Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vad är det för blomfluga?

Fältslamfluga, Eristalis nemorum. Bilden är tagen av Christer Johansson.

Vad är det här för blomfluga?

Du har hittat en blomfluga som på svenska heter fältslamfluga.

Det finns flera arter i släktet som är ganska lika varandra. Denna art känns dock framförallt igen på att den har nästan helt glasklara vingar och ett mycket litet svart vingmärke 2/3 ut längs vingframkanten.

Fältslamflugan är vanlig i nästan hela landet i – eller i alla fall inte alltför långt ifrån – lite fuktigare miljöer. Liksom andra slamflugor (släktet Eristalis) så har den en väldigt speciell typ av larver som kallas råttsvanslarv. De ser ut som en typisk fluglarv, men har en mycket lång ”svans” i baken som i själva verket är ett andningsrör. Detta rör kan vara flera gånger så långt som resten av larven. Denna snorkel gör att larverna kan leva på botten av gyttjiga pölar men ändå andas luft ovan ytan.

Det vetenskapliga namnet på denna art är lite omtvistat. I de flesta böcker har den kallats Eristalis interrupta, ett artnamn den fick år 1761 av den österrikiske entomologen Nikolaus Poda von Neuhaus. Dock har det visat sig att den förmodligen egentligen ska heta Eristalis nemorum, ett namn som Carl von Linné gav arten år 1758. Eftersom Poda och Linné verkade ha syftat på samma art så är det det äldre namnet som ska gälla. Men i många böcker och på många sidor på internet kommer du fortfarande hitta den under namnet Eristalis interrupta, så det kan vara bra att veta att det rör sig om samma art.

– Viktor Nilsson-Örtman

oktober 28, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilka växter i hagen?

Höstfibbla (Leontodon autumnalis) överst och hönsarv (Cerastium fontanum) underst. Båda exemplaren växte i en litet sandig hagmark. Bilden är tagen av Jessica Berggren.

Jag undrar vad detta är för två olika växter. De växte i hagmark i lite sandig mark. Den med gula blommor är ca. 45 cm hög och den andra är ca. 22 cm hög.

Det är höstfibbla (Leontodon autumnalis) med gula blommer överst och hönsarv (Cerastium fontanum) underst.

– Torbjörn Tyler

oktober 27, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor skalbagge i Värmland

Videbocken, Lamia textor, är ett respektingivande djur som utvecklas i veden av asp och olika viden. Just det här djuret hittades i Värmland, nära den norska gränsen. Bilden är tagen av Caroline Strömblad.

Idag hittade vi den här fina skalbaggen i norra Värmland, nära norska gränsen. Den var ungefär 35-40 mm lång i kroppen och helt svart. Vi har försökt googla vad det kan vara för någon. Kanske en jättevedbock?

Det är en videbock, Lamia textor, som du haft turen att stöta på. En kraftigt byggd långhorning som ofta beskrivs som ”trög”. Med ett sådant kroppspansar behöver man kanske inte vara så snabb att ta till flykten!

Arten finns i större delen av landet nedanför fjällkedjan och larverna lever i ved av asp och viden (Salix sp.).

– Viktor Nilsson-Örtman

oktober 27, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fjäril från Galterö

Svingelgräsfjäril, Lasiommata megera, från Galterö i Göteborgs skärgård. Bilden är tagen av Ola Svensson.

Jag fotograferade en fjäril ute på Galterö i Göteborgs södra skärgård igår, den 1 augusti 2020,. Jag vet inte vilken art det är. Kan ni hjälpa mig med det?

Det är en svingelgräsfjäril, Lasiommata megera.

– Åke Lindström

oktober 26, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ser ut som en bålgeting, men ändå inte

En klubbhornsstekel i släktet Cimbex. Kanske är det arten Cimbex connatus, vars larv utvecklas på olika alar. Bilden är tagen av Anna-Lena Hellgren.

I vassen nedanför vår sommarstuga, som ligger 2 mil nordväst om Norrtälje vid sjön Närdingen, kröp en stor och fin insekt. Jag tyckte att den såg ut som en bålgeting, men samtidigt stämde den in riktigt med de som flyger runt här. Är det en bålgeting?

Nej, din magkänsla är riktig – det här är ingen bålgeting. Om du tittar närmare på djuret ser du att antennerna har en klubba allra längst ut, medan bålgetingar har helt jämntjocka antenner. Dessutom har det här djuret ingen ”getingmidja”, utan är ganska jämntjockt längs hela kroppen.

Det här är istället en klubbhornsstekel, som hör till den ganska stora och dåligt kända gruppen växtsteklar. Gemensamt är att växtsteklarnas larver lever av växter. Vissa är allvarliga skadegörare med stor ekonomisk betydelse. Just ditt djur tycker jag ser ut som arten Cimbex connatus som är bunden till al (både klibbal och gråal). Honan lägger sina ägg på bladen. Larven äter av bladen och förpuppar sig sedan i marken eller bland vegetationen.

– Andreas Nord

oktober 26, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fel mat till igelkotten

Igelkotten, Erinaceus europaeus, är fortfarande en någotsånär vanlig (om än minskande) gäst i våra trädgårdar i södra Sverige. Bilden är tagen av Gaudete.

I mitt bostadsområde, nära natur och skog, har vi några igelkottar som är mycket omtyckta och som bjuds på mat varje kväll. Jag vet att det är fler än jag som matar, men jag vet inte hur många vi är. Jag vet inte heller vad de andra bjuder på men jag brukar lägga lite av min katts torrfoder (ca. 3 matskedar) i blöt och blanda det med mosad banan eller hårdkokt ägg eller små osttärningar av 10-procentig ost. Oftast blir det bara kattmat + banan. Detta delar jag upp på två mål med några timmar emellan. Oftast är det en liten hona (?) och en stor hanne (?) som delar på denna mat. Vatten finns ständigt tillgängligt för dem i några olika skålar.

Kottarna bajsar mycket och gärna där de äter (på min lilla uteplats) och jag brukar samla ihop bajset dagen efter och slänga i soporna. Men – nu, efter några veckor av den mat jag bjuder på – tycker jag att deras bajs förändrats. Det har blivit väldigt löst och idag såg jag att den enas bajs var ljust grön-gult. Har de diarré och har det med mitt kattfoder att göra, tro? Min kisse äter njurfoder och jag tyckte vid övergången till detta foder att hans avföring också blev lös och gulaktig. Det är den fortfarande efter två-tre år (vi har diskuterat detta med vår veterinär, men det är inget hon tycker vi ska oroa oss för).

Tror ni att det är jag som är skyldig till kottarnas eventuella tarmbesvär och bör jag köpa ”vanligt” torrfoder för katt till dem? Eller något helt annat? Det är svårt att avgöra hur stor andel av deras föda som ”min” mat utgör, men jag vill bjuda på så bra mat som möjligt.

Trevligt med regelbundna besök av igelkottar!

Jag måste erkänna att jag inte är speciellt insatt i igelkottars matsmältning, men som du säger äter kottarna säkert på fler ställen. Och dessutom en del de hittar ute i naturen. Så det är ju inte säkert att deras lösa magar beror på kattmaten du ger dem. Dock lite bestickande att det är samma sak med katten. Å andra sidan, om er veterinär inte är oroad över kattens avföring, så är det kanske inte något att oroa för när det gäller igelkottarna heller.

Om du vill, kan du ju ge dem något annat en tid och se vad som händer. Återgår avföringen till det normala så är väl kattmaten misstänkt. Men sedan är ju frågan hur allvarligt detta är, och det vet jag tyvärr inte.

– Bodil Enoksson

oktober 23, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekt i sommarstugan

Skogskackerlacka, Ectobius lapponicus. Bilden är tagen av Kajsa Stoor.

Vad är det för insekt som min storebror hittade i sommarstugan?

Ni har hittat en skogskackerlacka, Ectobius lapponicus. Det är vår enda naturligt förekommande kackerlacka, och den förekommer allmänt utomhus över hela landet. Det är på intet sätt ett skadedjur, och individer som hittas inomhus har utan undantag tagit sig in utifrån. Ditt djur är en hona. Det ser man på den svullet runda bakkroppen och de korta täckvingarna. Hanarna har spetsig (nåja, spetsigare) bakkropp och täckvingar som når utanför bakkroppsspetsen.

– Andreas Nord

oktober 23, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Baggar med tagg i ändan

Taggbock, Prionus coriarius. Det som sticker ut baktill är honans äggläggningsapparat. Bilden är tagen av Emma Håkansson.

Jag var i Blekinge, Sölvesborg, den 23 juli och såg ett tiotal av dessa baggar. De var 4-5 cm långa och hade en tagg(?) baktill som de kunde fälla in. Vad är detta för bagge?

Du har fotograferat en långhorning som kallas för taggbock, Prionus coriarius. Det är en av våra större långhorningar. Detta, tillsammans med dess spektakulära utseende med kraftigt taggig halssköld, tycker jag gör taggbocken till ett imponerande djur!

Det är en ganska sällsynt art, vars larv utvecklas i olika lövträd och tall i södra Sverige. Eftersom grov ved är på stark retur i den svenska skogen är taggbocken rödlistad i kategorin ”missgynnad” (NT). Det är därför glädjande att höra att du har sett en sådan stor förekomst.

Taggen du ser baktill är honans äggläggningsapparat. De är alltså i färd med att säkerställa framtida taggbocksgenerationer. Du ser också på den uppsvällda bakkroppen att honan är full av ägg.

– Andreas Nord

oktober 22, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ska man desinficera fågelbona när ungarna flugit ut?

Flygande tornseglare, Apus apus. Frågeställaren försöker etablera en koloni av denna karismatiska fågel i sin trädgård. Men hur hanterar man bäst bona när ungarna flugit ut? Kan man minska risken för att nästa års hyresgäster drabbas av parasiter? Bilden är tagen av Klaus Roggel.

Vi håller på att bygga upp en tornseglarkoloni i vår trädgård. Kan det vara vettigt att efter avslutad häckning, eller innan påbörjad häckning, spruta radar eller något annat insektsmedel för att få bort svalflugans larver/puppor? Finns några risker? Hur gör era forskare?

Ett roligt projekt, men jag tycker det låter som en dålig idé att bespruta bona. Man ska vara väldigt försiktig med olika typer av gifter, eftersom man inte riktigt vet hur de verkar och vad de verkar på. Det betyder att ni riskerar att skapa en giftig miljö också för fåglarna.

I största allmänhet får man tänka på att djur har utvecklats tillsammans med sina parasiter, och därför klarar av dem ganska bra. Vill man minska ”bördan” för djuren kunde man tänka sig att man kunde ta bort gammalt bomaterial efter avslutat häckning och/eller på annat sätt städa ur holken ordentligt. Så gör t. ex. många forskare som arbetar med holkhäckande småfåglar för att minska antalet fågelloppor som övervintrar i boet.

Så, håll gärna rent, men gör det giftfritt!

– Andreas Nord

oktober 22, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har lämnat spillningen?

Spillning från igelkott, Erinaceus europaeus? Bilden är tagen av Tor Lidén.

Vad kan detta vara för bajs? Den är 4-5 cm lång och omkring 12 mm i diameter.

Detta är en svår fråga att svara på när man inte vet var bilden är tagen. Ser inte heller så noga på bilden hur bajset ser ut, men är fotot taget någonstans i södra Sverige (Götaland) och på en villatomt, är min gissning att det är från en igelkott. Jag inbillar mig att jag ser att korven glänser av insektsrester.

– Lars Lundqvist

oktober 21, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg