Charles Darwin skapade teorin om arternas uppkomst genom naturligt urval.
Jag fick en tanke med anledning av Fråga Lund. Det försvinner djur och djurarter från vår planet på grund av av oss människor och av andra anledningar. Men bildas nya arter genom evolutionen än idag och kommer det att göra det i framtiden också?
Nya arter bildas hela tiden! Det är en naturlig del av den evolutionära processen, som pågår ständigt. Problemet är kanske att artbildning är en långsam process som ofta tar tusentals eller miljontals år, alltmedan arter för närvarande försvinner i en mycket snabbare takt på jorden.
Människan har 23 kromosompar. Vi ärver en kopia av av varje kromosompar från mor och far. Men samtidigt ärver en son faktiskt lite mer DNA från sin mor än från sin far. Vi förklarar varför det är så!
I Fråga Lund sa panelen att en förälder alltid är 50 % släkt med sina barn. Men sedan sa de att en far i princip var mer släkt med sin dotter än med sin son. Det hade tydligen med y-kromosomen att göra. Men hur kan det vara så när det med 50% också är säkert?
Det beror på hur man mäter. Människan har 46 kromosomer, 23 par med två kopior vardera. När det gäller kromosomkopior, kan vi säga att fördelningen är exakt 50% eftersom alla ärver en kopia av varje kromosom (23 stycken) från sin mor, och den andra kopian (23 stycken) från sin far. Men om vi tittar på mängden DNA ser det lite annorlunda ut. Människan har XY-könsbestämning, där kvinnor har XX och män har XY. Y-kromosomen är betydligt mindre än X-kromosomen. Därför kan vi säga att kvinnor ärver exakt lika mycket DNA från båda föräldrar eftersom de får en X-kromosom från varje förälder, utöver de 22 andra ”vanliga” kromosomerna. Men en man ärver lite mindre DNA från sin far eftersom Y-kromosomen är mindre än X-kromosomen som han ärver från sin mor. På så sätt blir en man lite mer ”släkt” med sin mor än med sin far, trots att båda två bidrar med exakt lika många kromosomkopior.
Gammalt skelett från Sozopol i Bulagarien. Vi får ofta höra att människorna var mycket kortare förr i tiden. Men stämmer det alltid, utan undantag? Bilden är tagen av Bin im Garten.
Vid utgrävningar av en nyupptäckt massgrav i Vreta kloster fann man skelett från personer som var 180 -190 cm långa. Kropparna är gissningsvis från 1000-talet. Jag trodde att människorna var korta på den tiden. Hur ligger det till med människokroppens längd under århundraden? Har längden gått i cykler?
Även om vi har sett en ganska snabb ökning av medellängden i västvärlden de senaste hundra åren, stämmer det att längden har både ökat och minskat över tid hos människan. En del tidiga arter var betydligt större än dagens genomsnitt, och även inom våran egen art Homo sapiens finns det stora skillnader i längd mellan folkgrupper, regioner, och tider. Längd har en relativt hög ärftlighet, med en heritabilitet kring 0.8. Det innebär att inom en population så förklaras ca. 80% av variationen i längd av genetiska skillnader. Men detta gäller endast inom en population, där de flesta växer upp i en ganska likvärdig miljö. Finns det stora skillnader i miljön kommer detta att ha en viktig effekt på längden – till exempel den snabba moderna ökningen i längd beror förmodligen på bättre kost och medicin snarare än genetiska förändringar. Historiska ökningar och minskningar i längd kan på samma sätt oftast kopplas till miljön – till exempel svält eller sjukdomar. Så jag skulle vilja säga att människans längd varierar, men inte nödvändigtvis cykliskt.
Rödskivlingar i släktet Entoloma har varit ohyggligt vanliga i frågeställarens trädgård i Ljungby under den tidiga hösten 2020. Bilden är tagen av Ossian Romberg.
Kan någon tala om för mig vad detta är för svamp. Den växer i hundratal i min gräsmatta utanför Ljungby i Småland nu i september 2020. Det finns många träd i närheten och den har vanlig svamplukt. Är den ätlig?
Detta är en rödskivling, släktet Entoloma, i vilket det finns långt mer än hundra arter som alla är giftiga eller åtminstone oätliga. En viktig karaktär är de rödaktiga sporerna vilka syns på hatten i bakgrunden som växt under en annan hatt. Det är svårt att uppfatta storleken riktigt, men de förefaller vara ganska stora och en del av dessa arter kan bilda stora ”häxringar” med många fruktkroppar och lever troligen i symbios med (bildar mykorrhiza med) något av lövträden i närheten. Att det blivit så många just i år har säkert med att göra med hur vädret varit på platsen i år. Du kommer säkert att se den fler år.
En sopp, troligtvis Xerocomellus cisalpinus, från den danska ön Bornholm. Det här exemplaret har något som ser ut som ett extra sporknippe. Det kan väl inte vara så vanligt? Bilden är tagen av Åsa Gawelin.
Jag är på Bornholm hos en god vän som har hus mellan Rønne och flygplatsen. Vi hittar en del svamp på våra dagliga promenader. Idag hittade vi bl. a. en liten blodsopp, 5 cm diameter, med en ”plupp” på hatten. Efter delning ser man att det är samling sporer. Jag har aldrig sett detta tidigare trots mycket svampplockning sedan barnsben i Stockholmsområdet och i Göteborg sedan 70-talet. Är det vanligt? Om inte, vad kan det bero på? Svampen stod tillsammans med några mindre i gammal planterad granskog med gräs-och mossmark.
Jag vet inte riktigt vad ”pluppen” beror på, men det är en sammetssopp (Xerocomus cisalpinus) som du har hittat. Inte en blodsopp (Neoboletus luridiformis).
– Håkan Wallander
Jag instämmer i att det nog är Xerocomellus cisalpinus. Bilden är tyvärr så oskarp att det är svårt att se vad ”pluppen” är överhuvudtaget. Det är dock inte särskilt ovanligt med olika märkliga missbildningar på svampfruktkroppar.
Sedan bara en liten rättelse. Xerocomellus cisalpinus har för närvarande inget svenskt namn, men står närmast rutsoppen X. chrysenteron. Sammetsopp, Xerocomus subtomentosus, bildar numera ett eget släkte, i Europa med fyra arter som det ser ut nu.
Myggor är ganska besvärliga, och ibland rent av farliga. Myggan på bilden, Aedes aegypti, sprider t.ex. den allvarliga sjukdomen gula febern.
Jag och min kompis går i femte klass och har fått i uppgift att kolla upp varför mygg finns. Så nu hoppas vi att ni kan hjälpa oss!
Din fråga är väldigt spännande, och nog har man ofta undrat vad myggen egentligen bidrar med när man sitter där och som bäst försöker njuta av sommaren. Men faktum är att mygg är nog så viktiga. Dels är olika slags myggor, både vanliga stickmyggor och knott, viktiga som föda åt massor av andra organismer i vatten (särskilt larverna) och på land. Myggorna ger också indirekt en massa näring till ekosystemet. I Vindelälven i norra Sverige har man räknat ut att det kommer ut ungefär 500 ton bajs från knottlarver – varje dag! Det är såklart väldigt viktigt för näringsbalansen i vattnet och, därför, i hela avrinningsområdet.
Knott och myggor är i sin tur också värdar för en mängd olika parasiter som de sprider till andra djur. Bland de mest kända är olika typer av blodparasiter. Den allvarliga sjukdomen malaria, som varje år skördar massor med liv i varma områden på jorden, sprids t.ex. med myggor. Det gäller också andra sjukdomar som vi hört mycket om på senare tid, som t.ex. zikavirus, nilfeber, denguefeber och gula febern. Myggor och knott sprider inte bara sjukdomar till människor, utan även till andra djur som de suger blod från. Malaria är t.ex. väldigt vanligt hos olika fåglar, även på våra breddgrader. Här finns fåglar som lever hela sina liv med blodparasiter spridda av myggor och knott. Det påverkar de negativt, även om effekterna inte alltid är så väldigt tydliga med blotta ögat.
Man kan alltså säga att myggor spelar en väldigt viktig roll i ekosystemet, dels genom att vara näring själva och att skapa näring till våtmarker och dels genom att sprida sjukdomar som i sin tur reglerar tillväxt, åldrande och död i andra djurpopulationer. Det är alltså med myggor som med alla andra saker vi ser omkring oss i naturen – allt har sin viktiga roll att spela och tar man bort en av dessa spelare från planen är det lätt att det blir obalans. Så myggor är viktiga, om än irriterade.
Med det sagt är det viktigt att komma ihåg att det finns stora konflikter mellan mygg och människor på många platser i världen. På våra breddgrader är det här mer av en bekvämlighetsfråga. Det pratas ju t.ex. ofta om att det är alldeles för mycket mygg i Dalälvens deltaområden. På andra håll, särskilt i tropikerna, är myggor ett större besvär. Myggspridda sjukdomar som malaria fortsätter att skörda tusentals människoliv varje år, ofta i områden där möjligheterna för sjukvård är långt mer begränsade än vad vi ens kan drömma om.
Kanadensiskt gullris, Solidago canadensis, är rikligt besatt med vackert gula blommor. Hos oss är det en invasiv art som ofta är mycket vanlig där den finns. Bilden är tagen av Barbara Pettersson.
Vi bor i Saxtorp i Skåne och har denna växt på vår mark. Den är väldigt vacker, men vi har bara hittat denna. Kan ni tala om vad den heter?
Det är kanadensiskt gullris, Solidago canadensis, en främmande och rysligt invasiv art i vår flora. Men visst kan man tycka att den är vacker ändå.
Många växter tycks må bra av att få lite kaffesump i jorden. Frågeställaren undrar om det också gäller de populära rumsväxterna i släktet Monstera, som här illustreras av arten Monstera deliciosa.
Jag har hört att vissa växter mår bra av att få utspätt kaffe eller kaffesump. Gäller detta också för Monstera?
Det finns många odlare som gödslar sina växter med kaffesump och tycker att det fungerar bra.
Här i Botaniska trädgården låter vi kaffesumpen gå igenom vår bokashi (en typ av kökskompost) innan vi gräver ner den runt växterna.
Man kan använda kaffesump till både trädgårdsväxter och till rumsväxter, inklusive Monstera.
– Sofie Olofsson
Ett litet sidospår, då svampar inte är växter. I bland annat Köpenhamn finns svampodlare som tar hand om sump från alla espressobarer etc. Fungerar enligt uppgift utmärkt som substrat och är från början ganska sterilt! Och resultatet bör bli en bra kompost?
Vingpenna från större hackspett, Dendrocopos major. Bilden är tagen av Gunilla Frejd.
Vid en svampplockarsväng häromdagen hade det varit slagsmål i skogen. Förmodligen något rovdjur som tagit ett byte. Där fanns mängder med 10 cm långa, prickiga fjädrar. Vet du möjligen vem som har dylika eller kan du fråga nån som vet? Färgen stämmer ju med skatans, men det gör inte prickarna.
Det är en vingpenna från större hackspett, Dendrocopos major. Det är en ungfågel, kanske från i år. Det ser man på den vita fläcken längst ut på spetsen av fjädern.
Spårstämpel från en räv eller hund. Är det detta djur som gett sig på frågeställarens katt? Bilden är tagen av Ewy Pettersson.
Jag hyr ett torp i Ydre. Det är en gammal kvarnstuga från 1700-talet högst uppe på ett berg, med mycket och en damm i närheten. Min katt har blivit attackerad av ett rovdjur på min veranda, men han klarade sig tack och lov genom att fly under min bil. Det hände på kvällen, någon gång mellan 22:00 och 23:30, i slutet av augusti. Katten hade blivit skrämd så han både kissat och bajsat på trappen. Dessutom var det fullt med tussar från hans päls. Han hade troligen blivit nertryckt i sin avföring, då det fanns spår av sådan runt halsen och på ena ryggsidan. Tidigare i år har jag sett två rävar och två rävungar i området. Jag har också fått höra att varg har siktats ca. 5 mil bort för två veckor sedan. Tidigare år har både lo och varg synts här.
Nu när katten ska ut vädrar han otroligt och väljer ibland att inte gå ut. Igår kväll gick han till dörren, men när jag öppnade vände han tillbaka in. När jag stänger dörren ser jag genom glasrutan röda ögon som springer förbi precis utanför trappen, dit ytterlampan inte når. Och idag när jag gick ut i trädgården, till ett område med ny jord, finner jag dessa spår, precis där jag kvällen innan sett ögonen. Är det rävspår som jag har här eller är kanske varg? Jag uppskattar spåren till 7-8 cm långa och 7 cm breda, utan klor. Finns inget direkt avstånd att mäta mellan spåren utan den tycks ha trampat runt lite. Ett kryss kan jag dock rita mellan trampdynorna utan att det nuddar.
Har det här djuret nu riktat in sig på att ta katten? Vilket slags djur kand et vara och kan jag göra nåt avskräckande, t. ex. med dofter eller liknande, för att hålla den borta?
Jag har svårt att tro att en varg skulle intressera sig för ett så litet djur som en katt. Tror nog att räv är ganska troligt. Det finns ju andra rovdjur, typ iller och mård, men räv är nog det rimligaste. Tycker att åtminstone ett av avtrycken ser ut som typisk räv. Hade det varit en varg eller lo som angripit katten hade den nog inte överlevt.
Vad göra, förutom att hålla katten inomhus? Det enda är nog om du kan skrämma bort räven med oljud eller på annat sätt när du ser den den eller anar att den finns i närheten. Du känner inte någon jägare i närheten som jan hjälpa dig? Ungrävar blir inte så gamla i naturen så kanske löser sig problemet av sig själv framåt vintern?
– Lars Lundqvist
Det här är visserligen snarare ett journalistarbete, men har gjort mycket rundfrågningar, och ifrågasätter starkt att rävar skulle anfalla katter annat än i undantagsfall. En räv väger inte mer än en stor katt och det vara riskabelt för en räv att attackera en katt. Vi hade en rävfamilj nedanför trädgården i år och de rörde inte katterna, och vice versa.
Lösspringande hund borde vara en mycket troligare angripare.
Jag har också hört att rävar kan vara farliga för katter, även om jag personligen är betydligt mer oroad för hönsen än katterna när det gäller rävar. Misstänker att en katt kan vara en besvärlig motståndare för en räv. Jag har t.ex. för mig att några bekanta hade en katt som anföll en räv som gav sig på kattmaten!. Men däremot kan jag mycket väl tänka mig att om räven lyckas överraska en katt så kan det gå illa för katten.
För ett antal år sedan var det ett fasligt rabalder i närheten av London, där man hittade lemlästade katter i ett område. En ansenlig summa pengar utfästes som belöning för den som ge tips så man fick fast kattplågaren. Slutligen fann man att det var rävar som var de skyldiga, dock hade åtminstone en katterna först blivit påkörda. Vad jag förstår har polisen inte velat berätta vad kattplågarjakten kostade samhället.
Så jag tror också att det är en rimlig gissning att det var en räv. Sedan är ju frågan om räven bokstavligt talat fick blodad tand och fortfarande ser katten som ett tänkbart byte, eller om katten hann låta den få smaka på en välbeväpnad kattass.
Har du hund? Om inte, skulle du inte kunna be någon hundägare att låta sin hund (enklast med en hanhund!) kissa här och var på tomten. Kanske också lägga ut lite hundbajs. Jag vet att det inte känns så kul, men förhoppningsvis kan räven ha en viss respekt för detta. Fast här är jag ute på hal is, vet tyvärr av bitter erfarenhet att ha hund är ingen garanti för att slippa rävbesök bland hönsen. Men man kan ju alltid pröva.
Lycka till och jag håller tummarna för katten.
– Bodil Enoksson
Med all respekt, men jag förstår inte varför ni är så inne på räv. På grund av rävgrannarna och våra katter sökte jag efter vederhäftig info om detta i somras. Bortsett från att rävar äter trafikdödade katter, hittade jag endast något fall med gamla sjuka katter som tagits av räv. Skicka gärna info om faktiska rävangrepp om ni har; Jag är intresserad.
Däremot finns det lösspringande hundar ute på landet. Jaktlagens hundar springer bort emellanåt. Dessa är en faktisk risk för en katt.
– Allan Rasmusson
Ja, det känns som en berättigad fråga och jag är väl influerad av vad jag hört genom livet om rävar och katter. Har också sökt lite och det är få ”verifierade” fall där rävar dödat vuxna katter (i en italiensk studie var däremot kattungar periodvis ett markant inslag i rävarnas diet). Men en hungrig eller oerfaren räv kanske försöker, men som i det här fallet, misslyckas. En fälthare och en normalstor katt ser ju faktiskt ungefär lika stora ut.
Men på något sätt tror jag nog rätt mycket på räv i alla fall. Tycker inte det är så himla vanligt med lösspringande hundar på landsbygden, och jag ändå bott på landet stora delar av mitt liv. Och många lösa hundar håller sig påtagligt ”på gården”. Ofta vet man ju också vems hundar som är ute och ränner, och den frågande nämner inte hundar. Mitt intryck, men det är ju bara just ett intryck, var dessutom att huset var låg ute i skogen. Men visst smiter hundar ut och visst springer hundar lösa i terrängen i samband med jakt. Dock kanske inte så mycket än, för det här hände väl när det fortfarande mest är pürchjakt? Tiden på dygnet talar väl emot hund, i alla fall jakthund. Och så trodde den frågande att förövaren passerade tomten senare.
– Bodil Enoksson
Men var inte spåret lite stort för en räv? 7cm?
– Jörgen Ripa
Det finns en brist på vetenskapliga data här, men vi bör undvika myter. Jag har sett denna åsikt åka runt på internet, men inte belägg för den.
En viktig bit fakta är dock att en hanräv väger typiskt 5-8 kg. Det är inte mer än en katt väger. Ett rovdjur kan inte ta för stora risker vid jakt, och ett kattbett kan snabbt bli livshotande. Arga katter är inte att leka med.
– Allan Rasmusson
Som Jörgen påpekar är en spårstämpel på 7 cm gräsligt stor om det nu skulle vara räv.
Min fundering i går kväll var att någon gång måste en räv lära sig att katter är väl beväpnade. Ytterligare en fundering var att normala rävbyten t. ex. harar kan se större ut än vad man, eller i alla fall jag, skulle tro av vikten. Och att en katt är mer kompakt så att säga. Men som sagt detta är funderingar. Har för övrigt just vägt min ena katt, som jag betraktar som normalstor för en bondkatt; ungefär 4 kg.
Men det var faktiskt en räv som gav sig på vår ena kalkontupp för många år sedan. Det var nysnö, så vi kunde spåra striden. Räven fick dock ge sig, men kalkonen fick tyvärr sådana bitsår att han inte överlevde. Vet inte vad han vägde, men en så stor katt har jag aldrig sett.
– Bodil Enoksson
Jag tycker att det är svårt att helt avgöra om det rör sig om en räv eller ett annat hunddjur från bilderna. Vissa av spårstämplarna stämmer bra med räv, medan andra får mig att tänka på tamhund med en rundare stämpel och baktårna placerade mycket närmare framtårna. Nu är inga av avtrycken så värst tydliga, och vi ser inte heller hela spårlöpan. Min bedömning av storleken allena är att den ändå ligger inom variationen för räv, särskilt eftersom det är litet oskarpa kanter på avtrycken. Det är också den långt mest sannolika besökaren i det här fallet, tycker jag.
Kommentarer