Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vad göra med skatungen?

Nyligen uthoppad skata, Pica pica. Behöver man skydda dem på något sätt? Bilden är tagen av Johan Leffman.

Jag har en skatunge i trädgården. Idag är det tredje dagen den springer omkring på marken. Den verkar inte kunna flyga. Första och andra dagen var mamman där men idag har jag inte sett dom. Vad kan jag göra? Jag har lyft upp den i ett träd eftersom mina katter gärna vill ha den.

Skator och andra kråkfåglar lämnar ofta boet innan ungarna är riktigt flygdugliga. Föräldrarna finns i närheten och håller koll på sina ungar, och matar dem vid behov. Det finns inget behov av att flytta runt på ungarna, och oftast inte heller att stödmata dem. Det klarar föräldrarna bra själva, och de finns oftast där i närheten även om de inte ger sig tillkänna.

Det kan ju såklart hända att en eller båda av föräldrarna förolyckas, och då är hoppet ute för ungen om den inte kommer till ett viltskadecenter som kan ta hand om den på rätt sätt. I närheten av bebyggelse är särskilt utekatter och kanske i viss mån trafik stora problem för fåglar. Du kommer själv in på det i din fråga, när du nämner att din katt vill åt skatungen. Faktum är att beräkningarna visar att katter dödar någonstans mellan 10 och 17 miljoner (17 000 000) fåglar i Sverige – varje år!! På andra håll i världen har katter orsakat kollaps av hela fågelpopulationer, t.ex. på öar.

Det bästa är därför att skydda katten från naturen genom att helt hålla den inomhus eller rasta den utomhus i koppel. Att skydda naturen från katten går inte, och därför bör en aldrig släppa ut lösspringande rovdjur utan uppsikt.

– Andreas Nord

augusti 14, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fladdermöss i stugväggen?

Den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssoni) är den vanligaste fladdermusarten i Sverige. Kan det vara en sådan som frågeställaren har fått in i väggen? Bilden är tagen av Magne Flåten.

Jag tror att en fladdermus har råkat bli instängd i en vägg i min sommarstuga. Sedan några kvällar hör jag ett intensivt kratsande/gnagande ovanför innertaket i en vägg där stugan har blivit tillbyggd och där det därför kanske finns större mellanrum. Ovanför innertaket finns lite isolering och sedan lösa brädor, ingen riktig ”vind”, men det går att krypa in där från en lucka i gaveln. Ljudet hörs på samma ställe varje kväll. Det håller på till ca. 24:00, med korta vilopauser. Tror ni att det är en fladdermus, och att den faktiskt är instängd? Skulle den kunna gnaga sig ut? Hur länge kan den leva om den inte lyckas ta sig ut?

Varför inte en vanlig mus?

– Mats Hansson

Det kan mycket väl vara fladdermöss, som sällan lever ensamma, snarare i mindre kolonier. Fladdermöss är fridlysta i Sverige. Vill ni ha hjälp med att bli av med dem bör ni kontakta närmsta djurskyddsförening. De går att hitta på nätet.

– Lars Lundqvist

Både fladdermöss och ”riktiga” möss är gräsligt bra på att ta sig in genom små öppningar, så det är väl inte säkert att det är någon som försöker ta sig ut. Är det en fladdermus så gnager den i alla fall inte.

– Bodil Enoksson

augusti 12, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur gammal är krokodilen?

Krokodiler, t.ex. Crocodylus sp. som på bilden, har vandrat på jorden i miljontals år. Könet på ungarna bestäms av hur kallt eller varmt det är vid ruvningen.

Krokodilen har levt i flera tusen år. Hur många ungefär och vad är det som bestämmer könet på en krokodil?

De tidigaste krokodilerna utvecklades för över 200 miljoner år sedan, så det är en ganska gammal grupp. Krokodilers och alligatorers kön bestäms av temperaturen under fosterutvecklingen – höga och låga temperaturer producerar hanar, och honor produceras vid mellanliggande temperaturer. De flesta kullar blir till en blandning av hanar och honor under naturliga temperatursvängningar. En enskild individ kan leva i upp till 35-75 år beroende på art. Krokodiler växer under hela livstiden (dock snabbast före könsmognaden), och åldern kan därmed bestämmas genom ”tillväxtringar” i benen, precis som man gör med träd.

– Jessica Abbott

augusti 10, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Större kantnål på besök vid krabbfiske

Större kantnål, Syngnathus acus, i Kullavik utanför Göteborg. Bilden är tagen av Markus Persson.

Jag var ute och fiskade krabbor med barnen när vi såg denna under bryggan i Kullavik, strax söder om Göteborg. Det var i början av juni (10/6), 24 grader i luften och ca. 16 grader i vattnet. Ungefär 50 cm lång och rörde sig som en orm längs med botten. Har fått tips att det kan vara en större kantnål, men jag tycker inte att huvudformen stämmer ihop med denna.
Vad tror ni det kan vara?


Jag kontaktade sakkunskapen om vattendjur och det är nog en större kantnål i alla fall. Se svaret från Ingrid Ahnesjö vid Uppsala universitet nedan.

– Bodil Enoksson

”Jodå, det ser ut som en större kantnål. Kroppshållning och rörelsemönster stämmer väl med Syngnathus acus. Nu ser man tyvärr inte själva nosröret och huvudet på bilden, men även ”randigheten” är vanlig med ljusare och mörkare partier (sök bilder på nätet så syns det ofta). S. acus kan bli ganska långa, ca. 50 cm, och man överskattar ofta längd och storlek i vatten.” 

augusti 7, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tillknycklad mygga i håret

En fjädermygga, som hör till den stora myggfamiljen Chironomidae. Detta djur trasslade in sig i frågeställarens dotters hår. Bilden är tagen av Anna-Lena.

Det landade en ljusgrön mygga i min dotters hår. Den misshandlades tyvärr till döds innan vi trasslade loss den. Har aldrig sett en så grön mygga förr. Vad är det för sort? Den hittades 2 mil nordväst om Norrtälje.

Det här ser ut som en litet tillknycklad fjädermygga (myggfamiljen Chironomidae). Det är en stor grupp i Sverige, med knappt 560 olika arter. Vissa är vackert smaragdgröna som ditt djur. Många arter är aktiva ganska tidigt på våren och försommaren, och kan t.ex. ibland ses svärma i stora moln över trädkronorna i kvällningen. Just vilken art detta är kan åtminstone inte jag avgöra. För det behövs detaljstudier i mikroskop.

– Andreas Nord

augusti 5, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad har jag för träd på tomten?

Plommon eller krikon, Prunus domestica, i trädgården. Bilden är tagen av Lotta Arvidsson.

Vad är det här för träd? Det sprider sig med rotskott och står bland vilda körsbär i norra Kalmar län i zon 3-4. Jag minns inte om det blommade, men det kan ha blommat med vita blommor.

Det ser ut som plommon/krikon, Prunus domestica.

– Torbjörn Tyler

augusti 3, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vägglöss, eller?

Vivlar i de två släktena Exomias och Otiorhynchus som har hittats inomhus hos frågeställaren. Bilden är tagen av Eva Mjöbäck.

Jag hittade dessa döda småkryp när jag städade sovrummet. Den lite större var fortfarande vid liv. Det måtte väl inte vara vägglöss?! Jag får in en hel del kryp från min trädgård, så jag hoppas att det är så även denna gång.


Djuren på bilden är inga vägglöss, utan skalbaggar i den stora familjen vivlar (Curculionidae, kallas ibland för snytbaggar). Vänder man på djuren ser man att dessa kryp har käkar, medan vägglusen (som hör till skinnbaggarna, Heteroptera) har en sugsnabel som de kan stickas med.

Vi har omkring 500 olika arter vivlar i Sverige. De små svarta djuren på din bild ser ut som någon av de tre arterna i släktet Exomias, medan det större djuret som är inbäddat i ludd ser ut att vara en art ur släktet Otiorhynchus, som kallas för öronvivlar på svenska. Dessa djur finns alla allmänt utomhus, och särskilt det senare släktet är vanliga i trädgårdar där de gnager på olika prydnadsväxter. När man ser de mycket karakteristiska ovala hålen i bladkanterna på syren är det t.ex. öronvivlar som varit framme. Alltså ingen anledning till oro om vägglöss!

– Andreas Nord

juli 31, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar


Vem är den vackra insekten?

Humledagsvärmare, Hemaris fuciformis, är en dagaktiv svärmare som gärna besöker nektarrika blommor, t.ex. i trädgårdar. Bilden är tagen av Örjan Pettersson

Jag fick syn på en vacker insekt igår, men kan inte hitta någonstans vad det är.

Din bild visar den vackra fjärilen humledagsvärmare, Hemaris fuciformis. Som namnet antyder är det här en svärmare som är aktiv på dagen, då den besöker många olika typer av nektarrika blommor, gärna i trädgårdar. Den förekommer lokalt i södra Sverige ungefär till mellersta Dalarna, och därefter längs kusten ett stycke längre norrut. Larven lever av skogstry, Lonicera xylosteum (en släkting till kaprifol), i varma skogsbryn, men fjärilen finns inte överallt där skogstry finns.

– Andreas Nord

juli 27, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Parkslide på koloniområdet?

Sträv kardvädd, Dipsacus strigosus på S:t Månslyckans koloniområde i Lund. Bilden är tagen av Claes Lawett.

Under en rundvandring med S:t Månslyckans styrelse upptäckte vi denna växt, som vi tror är parkslide, i koloniområdet. Stämmer det? I så fall, vad är bästa sättet att bli av med den?

Växten är sträv kardvädd, Dipsacus strigosus.

– Torbjörn Tyler

 

juli 24, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg