Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

En talgoxe som väckarklocka

Decorative
Talgoxen, Parus major. är en av våra allra intelligentaste fåglar. Den har bland annat många sinnrika sätt att hitta föda på, t.ex. i fönsterkarmar. Ibland kan dess eskapader ställa till besvär, som i fallet med den fönsterknackande oxen som den här posten handlar om. Bilden är tagen av Luc Viatour.

Det är en talgoxe som pickar på mitt fönster varje morgon mellan 5 och 6. Detta börjar bli ganska irriterande då jag vaknar av detta oljud. Jag läste om att det kan vara för fönsterkitt dom är ute efter, men då jag har treglasfönster så har jag inget kitt på mina fönster. Fågeln återkommer sedan på dagen och pickar på fönstret flera gånger. Vad kan jag göra åt detta? Det påverkar min sömn!

Talgoxar är väldigt påhittiga fåglar. De letar gärna mat, t.ex. spindlar, kring fönster och är duktiga på att länsa spindelnät på småinsekter. Det finns också historier om talgoxar som har lärt sig att knacka på fönstret när det är slut på mat i fågelmataren som hänger strax utanför.

Det är tråkigt att din talgoxe stör nattsömnen. Min gissning är att det kan hjälpa att rengöra fönstret och alla vinklar och vrår ordentligt från utsidan så att alla födokällorna försvinner. Jag tror att det är den huvudsakliga anledningen till att fågeln är där. Andra saker att prova med kan vara att sätta upp en liten fågelmatare i närheten för att locka talgoxen dit istället. Till sist kan du kanske prova med att lägga en skiva transparent plast i nederkant av fönstret, så att det inte låter så skarpt när talgoxen knackar. Och som ett sista, men kanske sämsta, alternativ göra det svårare för fågeln att sitta på fönsterblecket.

– Andreas Nord

Kan det vara en idé att testa med nå’t ”skrämmande” typ uggleögon , rovfågelsiluett eller något innanför fönstret? Risken är ju att talgoxen tillkallar fränder och försöker mobba ugglan eller vilken fara man nu testar. Men då är det ju bara att plocka bort den igen.

Om du inte redan har fått nog av talgoxar, så har vår kollega Anders Brodin skrivit en trevlig och lättläst bok om just talgoxar, Smartast bland mesar. Den finns på många bibliotek i landet.

– Bodil Enoksson

maj 21, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Finns det någon gräns för hur mycket ljus växter kan ta upp?

I ett akvarium kan en skapa ett eget ekosystem med ett rikt växt och djurliv. Men spelar det någon roll hur länge ljuset är på? Växer växterna bättre om det t.ex. är ljust dygnet runt? Bilden är tagen av Matthias Kloszczyk.

Som akvarieägare kommer man ofta in på samtal om fotosyntesen och tiden för belysning över akvariet. Stundtals hävdas att denna process kan fortgå dygnet runt, tills växten dör. Vid andra tillfällen hävdas att växter har en inbyggd dygnsrytm, som gör att oavsett längden ljustimmar, kan växten bara driva fotosyntesen i 12 timmar, eller 8 timmar, eller 18 timmar. Finns en sådan ”standard” eller pågår fotosyntesen så länge det är ljust, eller är det olika, för olika (vattenlevande) växter. Samtidigt undrar jag finns det någon nivå på ljusenergi, där växten stänger på och av – on/off – eller är det en flytande gräns. Dvs. stämmer devisen att ”ju mer ljus, desto kraftigare fotosyntes”.

Det är riktigt att växterna har en dygnsrytm men den kalibreras av yttre faktorer, framförallt längden på dygnets ljusa och mörka cykel. Just nu är det vår och växterna noterar att den mörka delen av dygnet blir kortare och kortare. Informationen använder de till exempel för långsiktiga beslut som att förutsäga när de ska börja blomma men också för kortsiktiga beslut. Kortsiktigt kan vara att de förbereder sig för en kommande natt. Flyttar du en växt från en normal dygnsrytm till 24 timmars ljus så är det säkert så att de första dygnet/dygnen så minskar den lite på en del proteiner som behövs för fotosyntesen och ökar lite de proteiner som behövs för att klara den mörka natten trots att natten aldrig infinner sig. Men det är alltså snabbt övergående och en växt som får ljus dygnet runt kör också fotosyntesen dygnet runt.

Växter har en gräns för hur mycket ljus de kan utnyttja. Över den ljusintensiteten gör ljuset mer skada än nytta. Det är några viktiga biokemiska processer som går i baklås men det är också kopplat till värme som växten måste göra sig av med. Olika växtarter föredrar och tål olika mycket ljus. Inomhus är det svårt att ge för mycket ljus till sin växt. Solen är mycket kraftfullare. Men installerar man många lampor till sin inomhusväxt så genererar dessa lampor mycket värme som växten lätt tar skada av. Det är alltså värmen och inte ljusintensiteten som brukar vara problemet med inomhuslampor till växter. LED-lampor inger hopp då de ger relativt mycket ljus och relativt lite värme men där kan ljusets våglängd ha olika effekter på växten då LED-lamporna inte ger samma breda spektrum av ljus som solen ger. Det kan t.ex. orsaka att växten inte går i blom utan bara växer (men om man har det som mål så kan ju det vara bra).

– Mats Hansson

Jag vill bara tillägga att försök visat att flera arter växter (t ex pelargon och murgröna) växer sämre i evigt ljus än vid 20 timmar ljus per dag. Potatis och tomat får till och med nekroser (döda fläckar) på bladen om du sätter dem i permanent ljus. Växters metabolism och signalsystem är dock mycket komplicerat, så man vet mig veterligen inte varför detta sker. Huruvida detta har betydelse för alger vet jag inte heller.

– Allan Rasmusson

maj 21, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vackra blommor i Funäsdalen

Backskärvfrö, Noccaea caerulescens, på en skogstomt i Funäsdalen. Bilden är tagen av Sia Herodes Elvingsson.

På vår stora skogstomt i Funäsdalen hittade jag den här lilla blomman. Den är ca. 7 cm hög, ljust rosa till vit när den är utslagen och rosa som knopp. Blommorna växer som i en liten korg. På stjälken ända upp till blomkorgen växer det blad. Vet ni vad det är för något?

Det är backskärvfrö, Noccaea caerulescens. Här kan ni läsa mer.

– Torbjörn Tyler

 
maj 20, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Käkben i Kolmårdenskogarna

Underkäke från ett mindre hjortdjur, troligtvis ett rådjur men kanske en dovhjort, som frågeställaren hittade i skogarna kring Kolmården i Östergötland. Bilden skickades in av Ida 8 år.

Min dotter hittade det här käkbenet (12-15 cm långt) intill Bråviken i Kolmården och är väldigt nyfiken på vilket djur det har tillhört. Är det något ni skulle kunna upplysa oss om?

Det är en del av en underkäke till ett mindre hjortdjur, rådjur eller möjligen dovhjort. Mindre med tanke på att benet bara är dryga decimetern.

– Lars Lundqvist

maj 20, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Helvit timmerman

Större timmermannen, Acanthocinus aedilis, är en skalbagge i familjen långhorningar (Cerambycidae). Den utvecklas i tall och är normalt tjusigt gråspräcklig. Just det här exemplaret verkar dock ha trillat i färgburken! Bilden skickades in a Ralf Carlsson.

Förekommer albinism hos skalbaggar? Fick just en helvit timmerman av bekanta. Den kan ha fått vit färg på sig men det är knappast troligt eftersom färgen i så fall båda ha kladdat och påverkat rörligheten hos timmermannen.

Skalbaggar kan, precis som andra djur, ha avvikande färg men just albinism är inget en ser väldigt ofta. Det kanske beror på att det är dåligt att vara helvit istället för att ha normala kamouflagefärger, eftersom det gör en mer synlig för rovdjur.

Timmermannen på bilden ser intressant ut! Jag tror nog ändå att den har fått något på sig, även om det inte är just färg. Det ser ut som ett täcke av något vitt och litet kornaktigt av någonting över hela djuret som gör att de normalt ganska smäckra proportionerna inte framträder. Vore det en albinotimmerman skulle den fortfarande ha normal kroppsbyggnad. Det finns en hel del olika svampar som parasiterar på skalbaggar, varav vissa är vitaktiga. Se t.ex. här och här. Av vad jag själv har sett ger sådana svampar dock aldrig upphov till en väldigt jämn och heltäckande färg som i ert fall, utan de ser ut just som svampar. Till sist ska det också nämnas att skalbaggar är nästan vita (och mjuka) när det kryper ur sitt puppskal, dvs. när de är nykläckta. Vi brukar säga att de är i sitt tenerala stadium. Men även i det fallet ser en tydligt att kroppsproportionerna är de rätta.

Det mest sannolika här känns därför som att ert djur är täckt av någonting, även om det inte behöver vara just färg.

– Andreas Nord

Jag håller med, ser tjockt ut och liknar målarfärg. Var den kanske på fel plats när någon målade sitt staket nyligen? Tänker att fågelbajs är också ett alternativ men har svårt att tro att det skulle bli så jämt.

– Jessica Abbott

maj 18, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det verkligen en murgröna?

Nej, någon murgröna är det inte! Det ser istället ut att vara en vaxranka, Senecio macroglossus. Bilden är tagen av Matilda Svensson.

Jag har köpt en murgröna, eller vad jag trott är en murgröna. Helt plötsligt från ingenstans (jag har haft växten i kanske ett halvår) så blommar en gul blomma från växten. Jag undrar vad detta är för växt, har aldrig sett något liknande.

Det ser ut att vara arten Senecio macroglossus som på svenska skall heta vaxranka men som i handeln säljs bl.a. under namnen glansslinga och kapmurgröna.

– Torbjörn Tyler

maj 17, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fröskinnbaggar i växthuset – är det farligt?

Fröskinnbaggen Rhyparochromus vulgaris har ett begränsat utbredningsområde i Sverige. Sitt starkaste fäste har den i Östergötland. Djuret lever av olik fröer det hittar på marken. Vintertid kan de söka sig inomhus för att övervintra, men något skadedjur är det inte. Bilden är tagen av Gustav Lysell.

Jag är nyinflyttad på Vikbolandet utanför Norrköping. Där har jag ar upptäckt en insekt (ganska många individer) i vårt växthus. Jag har lyckats söka mig fram till att det troligen är fröskinnbaggen Rhyparochromus vulgaris som verkar vara vanligast i just Östergötland.

När jag söker hittar jag däremot inte mycket information om arten, men att det är just en fröskinnbagge gör mig orolig (främst namnet). Finns det risk att den kommer att vara ett skadedjur i växthuset? Finns det andra bekymmer med insekten, eller finns det rentav lägen då den kan ses som ett nyttodjur?

Jag håller med i din bedömning av att detta är Rhyparochromus vulgaris. Den är ganska lik släktingen Rhyparochromus pini, men har ljus kanter på mellankroppen och mycket tydligare ljus fläckar på bakkroppen. Den senare arten är väldigt vanlig i en stor del av Sverige, inklusive Östergötland, medan vulgaris ännu har en ganska begränsad utbredning.

Som namnet antyder lever Rhyparochromus vulgaris av frön från olika växter. Den klättrar inte särskilt mycket i växter, utan äter frön som den hittar på marken.  Du har dock inget att oroa dig för – det här djuret uppträder aldrig som skadedjur och har sannolikt sökt sig in i ert växthus för att övervintra. Min gissning är att djuren söker sig ut igen så snart vårsolen kommer.

– Andreas Nord

maj 17, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vacker fjäril i Västergötland

Aurorafjärilen, Anthocharis cardamines, är enastående vacker och tämligen allmän över hela utbredningsområde. Den utvecklas på korsblommiga växter, som ängsbräsma, rockentrav och penningört. Just det här exemplaret sågs på Bohus-Malmön i Västergötlands kustband. Bilden är tagen av Ann Henriksson.

Jag såg en fjäril jag aldrig tidigare sett på Bohus-Malmön i Västergötland den 24 april. Vad heter fjärilen?
Är den sällsynt eller vanlig på denna plats?

Det är en hona av den vackra arten aurorafjäril, Anthocharis cardamines. Att det är en hona ser en på att spetsarna på framvingarna är grå. Hos hanen är de tjusigt orangea. Arten förekommer i nästa hela Sverige, allmänt i Götaland och Svealand, mer sällsynt i Norrland. Larven lever av olika korsblommiga växter, t.ex. ängsbräsma och löktrav. Lite mer information hittar du här.

– Andreas Nord

maj 12, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flugorna invaderar växthuset!

Hårmyggor, familjen Bibionidae, påminner mycket om flugor med sina kraftiga kroppar och stora huvuden. Men det är faktiskt en mygga. Det ser man bland annat på att de har mycket längre och slankare antenner än flugor. Honorna har långsmala, ganska små, huvuden medan hanarna har klotrunda huvuden med stora facettögon. Många av våra hårmyggor svärmar tidigt på året och kan då förekomma i väldiga mängder. Larverna utvecklas i multnande material och ställer ofta inte till så stor skada. I just det här fallet har de nog följt med hästgödsel in i frågeställarens växthus. Bilden är tagen av Martin Andersson.

Vi har fått en invasion av dessa flugor i vårt växthus. De har kläckts nyligen och ursprungligen kommit med häst- eller kogödseln dit. Vet ni vad det är för art eller släkte? De är ganska slöa och när de flyger hänger ett benpar ner. Kan de utgöra något hot mot tomater, chili/paprika, rädisor, sallat eller något annat som spirar i växthuset nu?

Det är hårmyggor, familjen Bibionidae, i vad som ser ut som släktet Bibio. Vi har 24 olika hårmyggor i Sverige. Många arter svärmar på våren och finns då i stor mängd. Långsamma rörelser och hängande ben är typiskt, som ni har sett. Larverna utvecklas i multnande organiskt material, men kan i sällsynta fall också göra skada på växtrötter. Gissningsvis har era djur kommit in utifrån med gödsel som föreslås, eller så har de utvecklats i gammalt växtmaterial som redan funnits i växthuset.

De vuxna hårmyggorna kan hjälpa till att pollinera tidigblommande växter. I vissa områden anses de vara viktiga för just detta. Vi hade alltså inte oroat oss. Är ni ändå oroliga kan ni, om ni har höns, låta dem gå i växthuset – de tycker mycket om hårmyggelarver.

– Andreas Nord

maj 10, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fasaner som bor i trädgården

Fasan, Phasianus colchicus, fanns från början bara i södra Asien men har sedan lång tid förts in och förvildats på många platser runt om i världen. I Sverige är fasanen en vanlig syn på fält, i parker och i trädgårdar. Tupparna är vackert bronsglänsande med rött huvud medan hönorna (som på bilden) är tjusigt gråbrunspräckliga. Det ger bra kamouflage när de ligger på ägg. Bilden är tagen av Thermos.

Vi har en fasanhöna som byggt bo i en nedklippt salvia utanför vår ytterdörr. Det hela började med att vi såg några ägg ligga i ett välordnat bo, men ingen fågel. Vi googlade och kom fram till art. Hönan har hittills ruvat någon timme och sedan förvunnit och så här har det pågått i 10-12 dagar. Idag har hönan legat stilla i boet och rör sig inte när jag går in eller ut. Vad göra? Till saken hör att vi har en katt i huset.

Fåglar lägger ett ägg om dagen, och ruvar inte alls eller bara lite grann tills kullen är färdig. Då ruvar honan (och ibland hanen) för fullt, och brukar ligga på åtminstone 80 procent av dygnets ljust timmar samt hela natten. Vissa fågelarter ligger på äggen hela ruvningsperioden utan en enda paus.

Er fasan kommer att ruva i omkring 3 veckor. Därefter lämnar hon boet och er trädgård tillsammans med ungarna. Ni har inte laglig rätt att förstöra en pågående häckning om den inte skapar mycket stora olägenheter eller faktiska skador. Eftersom fasanen här ligger alldeles tyst och stilla kan en inte anse häckningen som störande i laglig mening.

Jag tycker inte att ni ska göra någonting. Det här kan istället vara ett utmärkt tillfälle att komma naturen nära genom att få studera en vacker fågel på nära håll under några veckor. Det är få som får sådana möjligheter. Försök att inte störa mer än nödvändigt under ruvningen (men utnyttja trädgården som vanligt) och försök att hålla katten därifrån. Det bästa är om den kunde vara inomhus under dessa veckor. Det vore också en bonus för de många andra småfåglar och andra smådjur som friströvande tamkatter gärna försöker fånga.

– Andreas Nord

maj 6, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg