Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Jag undrar om markkolloidernas (humus- och lerpartiklar) ytor alltid är negativt laddade? Eller kan de också vara positivt laddade? För hur kan annars växterna byta till sig de negativt laddade näringsämnena som t.ex. nitrat?
Det stämmer att vissa ytor på markkolloiderna är positivt laddade.
– Håkan Wallander
Vi besväras av den här fjärilen i vårt hus. Vi upptäcker dem oftast på kvällen och de sitter stilla mer än de än flyger runt. Varje kväll noterar vi minst ett par stycken i huset. Vad är det för art? Är de skadliga? Och om de är det, hur bekämpar vi dem i så fall?
Detta är en trepunktsskräpmal Hofmannophila pseudospretella. Denna mal hittar man mest inomhus, men under varma sommarnätter ser man den ibland också utomhus, på spridning till nya lokaler.
Arten räknas inte som ett svårt skadedjur, då larven mest lever på diverse vegetabilier och döda animalierester. Det är inte säkert att de malar upptäckarna såg kommer inifrån huset, utan de kan ha utvecklats i ett uthus intill, där spindlar lämnar rester av insekter de har fångat. Men har man exponerad ull/ylle eller vissa matvaror (gryn, mjöl, e.d.) lättillgängliga, kan de också utgöra larvmat, så man ska givetvis ha uppsikt över vad som händer i skafferiet.
– Bengt Åke Bengtsson, gästexpert
Ser ut som trepunktsskräpmal, Hofmannophila pseudospretella. Dess larver kan äta lite av varje (även inomhus), men brukar vad jag vet inte räknas som skadegörare.
– Torbjörn Tyler
Jag undrar vad som får snäckorna att samlas på stenen? Nån mineral kanske? Och hur hittar de dit? Det är en ölandssten som ligger lite över markytan ovanpå vanliga gråstenar. Under den bor svartmyror.
De äter förmodligen mikroskopiska alger som finns på stenen. Alger är snäckornas vanligaste föda. De har en liten ”tunga” försedd med hårda taggar som de skrapar av algerna med.
– Lars Lundqvist
Jag har försökt identifiera vilken svärmare eller fjäril larven på bilden blir, utan att lyckas. Hoppas på hjälp från er.
Bilden visar den tjusiga larven till den likaledes tjusiga större snabelsvärmaren, Deilephila elpenor. Det är en ganska allmän fjäril som är spridd över hela landet. Larven påminner lite om den mindre snabelsvärmarens, Deilephila porcellus, men larven av den arten har inget ”analhorn” (den lilla taggen i bakänden). Större snabelsvärmaren utvecklas gärna på mjöke/rallarros, och det ser väl ut att kunna var just denna växt som ditt djur sitter på.
– Andreas Nord
Är det här en taggbock? Den sitter bara helt stilla på vårt fönster i
Allarp, nära Skäralid i Skåne.
Detta är mycket riktigt en taggbock, Prionus coriarius. Det är en pampig långhorning vars larv utvecklas i grov död ved av såväl barr- som lövträd. I Skåne finns den gärna i bestånd av gamla grova bokar. Taggbocken är nattaktiv, och på dagen kan man hitta den sittandes stilla vid basen av träd. Den är nog så sällsynt inomhus, och en så fin observation i köket kräver nog att man bor nära ett exklusivt skogsområde som Skäralid!
Taggbocken är ett ganska sällsynt djur, eftersom den är knuten till en typ av livsmiljö (grov död ved) som är på stark retur över hela landet. Den är därför rödlistad som ”missgynnad” (NT).
– Andreas Nord
Förra sommaren när vi var i stugan i Gusön utanför Luleå så hittade vi något i sjön Furufjärden som vi aldrig tidigare sett. Det var som en slemmig ring i vattnet nära strandkanten. Vi har haft stugan i nästan 50 år och badat och spenderat mycket tid nere vid vattnet men aldrig förr stött på en ”sån här”.
Per Nyström säger att det troligen är ägg från nattslända. Själv vet jag inte…
– Anders Nilsson
Här är två arter som vi är nyfikna på. Larven hittades i vår trädgård och var 4-5 cm lång. Malen landade på min sambo när vi gick i skogen. Den var ca. 5 cm lång i kroppen och hade ett vingspann på 5-7 cm.
Den stora fjärilen är en poppelsvärmare, Lathoe populi, en pampig och ganska vanlig svärmare vars larv utvecklas på t.ex. poppel, asp och sälg. Larven hör till nattfjärilsfamiljen tandspinnare (Notodontidae). Arten är piltandvinge, Notodona ziczac. Det är också ett ganska allmänt djur i stora delar av Sverige. Larven lever främst på olika videarter, men också på asp och poppel.
– Andreas Nord
Hur vanligt är det med vit oxtunga?
Det är inte vanligt, men som hos alla andra växter med blå eller röda blommor så dyker det ibland upp enstaka plantor som saknar förmågan att bilda färgämnet.
– Torbjörn Tyler
En koltrasthane verkar ha revir på min tomt för han är här ofta. Jag har sett honom ett par veckor. Han är ihärdig och samlar mat och har kanske gjort ett bo för han samlar annat också. Han verkar således pigg och kry generellt och flyger bra. Dock ser han förskräcklig ut! Han är nästan helt kal i ansiktet och väldigt tufsig på kroppen, fjädrarna står ut åt alla håll. Har han varit i slagsmål eller finns det någon sjukdom de kan få som gör att de tappar fjädrar? Vad tror ni han kan ha råkat ut för?
Det behöver nog inte vara någon parasit eller annat elände. Dels ruggar (dvs. byter ut slitna fjädrar) fåglar vanligen så här års och dels är småbarnstiden en jobbig tid även för fågelföräldrar.
– Bodil Enoksson
Jag tror också att fågeln är helt frisk. Jag tänkte just skriva att detta förmodligen är en hanne som valt att rugga (byta) nästan alla sina huvudfjädrar på en gång. Då kan de se riktigt lustiga, eller sjuka, ut. Vad som i övrigt synes vara en fjäderdräkt i oordning är nog att den samtidigt med ruggningen av huvudfjädrarna också byter flera vingpennor och stjärtpennor. Den gamla fjädern stöts ut av den nya som kommer och ibland pekar de gamla fjädrarna åt alla håll en kort tid.
Får koltrasten bara vara ifred för katterna i området (den är mer sårbar när den ruggar, för då har den sämre flygförmåga) kommer den nog att stanna och glädja er ett bra tag till.
– Åke Lindström
Vi plockar gärna goda ängschampinjoner. Tvekar ibland på mindre exemplar där skivorna bara är svagt rosafärgade och doften inte heller lika utpräglad. Behöver vi tveka utifrån förväxlingsrisk med vit flugsvamp eller är skivorna på vit flugsvamp ALLTID helvita?
Vit flugsvamp har ALLTID helt vita skivor, det har aldrig champinjoner, knappt ens som små knoppar, de är i så fall mörkvita (som Bengt Grieve sa).
Men när det gäller svamp som mat är det alltid vettigt att vara mycket försiktig! ”When in doubt, throw it out!”
– Sigvard Svensson
Kommentarer