Fråga en Biolog

Vi köpte en begagnad husvagn i våras och nu hittade vi små små kräk som kryper omkring i skåpen och på blombrädena. De flesta är ca. 1 mm långa, men där finns också lite större ca. 2-4mm långa. De hoppar flera centimeter när man försöker röra dom. Nu funderar vi förstås vad det är och hur man får sanerat bort dem.

Det du ser är en hoppstjärt (insektsordningen Collembola). Det är ett uråldrigt djur som tidigare räknades som en insekt, men i modernare tid anser man att de utgör en helt egen grupp bland leddjuren. Namnet avslöjar också lite om deras beteende. Du nämner själv att de hoppar – tittar man på undersidan med en lupp så ser man att de har en ”hoppgaffel” o bakänden. Den används som en hävstång för att ge djuret fart.

I Sverige har vi 300 olika hoppstjärtsarter. De flesta är vanliga, och de är inte direkt skadedjur. Snarare är de nedbrytare, som äter diverse annat dött organiskt material som svampsporer, mögel och döda löv. Ibland kan de äta tunna rötter i fuktig jord, t. ex. i blomkrukor.

När det kommer till sanering är min spontana känsla att du ska försöka att inte sanera bort hoppstjärtarna utan anledningen till att de är där. I min erfarenhet gillar de här djuren fukt i någon form. Du finner de sällan där det är kruttorrt. Med tanke på vad de äter (svamp, mögel, mm) så passar det ju bra. Kanske börja med att undersöka om du har läckage, stående fukt/vatten eller pågående svamp/mögelangrepp någonstans i husvagnen eller i dynor osv. Även om du inte hittar något hade det kanske hjälpt att torka ut vagnen ordentligt med en kupévärmare och att sedan hålla den torr inomhus med en fuktslukare. Se detta som en idé – jag har ju ingen skadedjurssanerare, men magkänslan är att djuren är i er vagn eftersom det finns fukt/mat där.

– Andreas Nord

Stort tack för att du tog dig tid att besvara frågorna! Tack också för tipsen om hur man kan slippa dem. Ännu en fråga: om man hettar upp dynorna i bastun, dör de i så fall om de finns däri?

Upphettning (eller frysning, för den delen) funkar absolut. Du ska nog komma upp mot åtminstone 50-60 grader för att det ska vara riktigt säkert!

– Andreas Nord

Det visade sig varför de nog trivdes i vagnen. Jag hittade en ordentlig fuktskada med både mögel och förruttnelse av trämaterial.

september 24, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Idag har vi hittat konstiga spår ute på Stomnarö i Roslagen. Spåren leder ett 50-tal meter men vi är osäkra på om det är ett väldigt seriöst bus av någon här eller om det faktiskt är björnspår. Det var en björn som simmade runt mellan öarna här för några år sedan, så det skulle inte vara helt omöjligt även om jag tycker att spåren inte helt liknar de som jag har googlat fram efter björn.

Jag tycker att det ser ut som ett gulligt bus.

– Mats Hansson

september 23, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag hittade tre döda stora råttor på samma ställe efter en väg. Är det svartråttor? Och vad har de dött av? Jag ser inga skador på djuren.

Om det är svartråtta (Rattus rattus) eller brunråtta (Rattus norvegicus) går inte att avgöra bara på pälsens färg, eftersom båda arterna kan vara mer eller mindre svarta eller bruna. Vill man titta nära på djuren kan man räkna antalet ringar på svansen, där svartråttan har 220-290 ringar men brunråttan bara omkring 180. Det ger lite vägledningen om att svartråttan har en ganska lång svans, längre än kroppen, medan brunråttans svans är allra högst så lång som kroppen. Svartråttan har också ´längre öron än brunråttan.

Svartråttan fanns för länge sedan ganska spritt i Sverige, men den började minska i takt med att brunråttan koloniserade landet i slutet av 1700-talet. Vid förra seklets början fanns bara spridda populationer av svartråtta kvar, och numera betraktas den som nationellt utdöd. Det mest, inklusive det kroppsform och svanslängd pekar därför på att du har sett döda brunråttor.

Varför djuren har dött är svårt att svara på utan närmare undersökning. De ser genomblöta ut, så kanske har de drunknat någonstans och blivit lämnade i vägkanten. Råttor simmar vad jag vet ganska bra (åtminstone ett tag), så kanske är denna förklaring osannolik. Alternativt kanske de har dött av råttgift. Det är ganska otrevliga kemikalier, där de ”klassiska” varianterna orsakar inre blödningar hos djuren. Det gör att de söker sig till vatten för att dricka.

Oavsett varför de har dött är det lite märkligt med flera döda djur som ligger nära varandra alldeles vid vägen. Det får mig att tro att de har dött någon annanstans och sedan dumpats där du fann dem. Men det är en ren spekulation!

– Andreas Nord

september 23, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har köpt ett insektshotell som jag satte upp i trädgården i slutet av juli. Jag har ännu inte sett några gäster där. Men jag undrar, ska man ta in insektshotellet över vintern? Eller finns det larver som övervintrar där och riskerar att krypa ut i förtid inomhus?

Så bra att du har köpt ett insektshotell! Att du inte fått några gäster ännu beror sannolikt på att insektshotellet kom upp lite väl sent. Många solitära bin, t ex, är aktiva på våren och försommaren och bygger sina bon då. Det blir säkert många fler besökare nästa år!

Du bör låta hotellet sitta kvar under vintern, eftersom gästerna övervintrar i olika livsstadier inuti sina puppkammare. Kommer det in i värmen är risken, som du själv är inne på, att djuren kläcker ut i förtid.

Om hotellet är väldigt utsatt för regn eller snö kan du eventuellt förvara det inne i ett kallförråd under vintern, och sedan sätta upp det igen på vårvintern.

– Andreas Nord

september 22, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta för orm? Den hade blåa ögon!

Det är svårt att se på bilden, men den ganska slanka profilen och de ljusa partierna i nacken får oss att tro att det är en snok, Natrix natrix. Att ögonen är blåaktiga beror på att djuret är på väg att byta skinn (”ömsa”) som ormar gör i takt med att de växer. En stund innan den gamla huden lossnar blir ormen litet matt, och ögonen får en blåaktig eller mjölkvit färg. Det beror på att det byggs upp ett lager av vätska mellan den gamla och nya huden. Det syns allra tydligast på ögonen. Föga förvånande ser ormen inte lika bra under den här tiden.

– Andreas Nord

september 22, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

De här insekterna satt på den här blomman i vägkanten på kvällen den 3 juli 2020 vid Sankt Olof i östra Skåne. Vad är det för något?

Bilden visar en fjäril i släktet bastardsvärmare, Zyagaena. Det är fjärilar som är på retur i landskapet, eftersom de på olika sätt är knutna till det gamla kulturlandskapet som vi för stunden är ganska bra på att förstöra.

Just ditt djur har en femfläckig, mörk och väldigt kontrastrik samt spetsig framvinge. Det får mig att mena att detta är den bredbrämade bastardsvärmaren, Zygaena lonicerae (förväxlingsarten mindre bastardsvärmare, Zygaena viciae har rundare och inte lika kontrastrika vingar). Den är rödlistad som ”missgynnad” (NT) och larven lever särskilt på olika klöverarter, men även på vialer och på kärringtand. Med det sagt så är jag ingen riktig bastardsvärmarexpert, så kanske någon av mina kollegor inte håller med i min artbestämning.

– Andreas Nord

september 21, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det vanligt att poppelsvärmare kommer och sätter sig på bordet på altanen? Jag har två stycken här hos mig.

Även om poppelsvärmaren är ett ganska allmänt förekommande djur skulle jag nog inte säga att det du beskriver är särskilt vanligt. Nog för att det är en nattaktiv fjäril som ju måste ta sin dagvila någonstans, men det brukar nog oftare än inte ske på en lite mer skyddad plats där djuret inte är lika utsatt för t.ex. rovdjur. Kanske är det en hona och en hane i parning, eller så har de kanske lockats till ditt bord av ljuset från en utomhuslampa?

Oavsett varför de har kommit dit, så är det ju en tjusig fjäril, poppelsvärmaren. Roligt att du har fått chansen att studera den på så nära håll!

– Andreas Nord

september 21, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag bor på trettonde våningen i Nacka, Stockholm, högst upp i ett höghus på en höjd. Det är fritt läge runt omkring men ändå fullt med spindelnät och några spindlar som håller sig mestadels utanför. Är det normalt att alla fönster har spindelnät utanför? Jag gillar spindlar egentligen, men detta är lite för mycket. Vad ska jag göra?

Det är helt normalt att ha fullt med spindelnät på sina fönster, även om man bor på hög höjd. Spindlar etablerar sig där det finns god mattillgång och de äter insekter (och ibland andra spindlar). Insekter flyger ju gärna omkring även högt upp i luften och flyger mot dina fönster (till exempel kvällstid när det är mörkt ute och du har tända lampor inne, då insekter dras mot ljus). Insekterna fastnar i spindelnäten som finns där, så på det sättet får spindlarna mat.

Spindlar kan också flyga, trots att de inte har några vingar. De har ett transportsätt i luften som kallas ”ballooning”. Det innebär att de släpper ut en tråd från bakkroppen, då sitter de gärna på en lite högre höjd, och så tar vinden tag i tråden och lyfter iväg spindeln. Väl i luften bestämmer vindströmmarna var spindeln flyger. Det här är ett transportsätt som används av juvenila (unga) spindlar eller de arter som är väldigt små. Men det är troligtvis på detta sätt som dina spindlar har hamnat på fönstren så högt upp.

Vad göra? Det är väl inte så mycket att göra åt att du har spindlar utanför fönstren, om du vill ha bort spindelnäten så kan du städa bort dem. Tycker de att omgivningen blir tillräckligt ogynnsam så flyttar de. Om jag vore i ditt ställe, så skulle jag börja upptäcka spindlarna som finns i närheten och kanske försöka skilja på om det är olika arter eller samma som jag bor med.

– Ellen Sandström

Detta är ganska vanligt. Många insekter flyger högt, dessutom ofta vid höga byggnader, träd, höjder o. dyl. Bor man nära vatten är det ännu vanligare med svärmande fjädermyggor och andra insekter. Själv bor jag också ganska nära kusten och har räknat till över 200 spindlar med nät på huset. Ser inga problem med det och som du märker kommer spindlarna att göra nya nät om de tas bort. Så om du vill bo där du bor så får du acceptera dina grannar.

– Lars Jonsson

september 18, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har fotograferat två spindlar som jag inte kan artbestämma. Båda bilderna är tagna i Hälsingland 19 och 21 juni. Vore tacksam om jag fick hjälp, för jag är nybörjare på spindlar.

Jag ser bara en bild på en spindel, inte två som det står i frågan. Men spindeln på bilden är i alla fall en krabbspindel (familjen Thomisidae) i släktet Xysticus. Jag har inte tillräcklig med kunskap för att avgöra vilken art det är från en bild. I släktet Xysticus finns det 14 arter i Sverige.

– Ellen Sandström

Det finns en del bra bestämningslitteratur, men när det gäller rena översiktsböcker så tror jag att det kan vara lite svårare. Dock vet jag att det finns ett väldigt bra forum på Facebook – Spindelnätet – där några av Sveriges främsta spindelkännare håller till.

För svenska hoppspindlar och lockespindlar finns det bestämningsnycklar online, med bra bildmaterial. Dessa hittar du här och här.

– Andreas Nord

september 18, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vad denna insekt kan vara? Den ser ut som en geting, fast samtidigt också lite som en tvestjärt!

Det här är ingen tvestjärt, utan faktiskt en skalbagge! Den hör till den stora familjen kortvingar (Staphylinidae) som känns igen just på att vingarna är kraftigt förkortade så att en stor del av bakkroppen ligger fri. Under de korta fyrkantiga vingarna har de här djuren full utvecklade flygvingar som de viker ihop på ett mycket sinnrikt sätt när de vilar. Kortvingarna är Sveriges i särklass största skalbaggsfamiljen, och finns i alla olika storlekar, färger och former. Av Sveriges ca 4600 olika skalbaggsarter är faktiskt omkring en fjärdedel kortvingar!

Din bild är väldigt mörk, så det är svårt att se detaljerna ordentligt. Dock tycker jag att halsskölden som är kraftigt utplattad i kantarna och ser ut att vara alldeles kal sånär som på några hårpunkter i kanten, i kombination med de kraftigt sågtandade antennerna för tankarna till bålgetingkortvinge, Quedius dilatatus. Det här djuret lever i anslutning till bålgetingbon, och ansågs förr vara en sällsynthet. I modernare tid har den ökat i takt med att bålgetingen blivit vanligare.

– Andreas Nord

september 17, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar