Unga exemplar (larver) av fröskinnbaggen Kleidocerys resedae. Larverna byter hud några gånger innan de blir fullvuxna. Då har de vingar och flyger bra. Just det här djuret kan vara Sveriges vanligaste fröskinnbagge. Bilden är tagen av Ann-Sofie Bäck.
Vi har fått nån form av invasion av pyttesmå kryp i trädgården i Norrköping, Östergötland. De är precis överallt på våra utemöbler. Har ni en aning om vad det är och varför de kommit nu? Har aldrig haft ”problem” med dessa tidigare. De gör ju inget mot oss, men det är lite småläskigt när de är en hel armé och gör att vi håller oss inomhus.
Det här är larven av en fröskinnbagge (familjen Lygaeidae) som saknar svenskt namn, men ”på vetenskap” heter Kleidocerys resedae. Det vuxna djuret (den ska byta hud några gånger innan den blir vuxen) är vackert rödbrunt med tjusigt genomskinliga vingar.
Det är Sveriges i särklass vanligaste fröskinnbagge, och såhär på sensommaren finns de lite varstans. De gillar särskilt att äta björkfrön (och heter faktiskt ’björkfröskinnbagge’) på norska. Det är är helt och fullständigt ofarliga djur. Den största skada de gör är att möjligtvis lukta lite illa om de känner sig hotade, men det undgår man lätt genom att vara litet försiktigt när man hanterar dem.
Den väldiga larven av trädödaren, Cossus cossus, kan orsaka stora skador på träd. Bilden är tagen av Ivtorov.
Hur ska jag göra för att rädda mitt träd från att dö av trädödarens angrepp? Den stora trädfjärilslarven äter upp björken, och det är så många att man skulle behöva bekämpa dem på något vis. Snälla hjälp mig.
Det ser dystert ut och ett angripet träd kommer med all sannolikhet att dö förr eller senare. Det finns feromonbeten för arten, men de fungerar bara för inventering/övervakning.
– Olle Anderbrant
Även om det ser dystert ut för trädet som jag förstår att du haft andra planer för, så kan det ändå finnas ett stort värde i att spara det. Dessa träd bruka fortsätta leva många år medan angreppet pågår, och brukar under denna tid utveckla väldigt ymniga savflöden. Dessa savflöden är en väldigt uppskattad källa till näring för många vuxna individer av fjärilar, skalbaggar och flugor. Det finns dessutom en lång rad av insekter (särskilt bland skalbaggar och tvåvingar) som är helt beroende av dessa savflöden för sin larvutveckling. Så även om trädet är dödsdömt så kan det fortsätta vara en källa till liv under många år till. På vissa sätt blir det ett ännu mer spännande träd att ha på sin tomt än ett helt friskt träd!
Ringduva, Columba palumbus, är en vanlig fågel i människors närhet. Bilden är tagen av Marek Szczepanek.
Nu är det andra gången en fågel kommer in på min balkong och ligger död inne. Jag vet inte hur den kommer in eftersom balkongen är nätad p.g.a. min katt. Det konstiga är att det är inte katten som har dödat den, den måste ha varit död innan. Jag har varit med när en levande fågel kommit in och det är ett oherrans liv som ingen kan undgå att höra, men jag har inte hört någonting. Utan både nu och förra gången så ligger den bara död inne. Har ni någon aning om hur detta går till? Det är en liten springa mellangolvet på balkongen och nätet, men kan fåglar flyga nerifrån och upp?
Tråkigt att hitta döda fåglar på balkongen. En fågel kan mycket väl flyga nerifrån och upp och de kan ta sig genom ganska smala öppningar. Däremot får den säkert svårt att hitta ut igen via golvet. Den försöker säkerligen ta sig igenom nätet och upp mot taket.
Jag undrar om den sedan kan ha dött av vätskebrist efter fruktlösa försök att ta sig ut. I alla om ni haft tillnärmelsevis så varmt som vi har haft i slutet av sommaren. Eller står det vatten åt katten eller blommor där? Om inte, skulle jag i alla fall sätta ut en skål vatten för säkerhets skull.
Hoppas hur som helst att det inte blir fler dödsfall på balkongen.
Hur är det egentligen? Är snus och andra tobaksvaror giftiga för växter? Bilden är tagen av Alekos.
Jag läste precis det här inlägget om växter och cigaretter på bloggen. Vi gör just nu ett gymnasiearbete om precis detta ämnet, men även med snus. Vi har odlat både ärtor och solrosor i krukor med snus och cigaretter för att se om de påverkas av detta. Vi undrar om du har någon mer information om ämnet? Vi tyckte att svaret ni gav var jättebra och användbart, men finns det något mer som skulle kunna hjälpa oss i vårt arbete?
Kul ni uppskattade inlägget. Angående snus skulle jag inte se det som ett gift för växter. Det som skulle kunna vara giftigt för växter i fimpar beror på förbränningen av tobaken, och snus bränns inte. Det finns en del nitrosaminer i snus, men sådana bildas normalt i växter ändå så de har system att ta hand om dem. Det enda jag kan komma på som i princip skiljer andra jästa bladprodukter (t. ex. tesump) från snusrester är att snuset gjorts alkaliskt för att öka upptaget av nikotin över slemhinnan (samma anledning som att man tuggar kokablad tillsammans med kalkstenspulver i Sydamerika). Eftersom de flesta växter föredrar lätt sur jord så skulle de ha problem att växa om du tillsatte mycket snus i jorden, men då mest som en pH-effekt.
Observera att många växtarter har allelopati, dvs producerar normalt kemiska ämnen som förhindrar andra växtarter från att växa i närheten. Det finns rapporter om att också tobak producerar allelopatiska ämnen som har en viss negativ effekt på vissa växtarter, men vad jag vet finns ingen kunskap om dessa ämnen finns kvar i tobaksprodukter (efter torkning, rostning och jäsning). Jag skulle tro att halterna är låga. Allelopatiska ämnen är heller inte normalt vad folk menar med gifter, eftersom man brukar utgå från vad som är giftigt för människor, vilket kan vara men inte alls behöver vara kopplat till giftighet i växter.
– Allan Rasmusson
Tack så jättemycket för svaret. Detta hjälpte oss verkligen. Vi ska fortsätta att samla fakta och försöka få ihop ett arbete!
Den tjusiga larven av fjärilen större gaffelsvans, Cerura vinula, i en trädgård i Vallentuna utanför Stockholm. Videon skickades in av Stephen Hough.
Jag såg just den här ovanligt färgade, stora larven i vår trädgård i Vallentuna utanför Stockholm. Den var ca. 6 cm lång. Vad kan det vara för något?
Du har hittat larven av en större gaffelsvans, Cerura vinula, (Puss Moth in English). De senare larvstadierna är gröna, men de får den här mörkt rödaktiga färgen när de är nära att förpuppa sig. Ditt exemplar är alltså i sin ”vandringsfas” och letar efter en lämplig plats att förpuppa sig på. Den kommer nu att övervintra som puppa.
– Viktor Nilsson-Örtman
You have found a caterpillar of the Puss Moth, Cerura vinula. Större gaffelsvans in Swedish.
Late instars are green, but they develop this darker reddish color when they are close to pupating. Your specimen in thus in its ”wandering phase” and is searching for a suitable place to pupate. It will spend the winter as a pupa.
Den spektakulära larven av fjärilen lönnaftonfly, Acronicta aceris. Den fullvuxna fjärilen är helt anonym i jämförelse. Bilden är tagen av Evalis Dahlén.
Vad är det för larv jag har hittat?
Du har hittat en larv av arten lönnaftonfly, Acronicta aceris. Denna nattfjäril är relativt vanlig i södra halvan av landet och lever av diverse lövträd. Som vuxen fjäril får den ett mer anonymt grå spräckligt utseende. Men som larv är den spektakulär!
En brospindel, Larinoides sclopetarius, utanför frågeställarens fönster. Bilden är tagen av Daniel Ursu.
Jag har en enorm spindel utanför mitt fönster. Jag har aldrig sett något liknande och skulle därför behöva hjälp med att få reda på vad det är för typ av spindel och vad man kan göra för att ta bort den. Jag har själv lite spindelfobi och ett litet barn hemma.
Det ser ut att vara en brospindel (Larinioides sclopetarius). Helt ofarlig, även för barn. Spindlar är väldigt vanliga runt hus och det är just på kvällen/natten de ofta är lättast att se eftersom många är nattaktiva. Den här typen av spindlar äter mest insekter som flugor och mygg.
Om du trots allt vill ha bort den så skulle jag nog peta ner den i ett glas och släppa ut den någon annanstans, kanske där det finns lite träd.
Den vackra fjärilen poppelglasvinge, Sesia apiformis, påminner om en stekel med sina skarpa varningsfärger. Den är dock fullständigt ofarlig. Bilden är tagen av Tommy Johannessen.
Jeg kom over denne, som ligner en veps. Den var meget stor. Jeg har aldri sett en veps med gule øyne før. Jeg kan heller ikke finne en som ligner når jeg søker på Google. Hva kan det være?
Dette er faktiskt en sommerfugl som heter ospeglassvinge (Sesia apiformis) (poppelglasvinge på svensk). Larven lever i nedre del av stammen av osp og andre poppelarter (Populus) og ibland også i seljearter (Salix). I Norge finner du ospeglassvingen primært i den sydlige delen av Sør-Norge helt fra sydspissen og sånn ca. til Hordaland. Det er også noen funn fra Trøndelag, nært Trondheim. I Sverige går ospeglassvingen lenger nordpå, og er ganske vanlig i de sørligste to tredjedelene av landet.
Helt riktig at dyret ditt minner sterkt om en veps, men den er helt ufarlig. Det vi ser er noe som kalles for «Batesian mimikk», når en spiselig insekt (eller annet dyr) ligner en uspiselig ditto. Den gule og svarte farven er med andre ord en form for forsvar mot rovdyr ved kamuflasje. Her er det en stor stikkeveps, kanskje geithams (Vespa crabro) som vært modell. Artsnamnet til ospeglassvingen, apiformis, betyr faktisk «ligner en bie».
Koltrast, Turdus merula, med vita färgpigment. Man brukar säga att mörka fåglar med avvikande delvis ljusa fjädrar är ’partiellt leucistiska’. Bilden är tagen av Yersinia Pestis.
Bland fågelskådare råder det i mina ögon stor förvirring när det gäller hur man ska benämna olika typer av avvikande ”färg” på fåglar. Går det att reda ut detta? Då menar jag inte bara albinism och leucism, utan också t. ex. INO, flavinism, melanism, gradvis grånande , med mera.
Det finns en artikel ”Missfärgade fåglar” i Fauna och flora sidorna 2–8 i nr. 4/2018 som kanske kan vara en inkörsport i ämnet. Där finns också hänvisningar till olika originaluppsatser på engelska.
Kommentarer