Snok, Natrix natrix, som är på väg att byta skinn (ömsa). Bilden är tagen av Nath Alie.
Vad är detta för orm? Den hade blåa ögon!
Det är svårt att se på bilden, men den ganska slanka profilen och de ljusa partierna i nacken får oss att tro att det är en snok, Natrix natrix. Att ögonen är blåaktiga beror på att djuret är på väg att byta skinn (”ömsa”) som ormar gör i takt med att de växer. En stund innan den gamla huden lossnar blir ormen litet matt, och ögonen får en blåaktig eller mjölkvit färg. Det beror på att det byggs upp ett lager av vätska mellan den gamla och nya huden. Det syns allra tydligast på ögonen. Föga förvånande ser ormen inte lika bra under den här tiden.
Den vackra bredbrämade bastardsvärmaren, Zygaena lonicerae, på åkervädd i Sankt Olof i östra Skåne. Bilden är tagen av Mats 64.
De här insekterna satt på den här blomman i vägkanten på kvällen den 3 juli 2020 vid Sankt Olof i östra Skåne. Vad är det för något?
Bilden visar en fjäril i släktet bastardsvärmare, Zyagaena. Det är fjärilar som är på retur i landskapet, eftersom de på olika sätt är knutna till det gamla kulturlandskapet som vi för stunden är ganska bra på att förstöra.
Just ditt djur har en femfläckig, mörk och väldigt kontrastrik samt spetsig framvinge. Det får mig att mena att detta är den bredbrämade bastardsvärmaren, Zygaena lonicerae (förväxlingsarten mindre bastardsvärmare, Zygaena viciae har rundare och inte lika kontrastrika vingar). Den är rödlistad som ”missgynnad” (NT) och larven lever särskilt på olika klöverarter, men även på vialer och på kärringtand. Med det sagt så är jag ingen riktig bastardsvärmarexpert, så kanske någon av mina kollegor inte håller med i min artbestämning.
Poppelsvärmare, Laothoe populi. Bilden är tagen av Stefan Flöper.
Är det vanligt att poppelsvärmare kommer och sätter sig på bordet på altanen? Jag har två stycken här hos mig.
Även om poppelsvärmaren är ett ganska allmänt förekommande djur skulle jag nog inte säga att det du beskriver är särskilt vanligt. Nog för att det är en nattaktiv fjäril som ju måste ta sin dagvila någonstans, men det brukar nog oftare än inte ske på en lite mer skyddad plats där djuret inte är lika utsatt för t.ex. rovdjur. Kanske är det en hona och en hane i parning, eller så har de kanske lockats till ditt bord av ljuset från en utomhuslampa?
Oavsett varför de har kommit dit, så är det ju en tjusig fjäril, poppelsvärmaren. Roligt att du har fått chansen att studera den på så nära håll!
Fettspindel, Steatoda bipunctata, är en spindelart som ofta förekommer i och omkring våra hem. Bilden är tagen av Mandy Howe.
Jag bor på trettonde våningen i Nacka, Stockholm, högst upp i ett höghus på en höjd. Det är fritt läge runt omkring men ändå fullt med spindelnät och några spindlar som håller sig mestadels utanför. Är det normalt att alla fönster har spindelnät utanför? Jag gillar spindlar egentligen, men detta är lite för mycket. Vad ska jag göra?
Det är helt normalt att ha fullt med spindelnät på sina fönster, även om man bor på hög höjd. Spindlar etablerar sig där det finns god mattillgång och de äter insekter (och ibland andra spindlar). Insekter flyger ju gärna omkring även högt upp i luften och flyger mot dina fönster (till exempel kvällstid när det är mörkt ute och du har tända lampor inne, då insekter dras mot ljus). Insekterna fastnar i spindelnäten som finns där, så på det sättet får spindlarna mat.
Spindlar kan också flyga, trots att de inte har några vingar. De har ett transportsätt i luften som kallas ”ballooning”. Det innebär att de släpper ut en tråd från bakkroppen, då sitter de gärna på en lite högre höjd, och så tar vinden tag i tråden och lyfter iväg spindeln. Väl i luften bestämmer vindströmmarna var spindeln flyger. Det här är ett transportsätt som används av juvenila (unga) spindlar eller de arter som är väldigt små. Men det är troligtvis på detta sätt som dina spindlar har hamnat på fönstren så högt upp.
Vad göra? Det är väl inte så mycket att göra åt att du har spindlar utanför fönstren, om du vill ha bort spindelnäten så kan du städa bort dem. Tycker de att omgivningen blir tillräckligt ogynnsam så flyttar de. Om jag vore i ditt ställe, så skulle jag börja upptäcka spindlarna som finns i närheten och kanske försöka skilja på om det är olika arter eller samma som jag bor med.
– Ellen Sandström
Detta är ganska vanligt. Många insekter flyger högt, dessutom ofta vid höga byggnader, träd, höjder o. dyl. Bor man nära vatten är det ännu vanligare med svärmande fjädermyggor och andra insekter. Själv bor jag också ganska nära kusten och har räknat till över 200 spindlar med nät på huset. Ser inga problem med det och som du märker kommer spindlarna att göra nya nät om de tas bort. Så om du vill bo där du bor så får du acceptera dina grannar.
En krabbspindel i släktet Xysticus fotograferad i Hälsingland. Bilden är tagen av Rolf Andersson.
Jag har fotograferat två spindlar som jag inte kan artbestämma. Båda bilderna är tagna i Hälsingland 19 och 21 juni. Vore tacksam om jag fick hjälp, för jag är nybörjare på spindlar.
Jag ser bara en bild på en spindel, inte två som det står i frågan. Men spindeln på bilden är i alla fall en krabbspindel (familjen Thomisidae) i släktet Xysticus. Jag har inte tillräcklig med kunskap för att avgöra vilken art det är från en bild. I släktet Xysticus finns det 14 arter i Sverige.
– Ellen Sandström
Det finns en del bra bestämningslitteratur, men när det gäller rena översiktsböcker så tror jag att det kan vara lite svårare. Dock vet jag att det finns ett väldigt bra forum på Facebook – Spindelnätet – där några av Sveriges främsta spindelkännare håller till.
För svenska hoppspindlar och lockespindlar finns det bestämningsnycklar online, med bra bildmaterial. Dessa hittar du här och här.
Bålgetingkortvinge, Quedius dilatatus, lever i bålgetingbon. Den betraktades förr som en stor sällsynthet, men har blivit vanligare i takt med att bålgetingen ökat. Bilden är tagen av Rickard Andersson.
Jag undrar vad denna insekt kan vara? Den ser ut som en geting, fast samtidigt också lite som en tvestjärt!
Det här är ingen tvestjärt, utan faktiskt en skalbagge! Den hör till den stora familjen kortvingar (Staphylinidae) som känns igen just på att vingarna är kraftigt förkortade så att en stor del av bakkroppen ligger fri. Under de korta fyrkantiga vingarna har de här djuren full utvecklade flygvingar som de viker ihop på ett mycket sinnrikt sätt när de vilar. Kortvingarna är Sveriges i särklass största skalbaggsfamiljen, och finns i alla olika storlekar, färger och former. Av Sveriges ca 4600 olika skalbaggsarter är faktiskt omkring en fjärdedel kortvingar!
Din bild är väldigt mörk, så det är svårt att se detaljerna ordentligt. Dock tycker jag att halsskölden som är kraftigt utplattad i kantarna och ser ut att vara alldeles kal sånär som på några hårpunkter i kanten, i kombination med de kraftigt sågtandade antennerna för tankarna till bålgetingkortvinge, Quedius dilatatus. Det här djuret lever i anslutning till bålgetingbon, och ansågs förr vara en sällsynthet. I modernare tid har den ökat i takt med att bålgetingen blivit vanligare.
Jord från komposterade matrester. Bilden är tagen av Jokevanderleij8.
Jag undrar om markkolloidernas (humus- och lerpartiklar) ytor alltid är negativt laddade? Eller kan de också vara positivt laddade? För hur kan annars växterna byta till sig de negativt laddade näringsämnena som t.ex. nitrat?
Det stämmer att vissa ytor på markkolloiderna är positivt laddade.
Trepunktsskräpmal, Hofmannophila pseudospretella, räknas normalt inte som ett svårt skadedjur, men det är ändå bra att hålla uppsikt över vad man har i skafferiet om man hittar djuret inomhus. Bilden är tagen av Anders Green.
Vi besväras av den här fjärilen i vårt hus. Vi upptäcker dem oftast på kvällen och de sitter stilla mer än de än flyger runt. Varje kväll noterar vi minst ett par stycken i huset. Vad är det för art? Är de skadliga? Och om de är det, hur bekämpar vi dem i så fall?
Detta är en trepunktsskräpmal Hofmannophila pseudospretella. Denna mal hittar man mest inomhus, men under varma sommarnätter ser man den ibland också utomhus, på spridning till nya lokaler.
Arten räknas inte som ett svårt skadedjur, då larven mest lever på diverse vegetabilier och döda animalierester. Det är inte säkert att de malar upptäckarna såg kommer inifrån huset, utan de kan ha utvecklats i ett uthus intill, där spindlar lämnar rester av insekter de har fångat. Men har man exponerad ull/ylle eller vissa matvaror (gryn, mjöl, e.d.) lättillgängliga, kan de också utgöra larvmat, så man ska givetvis ha uppsikt över vad som händer i skafferiet.
– Bengt Åke Bengtsson, gästexpert
Ser ut som trepunktsskräpmal, Hofmannophila pseudospretella. Dess larver kan äta lite av varje (även inomhus), men brukar vad jag vet inte räknas som skadegörare.
Snäckträff på en ölandssten. Troligtvis samlas djuren där för att äta mikroskopiska alger. Bilden är tagen av Lars Roxne.
Jag undrar vad som får snäckorna att samlas på stenen? Nån mineral kanske? Och hur hittar de dit? Det är en ölandssten som ligger lite över markytan ovanpå vanliga gråstenar. Under den bor svartmyror.
De äter förmodligen mikroskopiska alger som finns på stenen. Alger är snäckornas vanligaste föda. De har en liten ”tunga” försedd med hårda taggar som de skrapar av algerna med.
Larv av den större snabelsvärmaren, Deilephila elpenor, på rallarros (Chamaenerion angustifolium) i frågeställarens trädgård. Bilden skickades in av Anette Eriksson.
Jag har försökt identifiera vilken svärmare eller fjäril larven på bilden blir, utan att lyckas. Hoppas på hjälp från er.
Bilden visar den tjusiga larven till den likaledes tjusiga större snabelsvärmaren, Deilephila elpenor. Det är en ganska allmän fjäril som är spridd över hela landet. Larven påminner lite om den mindre snabelsvärmarens, Deilephila porcellus, men larven av den arten har inget ”analhorn” (den lilla taggen i bakänden). Större snabelsvärmaren utvecklas gärna på mjöke/rallarros, och det ser väl ut att kunna var just denna växt som ditt djur sitter på.
Kommentarer