Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Larver på blomkålen

Larv av grönsaksfly, Lacobia oleracea? Bilden är tagen av Petter Lämås.
Är det larver av grönsaksfly, Lacobia oleracea, som besvärar frågeställarens blomkålsodling? Bilden är tagen av Petter Lämås.

Vad är det för larv som äter upp alla våra blomkålsplantor?

Kan det vara en larv av grönsaksfly, Lacobia oleracea? Men den ser våldsamt mörk och skum ut! Något nattfly är det i alla fall.

– Markus Franzén, gästexpert

juli 20, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ska man mata fåglar på sommaren?

Blåmes, Cyanistes caeruleus, och talgoxe, Parus major är bland de allra vanligaste gästerna vid vinterns fågelbord. Men bör man egentligen mata fåglar på sommaren? Bilden är tagen av The OtherKev.

Jag har lagt många timmar på att försöka få ett konkret och entydigt svar på om det är övervägande positivt eller negativt att fortsätta mata småfåglarna i trädgården nu på försommar/sommar.

Jag hade varit mycket tacksam för svar från någon av er som verkligen vet!

Jag jobbar mycket med hur fågelmatning påverkar småfåglar, men trots det kommer svaret inte att vara helt tydligt, för det finns nämligen inte så mycket gjort på just detta, vare sig på vintern eller på sommaren. Den enda experimentella studien på området är gjord i Storbritannien där de matade talgoxar och blåmesar med jordnötter under häckningssäsongen på våren. Där kunde man påvisa en negativ effekt på häckningsframgången hos de fåglar som blev matade i jämförelse med en ”kontrollgrupp” som inte blev stödmatade. Vad det gäller annan föda vet vi inte vad effekterna är.

Generellt så är näringsvärdena bättre i fåglarnas naturliga föda och så här års finns ju naturlig mat i rikliga mängder, så jag ser ingen fördel för fåglarna att bli matade under vår och sommar. Fördelen är nog mest för människan som matar, dvs. att man får in fler fåglar att titta på i trädgården.

– Caroline Isaksson, gästexpert

juli 17, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Högt och lågt om bin

Honungsbi, Apis mellifera, lever i stora samhällen. Väldigt många andra arter av bin i Sverige och världen lever ensamma (solitärt) och påminner inte speci Bilden är tagen av Charlesjsharp.

Vi i klass 1A undrar några saker om bin och undrar om ni kan hjälpa oss med svaren.

1. Varför är de gula och svarta?
2. Dör de om de sticks?
3. Kan bin sticka varandra?
4. Varför finns det bin?
5. Kan bin sticka andra djur eller bara människor?

Ja, det är spännande med bin, och jag ska försöka svara lite på era frågor.

1. Svart och gult är lite av en varningssignal i djurvärlden. Både bin och getingar är ju svarta och gula och kan stickas. Sedan finns det blomflugor som också är gula och svarta, men som inte sticks. Så de låtsas bara vara farliga. Se’n tycker jag kanske att bina lite mer är bruna och gula, men färgerna varierar lite mellan olika raser av tambin.

2. Ja, bin dörr om de sticker t.ex. människor. Gadden fastnar i vår hud. Får man ett bistick och ser gadden, ska man försöka dra ut den så fort som möjligt, för att slippa få in mer gift.

3. Ja, och då dör de inte.

4. En jättesvår fråga. Varför finns det människor eller giraffer eller björkar, kan man ju också undra. Hur som helst så är bin viktiga för att pollinera t.ex. våra fruktträd och så får (tar) vi ju honung från dem.

5. Ja, då bin sticker även andra djur som kommer för nära eller irriterar dem på nå’t annat sätt. Min gamla hund hade blivit stucken och hon gick inte nära dem.

Har ni sett Stora boken om bin av Piotr Socha? Det är en trevlig bok som vänder sig till barn.

– Bodil Enoksson

juli 15, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför gör kråkorna så?

Gråkråkan, Corvus corone cornix, är en intelligent fågel som uppvisar många olika sinnrika beteenden för att hitta och ta hand om mat. Bilden är tagen av Martin Olsson.

Vi har märkt ett konstigt beteende hos kråkorna omkring vår gård. De släpper ner kadaverdelar, maskar, ben och andra otrevligheter i hästarnas vattenhink. Vi får byta vattnet minst en gång om dagen! Vad ska detta vara bra för?

Det verkar som att kråkor badar mat i vatten för att om möjligt mjuka upp det och för att ge familjen i boet lite extra vatten. 

Se här:

https://www.birds.cornell.edu/crows/crowfaq.htm#birdbath

Och här:

https://www.mercurynews.com/2016/05/23/morris-peculiar-water-habits-of-crows/

– Jörgen Ripa

En fundering: kunde man ge kråkorna en egen balja? Kanske med lite grundare vatten så att de lättare kan plocka upp maten. Kanske kan man också försöka se varifrån de kommer/flyger iväg med maten sedan, och sedan sätta detta vatten bekvämare till. Så kanske hästarnas vatten får vara mer i fred.

– Bodil Enoksson 

juli 13, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ser ut som en snok, men beter sig som en huggorm

Huggormen, Vipera berus, kan emellanåt vara tjusigt helsvart. Den kan då vid hastig anblick påminna om en snok, men de små fjällen på huvudet, den trekantiga nosen, och de vertikala pupillerna avslöjar den. Bilden är tagen av Erik Rampell.

Jag hittade denna orm vid sommarstugan i Värmland. Den ser ut som en snok, men den beter sig som en huggorm. Vad är det?

Det är en huggorm, som ibland är svarta precis som på din bild. Att det inte är en snok ser man t.ex. på att huvudet är ganska kantigt och skarpt avsatt, och att det har många små fjäll. Snoken har ett rundare huvud, och fjällplåtarna är större. Tittar du närmare på bilderna ser du också att pupillen är högre än bred, alltså mer vertikal än något annat. Snokar har rund pupill.

– Andreas Nord

juli 10, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svart och vit humla, eller?

Det stora och buskiga sobersandbiet, Andrena cineraria, kan vid hastig anblick påminna lite om en humla. Bilden är tagen av Henric Hallman.

När vi var i vår sommarstuga vid sjön Nedre Glottern i Kolmårdsskogarna i helgen så fick jag se något som såg ut en svart och vit humla. Finns det sådana eller kommer det färg på dom senare?

Vad jag kan se är detta ett sobersandbi, Andrena cineraria, ett av våra solitära bin. Vad jag kan påminna mig har ingen av våra humlor normalt denna kombination av färger. sedan finns alltid möjligheten att det dyker upp individer som avviker, men så tror jag inte är fallet här. Humlornas färg finns från början och de blir med åldern blekta och slitna och kan då ibland se ganska annorlunda ut.

Det är väldigt bra om du skriver var dina observation är gjord, det kan ofta underlätta möjligheten att få svar.

– Sigvard Svensson

juli 8, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Grön gäst i växthuset

En lövgroda, Hyla arborea, på besöket i växthuset. Bilden är tagen av Nils-Alve Persson.

Vad ska ja göra med den ensamma gröna grodan som är i mitt växthus?

Det ser ju ut som en lövgroda! Var är växthuset? Är det i närheten av Österlen, släpp genast ut den vid en damm, där det finns andra lövgrodor. Det brukar vara ganska lätt att veta var de finns genom att lyssna i skymningen. Lövgrodor låter väldigt mycket.

– Lars Lundqvist

juli 6, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ett tallbarr som rör sig?

En husbyggande nattsländelarv i sjön Sörälgen utanför Grythyttan. Bilden är tagen av Jan Gustafsson.

Jag undrar vad detta är för varelse, och eventuellt vilket tillstånd den är i?
Vi hittade den i sjön Sörälgen i Grythyttan, Hällefors kommun. Vi har sett dem på två olika ställen, båda med sandbotten. Det ser först ut som tallbarr tills de börjar röra sig.

Bilden visar ett vackert exemplar av en husbyggande nattsländelarv. För artbestämning måste larven tas ut ur huset och studeras under stereolupp, men den tillhör med all sannolikhet familjen Limnephilidae. Larven bygger det skyddande huset av material den hittar i sitt habitat och bygger till och ändrar huset sammansättning och utseende under tillväxtperioden. Nattsländearter som har larvstadier i rinnande vatten använder ofta sand och grus till sitt husbygge som ballast för att inte föras bort av det rinnande vattnet.

– Anders Nilsson

 
juli 3, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vems är skallen?

Skalle från rådjur, Capreolus capreolus.
Skalle från ett rådjur, Capreolus capreolus? Bilden är tagen av Annika Malmberg i Harlösa.

Kan ni se vad det här är för djur?  Vi bor utanför Harlösa och maken har hittat den i trädgården. Skallen är omkring 15 cm lång.

Det är svårt att säga när man inte ser tänderna ordentligt, men med tanke på storleken, cirka 15 cm, är kanske ett rådjur en god gissning.

– Lars Lundqvist

juli 2, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sommarlov!

Sommar på Vitemölla strandbackar i östra Skåne. Bilden är tagen av Manpwp.

Kära följare, 

Nu tar Fråga en Biolog sommarlov, med begränsat antal poster per vecka och längre svarstid än vanligt. Vi är tillbaka i full skala i slutet av augusti. 

Vi önskar er alla en skön och rofylld sommar, med hälsning från,

Expertpanelen

juli 1, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg