Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Den här busken finns i trädgården i vår kolonistuga. Jag undrar vad det är för någon. Blommorna, med cerise färg, kommer tidig vår och luktar väldigt gott. På sommaren har den röda bär som sitter ensamma på stammen.
Det är en tibast, Daphne mezereum. Se här för mer information: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tibast
– Jörgen Ripa
Jag vore mycket tacksam att få reda på vad detta är för larv eller insekt? Jag trodde att jag kunde det mesta i naturen, men det här är något som jag aldrig tidigare har sett, och trots idoga försök på Google har jag gått bet på min undran.
Det är är svårt att se på bilden, men en gissning är att det här rör sig om ett exemplar av nattfjärilen större gaffelsvans, Cerura vinula. Gissningsvis har djuret ganska precis kläckts och därför inte vecklat ut vingarna helt och hållet ännu, eller så är det kanske ett äldre djur som fått något problem under själva utkläckningen så att vingarna är missbildade. Färgteckningen på mellankroppen stämmer bra av vad jag kan se.
Den här fjärilen finns över hela landet. Larven, som faktiskt har en gaffelsvans, lever på olika videväxter som t.ex. sälg och asp.
– Andreas Nord
Jag hittade denna kräfta mitt på vår tomt, kanske 100-150 m från sjön och 30-40 m från en bäck. Har hittat kräftor ungefär här förr. Denna var dock död. Brukar kräftor vandra iväg så och i så fall varför? Har det något med den kraftiga nederbörd som kommit de senaste dagarna att göra?
Enligt Per Nyström är det inte ovanligt att kräftor lämnar vattnet vid t. ex. syrebrist eller förändrad vattenkvalitet. De kraftiga regnen kan ha ändrat vattenkvaliteten och fått kräftan att se sig om efter bättre vattenförhållanden, som det ser ut utan att lyckas så bra.
– Anders Nilsson
Jag undrar om det finns några ormar i Falsterbo? Folk påstår att det inte finns några alls, men detta kan väl inte vara sant?
Jag håller med dig – det är inte sant att det inte finns några ormar på Falsterbonäset. Snok har jag själv sett vid flera tillfällen, särskilt vid lagunerna öster om Skanörs hamn. Det finns några ytterligare snokfynd från området rapporterade på Artportalen. Huggorm har jag själv aldrig sett i området, men enligt en rapport (examensarbete) från SLU i Alnarp har det påträffats huggorm i Skanörs norra stadspark.
– Andreas Nord
Jag jobbar som lärare i Ljunghusen och har under åren samlat in såväl bekräftade som påstådda observationer av Natrix natrix och Vipera berus på Falsterbonäset.
Den sista bekräftade observationen av huggorm var 1986 på ängen utanför Falsterbo kyrka. Observationen gjordes av en biolog. Därefter finns det flera påstådda observationer.
En f. d. elev till mig var för ca. tio år sedan och motionerade sin hund utmed det gamla järnvägsspåret vid skjutbanan. Plötsligt skriker hunden till och blir svårt allmänpåverkad med svullnad m. m. På djursjukhuset så avlider tragiskt nog hunden. Veterinären påstod att det var ett huggormsbett. Tyvärr tog man inget blodprov för då hade väl enzymerna i blodet kunnat ge ett definitivt besked.
Snok påträffas ju då och då som du skriver. På Facebooksidan ”Gnäll på Näset” har det t.ex. publicerats filmer på snokar bl. a. från Falsterbo stadspark förra året. Snok finns också i Ljunghusen (flera observationer i trädgårdar) och även på fastlandssidan av kanalen.
– Per Malmsten, läsare från Lund
I Tingstäde träsk på Gotland är det så otroligt mycket sjöplommon och sjöhjortron. Det ligger ett tjockt lager vid stranden. Är det farligt och varför flyter de omkring?
Sjöplommon är rundade, geléartade kolonier av blågröna bakterier som från början är fastsittande men som sen blir friflytande, och då hamnar de lätt vid strandkanten. Helt ofarligt men inte så vanligt att de hittas i stora mängder. En effekt av varmt sommarväder kanske? Sjöplommon är känd från Gotland men den andra arten, sjöhjortron, har inga tidigare rapporter från ön vad jag kan se (mest känd från näringsfattiga klarvattensjöar på fastlandet). Så kolla gärna upp om det verkligen är sjöhjortron du hittat.
– Stefan Andersson
Jag hittade en insekt inomhus som jag aldrig har sett förut och undrar vad det kan röra sig om för något? Är den helt vanlig, eller är det en skadeinsekt?
Det här är en skalbagge i familjen borstbaggar (Malachiidae). Arten saknar svenskt namn, men dess vetenskapliga dito är Anthocomus fasciatus. Den enda möjliga förväxlingsrisken är kusinen Anthocomus equestris som är ganska nyupptäckt i Sverige. Denna finns ännu bara i Skåne (vad vi vet), och utmärker sig genom gulaktiga ben.
Det här är absolut inget skadedjur, snarare tvärtom. Man finner förvisso djuret inomhus ganska ofta, men såväl dess larv som den fullbildade skalbaggen är glupska rovdjur som ger sig t.ex. skadeinsekter som finns i och omkring gamla byggnader.
– Andreas Nord
Vad är det egentligen jag har hittat i min trädgård i Västernorrland?
Det här bör vara en hane av humlerotfjäril, Hepialus humuli. Det är en hane, vilket man ser på de rödaktiga antennerna och de vita vingarna. Honan har gråbruna antenner och ockragula vingar. Den ser lite konstig ut eftersom den är under kläckning. Det du ser sticker ut längst bak är huden från puppskalet, och vingarna ser avkortade ut eftersom fjärilen inte har hunnit veckla ut dem helt och hållet ännu.
Humlerotfjärilen finns från Skåne och upp till ungefär mellersta Norrland. Larven lever på många olika växter, bland annat maskros och vildmorot, och såklart humle (som namnet antyder).
– Andreas Nord
Vad är detta för växt som plötsligt, på bara två-tre veckor helt tagit över min mammas grav? Och hur får jag bäst bort den?
Det är ullkardborre, Arctium tomentosum. Det är bara att dra eller gräva upp om du inte vill ha den där.
– Torbjörn Tyler
Efter att ha tittat på flera videoklipp och föreläsningar om mikrobiologi har i synnerhet ett klipp blivit kvar, där vita blodceller jagar en bakterie. Jag vet att det inte finns några vedertagna definitioner av liv inom biologin – eller att det beror på från vilken vinkel man tar sig an saken –, men när man ser dessa blodceller just ”jaga” bakterien måste man ändå fråga sig vad det är som ”styr” dem? Finns det något slags, vad ska man kalla det, biologiska drifter även nere på denna låga nivå? Och vad är de i så fall, eller hur skiljer de sig mot biologiska drifter i ”högre” arter?
klippet som refereras till är (från 12 sek in och vidare): https://www.youtube.com/watch?v=U9AUnTHArCU
Visst är det spännande att se hur en enskild cell kan bete sig på till ett tillsynes målmedvetet sätt! Men vita blodkroppar fungerar på ett fundamentalt likartat sätt som andra celler i kroppen. I princip alla celler skickar signaler fram och tillbaka till sina grannar för att samordna sitt beteende – i form av rörelser hos t.ex. muskelceller, eller tillverkning av olika ämnen hos t.ex. levercellerna. Det betyder att även andra celler som rör sig friare och behöver vara mer ”självständiga” (som vita blodkroppar eller spermier) har en massa receptorer på ytan för att ta emot viktig information. Denna information används för att styra cellernas rörelser, framförallt att de ska röra sig mot rätt sorts signal (eller bort från fel signal). Det finns ingen egen intelligens som styr dessa rörelser. Cellens ”drifter” är sprungna ur dess funktion i kroppen, och inte cellens egen överlevnad och reproduktion. Det är den stora skillnaden kontra frilevande encelliga varelser som amöbor.
– Jessica Abbott
Vet ni vilket träd frukten på bilden kommer ifrån? Det växer i villaträdgårdar i Malmö.
Bilden visar början till en magnoliafrukt. Vilken art eller sort går inte att uttala sig säkert om.
– Sofie Olofsson
Kommentarer