere vid farstubron i skydd av en blomma. Den sitter fortfarande kvar. Under magen har den en liten bomullsliknande säck. Nyckelpigor lägger ju sina ägg direkt på blombladen. Så frågan är om den har fallit offer för någon slags spindel och dess avkomma?

Jag skickade frågan vidare till Lunds nyckelpigeexpert nummer 1, Lars G R Nilsson, och nu har jag fått svar. Lars hälsar att nyckelpigan är angripen av brackstekeln (stekelfamiljen Braconidae) Dinocampus coccinellae. Här kan du läsa mer om saken (på engelska):

https://www.ceh.ac.uk/news-and-media/blogs/ladybird-challenge

– Sigvard Svensson

juni 12, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har ett koltrastbo med ett par ägg som ruvas i mitt husbygge. Förstås flyger pippin iväg när jag skramlar in i bygget. Kommer hon att vänja sig vid min närvaro och fortsätta ruva eller finns det risk att hon överger boet? Är det ett alternativ att försöka flytta boet till lämpligt skrymsle i närområdet? Jag kan t.ex. spika en enkel hylla/låda och sätta den högt på väggen strax under taket på huset ca. 6-8 m bredvid.

Det går förvisso att flytta fågelbon, men det är ganska svårt och bör undvikas om man kan. En av anledningarna är att fåglarna väljer vad de tycker är en lämplig plats baserat på väderstreck, skydd för regn och vind, och skydd från rovdjur. Att flytta boet när äggen ruvas bör dock helt undvikas, eftersom fåglarna är som allra känsligast under denna del av häckningen. Om du rör boet nu, är risken alltså stor att hon överger.

I ditt fall har fåglarna valt att försöka häcka mitt bland dina andra aktiviteter. Jag hade låtit de vara där, om det inte är någon olägenhet. Jag skulle tro att koltrastarna upplever att det är en godkänd häckningsplats, trots att du är där emellanåt. Honan ruvar i ungefär 12-13 dagar innan äggen kläcks. Ungarna lämnar sedan boet när de är ungefär 13-14 dagar gamla.

Koltrastar kan lägga flera kullar om året. Så redan nu kunde du kanske försöka få dem att flytta sig självmant om det blir en nästa gång, genom att spika upp hyllan du nämner. Det låter som en bra häckningsplats för en koltrast!

– Andreas Nord

juni 11, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har den senaste veckan hittat avföring inne på vår loge samt idag strax utanför logen. Båda gånger är det bajsat i hålighet dels i betongen och idag i en sänka i marken. Jag skulle gärna vilja veta om det är räv. När jag ser bilder på rävträck tycker jag inte att det ser likadant ut. Denna träck är liksom ”ringlad”. Vi har även grävling och lo i området. Vi bor på Kållandsö utanför Lidköping.

Det ser mycket ut som grävlingspillning. Inte räv, som oftast är vriden. Det är också bra om man, när man frågar om något man sett i naturen, skriver var i Sverige observationen är gjord.  

– Lars Lundqvist

juni 10, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi har en and som ruvar på vår tomt. I morse kläcktes tre ägg, men det finns ännu ägg kvar i boet. Kläcks inte alla på en gång ? Vad händer med de små som redan kommit ut; de får väl ingen mat när mamman ligger kvar på de okläckta äggen och inte går till vattnet? Hur länge klarar de sig? Ungarna ligger också i boet hos mamman.

Bör vi göra något?

Normalt sett kläcks ägg från så kallade ”borymmare” under ganska kort tid, eftersom de just lämnar boet kort efter kläckningen. Det sköts genom att ungarna ”pratar” med varandra (ja, faktiskt) genom äggskalen och på så sätt tajmar sin utveckling och kläckning. Ibland halkar något ägg lite efter, men om det inte kläckts kan det lika gärna bero på att det är obefruktat eller att embryot har dött under ruvningen av någon anledning. Fåglar kan också få den typen av missfall.

Honan kommer inte att ruva ägget så länge till, eftersom hon har de andra ungarna att se efter. Direkt efter kläckningen klarar sig ungarna bra på de reserver de har kvar från äggulan. Under den här tiden är de också beroende av honan för värme. Trots att de är befjädrade så har de bara en begränsad förmåga att hålla sig varma, och därför måste honan värma dem regelbundet under åtminstone ca. den första veckan.

Ni behöver inte göra någonting här – om ni låter naturen ha sin gång kommer andhonan nog snart att lämna boet med tre, eller fyra, ungar.

– Andreas Nord

juni 9, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar om det skulle vara möjligt att använda gentester för att begränsa konsekvenserna av cellgifter? Jag undrar också vad man tror gällande att individer påverkas olika av cellgifter, och hur det kan kopplas till gentestning?

Eftersom du håller på med en uppsats om gentester antar jag att du vet att vi alla har samma uppsättning av gener men att deras DNA-sekvenser varierar en del. Det är ju därför det är intressant att göra ett gentest. Jag antar att du med gentest syftar på att man låter sekvensera sitt genom, dvs. alla sina gener, vilket är möjligt idag till ett ganska överkomligt pris. Man kan ju också bara sekvensera enskilda gener.

Om man känner till att en viss DNA-sekvens i en eller flera gener gör att man påverkas på ett negativt sätt av ett cellgift vid en cancerbehandling, så är det ju rimligt att man undviker just det cellgiftet och använder något annat istället om gentestet visar att man har en känslig genvariant. På så vis kan man begränsa negativa konsekvenser av ett cellgift med hjälp av ett gentest, men man klarar sig ju inte bättre mot cellgiftet bara för att man gjort ett gentest.

Att ändra genen till en variant som tål cellgiftet är science fiction och låter onödigt då det finns många olika typer av cellgifter att välja bland.

– Mats Hansson

Här kan man även lägga till att det som Mats diskuterar oftast brukar kallas för personlig medicin. Du kan nog hitta mer info om du söker på ”personlig medicin” eller ”personalized medicine”.

– Jessica Abbott

juni 8, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vad det är för ämne eller gift som finns i brännässlornas giftblåsor? Hur förs detta vidare till nässelhåren; är de ihåliga som en kanyl eller finns giftet på utsidan av håren?

Varje brännhår liknar ett fint glasrör med en spets som slutar med en liten kula. När ett brännhår vidrörs knäcks det strax nedanför kulan så att det uppstår en sned brottyta. Det avbrutna röret bildar på så sätt en ”kanyl” som sticker ett hål i huden i vilken den tömmer en del av den vätska som finns inuti håret. Vätskan innehåller bland annat irriterande ämnen som histamin, acetylkolin och serotonin. Det är främst däggdjur som påverkas av brännhåren. De hjälper inte mot insekter. Flera fjärilar lever som larver på brännässlor.

– Stefan Andersson

juni 5, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många nedbrytare finns det egentligen?

Hur många kan jag inte säga, men uppskattningsvis motsvarar de en torrvikt av kol på ca 50 miljarder ton. Det mesta är bakterier.

– Allan Rasmusson

juni 4, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar