Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Om evolution och celldelning

Olika stadier av celldelning i rotcellerna hos en lök i 3000 gångers förstoring. Hur likartad är den här processen hos olika organismer? Har evolutionen gett upphov till olika sätt för celler att dela sig på? Bilden är tagen av Josef Reischig.

Evolutionen gör ju gällande att organismer över tid förändras baserat på yttre förhållanden, men celldelning verkar ha varit perfekt från dag ett. Borde det inte, statistiskt sett, finnas olika sätt för celler att dela sig med evolutionen som grundtes?

Ja, det finns olika sätt för celler att dela sig. Bakterier och eukaryota celler (dvs. celler med en cellkärna) har nämligen olika sätt att dela på sig. Den eukaryota varianten tros vara en vidareutveckling av bakteriernas celldelning, men det är ingen som vet med säkerhet.

Dessutom så finns det fundamentala skillnader mellan vanlig celldelning (mitos) och celldelning som leder till produktion av könsceller (meios), eftersom könscellerna bara innehåller halva arvsmassan. Celldelning kan även se olika ut beroende på cellens funktion – när däggdjurs äggceller ska produceras blir celldelningen ojämn, så att den ena cellen blir mycket större än de andra. Eller tidigt under bananflugorna fosterutveckling så delas bara cellkärnan många gånger utan att det byggs upp nya cellmembran varje gång – det kommer senare först när antalet cellkärnor är uppe i några tusen.

Med det sagt så är det fortfarande oklart hur de första cellerna uppstod, och hur de delade sig. De flesta modeller utgår ifrån att det var från början en ganska passiv process, så att när en urcell blir för stor delar den sig spontant på grund av membranets fysiska och kemiska egenskaper.

– Jessica Abbott

Jag är inte helt säker på vad du menar, men ur min synvinkel är celldelning långt ifrån perfekt. Det görs många fel i replikeringen av arvmassan i varje celldelning och i det komplexa maskineriet för uppdelning av en cell i två blir det också fel ibland, med konsekvensen att icke livsdugliga celler försvinner eller tas bort.

– Allan Rasmusson

oktober 30, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har vi hittat en husbock?

Stor mjölbagge, Tenebrio molitor, är ganska vanlig i spannmål och annan torrskaffning i våra hem. Men till skillnad från husbocken, Hylotrupes bajulus, gör den ingen skada alls i trävirke. Bilden är tagen av Ulf Petersen.

Vi har hittat en insekt som vi tycker liknar en husbock inne i huset, men vi vet inte om det är den arten. Den är ca. 13 mm lång. Är det något att vara orolig för?

Detta är ingen husbock, som är ett smäckrare och mer långbent djur. Det är istället en mjölbagge (släktet Tenebrio som hör till skalbaggsfamiljen Svartbaggar, Tenebrionidae). Ditt djur ser ut som stor mjölbagge Tenebrio molitor. Denna art lever dels i olika typer av gammal lövträdsved, men den finns ofta(re) inomhus i människans närhet (i skafferier, eller i gamla uthus) där larven lever särskilt av olika spannmål. Den kan ha kommit in utifrån, men det kunde ändå vara en idé att leta efter vackert bärnstensfärgade, ett par centimeter långa, larver i t.ex. mjöl- eller havregrynspåsar som inte är ordentligt förslutna.

– Andreas Nord  

Tack för svaret. Vi hittade också den senare i en insektsbok. Vi har kollat igenom skafferiet utan att hitta några larver. Vi har tagit in ved utifrån till kaminen så den kan ha kommit därifrån, alternativt från parkettgolv som vi nyligen fått en stor leverans av. Som sagt, tack för svaret. Det här är en fin och rolig tjänst. Skönt att det inte var husbock.

oktober 29, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför samlas bålgetingarna på natten?

Bålgeting, Vespa crabro, i fönsterkarm. Bilden är tagen av Linnea Berglund.

Vi har ett bålgetingbo på taket i vårt fritidshus på Ingarö, Stockholms skärgård. Vi har inte haft något besvär av dem hittills. Men nu de senaste två veckorna, sent på kvällarna flyger de mot våra fönster och även in på altanen. En del samlas i flockar på fönster och väggar. Fönstren får vita ränder. På morgonen kan det finnas nån enstaka slöing kvar. Vi vågar inte gå ut den vägen, så lite läskigt är det. Hur länge kan de hålla på så här, kan vi göra nåt för att slippa dem?

 

De dras till UV ljus från lågenergi och LED lampor. Har ni fasadbelysning så prova att släcka den. UV skall inte gå igenom glasrutan i någon större utsträckning.

– Allan Rasmusson

Som ett litet tillägg kan det också vara bra att veta att bålgetingar, trots sin storlek och kanske litet hotfulla utseende, är väldigt fredliga djur. De är mycket lugnare än ”vanliga” getingar. Man behöver därför alls inte vara rädd för att bli stucken, om man inte råkar trampa på djuren såklart (men då är det kanske befogat).

– Andreas Nord

oktober 29, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan korsspindlar ändra färg?

Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden är tagen av Krzysztof Niewolny.

Jag undrar om korsspindeln kan ändra färg? Kanske mellan årstiderna som kamouflage? När jag var i tonåren och bodde hemma, hade vi två mindre enar intill våran altan. I den ena satt en korsspindel av den grå/svart/vita varianten i ett nät. Min far och jag intresserade oss för den och började att mata den dagligen med levande flugor, men efter en tid så hade spindeln helt plötsligt en annan färg som gick mer i den röd/brun/orangea färgen. Det var samma nät och vi är säkra på att det var samma spindel också, eftersom det endast var färgen som var annorlunda. Det var alltid bara en spindel, och den fanns där varje dag. Det här var under sensommaren, nära inpå hösten. Därför tänkte jag om det var något de kan göra för att smälta in i omgivningen. Jag kan inte hitta någon information om att de kan ändra färg, bara att de har olika färger.

Nej, de kan inte ändra färg i den bemärkelsen.

Däremot kan färgen och tonen på färgen ändras mellan när de byter skinn (”ömsar”). Den kan alltså se annorlunda ut när den är yngre.

Det finns en stor mängd färgvarianter bland korsspindlar. Jag har svårt att tro att färgen kan ändras så radikalt bara på en ömsning (i och med att du säger att det hände plötsligt). Jag tror snarare mer på att en annan korsspindel har tagit över nätet. Det är inte ovanligt att spindlar av samma art slåss om ”bostadsplats”. Men vem vet!

– Fredrik Arvidsson

 

oktober 28, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för blomfluga?

Fältslamfluga, Eristalis nemorum. Bilden är tagen av Christer Johansson.

Vad är det här för blomfluga?

Du har hittat en blomfluga som på svenska heter fältslamfluga.

Det finns flera arter i släktet som är ganska lika varandra. Denna art känns dock framförallt igen på att den har nästan helt glasklara vingar och ett mycket litet svart vingmärke 2/3 ut längs vingframkanten.

Fältslamflugan är vanlig i nästan hela landet i – eller i alla fall inte alltför långt ifrån – lite fuktigare miljöer. Liksom andra slamflugor (släktet Eristalis) så har den en väldigt speciell typ av larver som kallas råttsvanslarv. De ser ut som en typisk fluglarv, men har en mycket lång ”svans” i baken som i själva verket är ett andningsrör. Detta rör kan vara flera gånger så långt som resten av larven. Denna snorkel gör att larverna kan leva på botten av gyttjiga pölar men ändå andas luft ovan ytan.

Det vetenskapliga namnet på denna art är lite omtvistat. I de flesta böcker har den kallats Eristalis interrupta, ett artnamn den fick år 1761 av den österrikiske entomologen Nikolaus Poda von Neuhaus. Dock har det visat sig att den förmodligen egentligen ska heta Eristalis nemorum, ett namn som Carl von Linné gav arten år 1758. Eftersom Poda och Linné verkade ha syftat på samma art så är det det äldre namnet som ska gälla. Men i många böcker och på många sidor på internet kommer du fortfarande hitta den under namnet Eristalis interrupta, så det kan vara bra att veta att det rör sig om samma art.

– Viktor Nilsson-Örtman

oktober 28, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilka växter i hagen?

Höstfibbla (Leontodon autumnalis) överst och hönsarv (Cerastium fontanum) underst. Båda exemplaren växte i en litet sandig hagmark. Bilden är tagen av Jessica Berggren.

Jag undrar vad detta är för två olika växter. De växte i hagmark i lite sandig mark. Den med gula blommor är ca. 45 cm hög och den andra är ca. 22 cm hög.

Det är höstfibbla (Leontodon autumnalis) med gula blommer överst och hönsarv (Cerastium fontanum) underst.

– Torbjörn Tyler

oktober 27, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor skalbagge i Värmland

Videbocken, Lamia textor, är ett respektingivande djur som utvecklas i veden av asp och olika viden. Just det här djuret hittades i Värmland, nära den norska gränsen. Bilden är tagen av Caroline Strömblad.

Idag hittade vi den här fina skalbaggen i norra Värmland, nära norska gränsen. Den var ungefär 35-40 mm lång i kroppen och helt svart. Vi har försökt googla vad det kan vara för någon. Kanske en jättevedbock?

Det är en videbock, Lamia textor, som du haft turen att stöta på. En kraftigt byggd långhorning som ofta beskrivs som ”trög”. Med ett sådant kroppspansar behöver man kanske inte vara så snabb att ta till flykten!

Arten finns i större delen av landet nedanför fjällkedjan och larverna lever i ved av asp och viden (Salix sp.).

– Viktor Nilsson-Örtman

oktober 27, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fjäril från Galterö

Svingelgräsfjäril, Lasiommata megera, från Galterö i Göteborgs skärgård. Bilden är tagen av Ola Svensson.

Jag fotograferade en fjäril ute på Galterö i Göteborgs södra skärgård igår, den 1 augusti 2020,. Jag vet inte vilken art det är. Kan ni hjälpa mig med det?

Det är en svingelgräsfjäril, Lasiommata megera.

– Åke Lindström

oktober 26, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ser ut som en bålgeting, men ändå inte

En klubbhornsstekel i släktet Cimbex. Kanske är det arten Cimbex connatus, vars larv utvecklas på olika alar. Bilden är tagen av Anna-Lena Hellgren.

I vassen nedanför vår sommarstuga, som ligger 2 mil nordväst om Norrtälje vid sjön Närdingen, kröp en stor och fin insekt. Jag tyckte att den såg ut som en bålgeting, men samtidigt stämde den in riktigt med de som flyger runt här. Är det en bålgeting?

Nej, din magkänsla är riktig – det här är ingen bålgeting. Om du tittar närmare på djuret ser du att antennerna har en klubba allra längst ut, medan bålgetingar har helt jämntjocka antenner. Dessutom har det här djuret ingen ”getingmidja”, utan är ganska jämntjockt längs hela kroppen.

Det här är istället en klubbhornsstekel, som hör till den ganska stora och dåligt kända gruppen växtsteklar. Gemensamt är att växtsteklarnas larver lever av växter. Vissa är allvarliga skadegörare med stor ekonomisk betydelse. Just ditt djur tycker jag ser ut som arten Cimbex connatus som är bunden till al (både klibbal och gråal). Honan lägger sina ägg på bladen. Larven äter av bladen och förpuppar sig sedan i marken eller bland vegetationen.

– Andreas Nord

oktober 26, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fel mat till igelkotten

Igelkotten, Erinaceus europaeus, är fortfarande en någotsånär vanlig (om än minskande) gäst i våra trädgårdar i södra Sverige. Bilden är tagen av Gaudete.

I mitt bostadsområde, nära natur och skog, har vi några igelkottar som är mycket omtyckta och som bjuds på mat varje kväll. Jag vet att det är fler än jag som matar, men jag vet inte hur många vi är. Jag vet inte heller vad de andra bjuder på men jag brukar lägga lite av min katts torrfoder (ca. 3 matskedar) i blöt och blanda det med mosad banan eller hårdkokt ägg eller små osttärningar av 10-procentig ost. Oftast blir det bara kattmat + banan. Detta delar jag upp på två mål med några timmar emellan. Oftast är det en liten hona (?) och en stor hanne (?) som delar på denna mat. Vatten finns ständigt tillgängligt för dem i några olika skålar.

Kottarna bajsar mycket och gärna där de äter (på min lilla uteplats) och jag brukar samla ihop bajset dagen efter och slänga i soporna. Men – nu, efter några veckor av den mat jag bjuder på – tycker jag att deras bajs förändrats. Det har blivit väldigt löst och idag såg jag att den enas bajs var ljust grön-gult. Har de diarré och har det med mitt kattfoder att göra, tro? Min kisse äter njurfoder och jag tyckte vid övergången till detta foder att hans avföring också blev lös och gulaktig. Det är den fortfarande efter två-tre år (vi har diskuterat detta med vår veterinär, men det är inget hon tycker vi ska oroa oss för).

Tror ni att det är jag som är skyldig till kottarnas eventuella tarmbesvär och bör jag köpa ”vanligt” torrfoder för katt till dem? Eller något helt annat? Det är svårt att avgöra hur stor andel av deras föda som ”min” mat utgör, men jag vill bjuda på så bra mat som möjligt.

Trevligt med regelbundna besök av igelkottar!

Jag måste erkänna att jag inte är speciellt insatt i igelkottars matsmältning, men som du säger äter kottarna säkert på fler ställen. Och dessutom en del de hittar ute i naturen. Så det är ju inte säkert att deras lösa magar beror på kattmaten du ger dem. Dock lite bestickande att det är samma sak med katten. Å andra sidan, om er veterinär inte är oroad över kattens avföring, så är det kanske inte något att oroa för när det gäller igelkottarna heller.

Om du vill, kan du ju ge dem något annat en tid och se vad som händer. Återgår avföringen till det normala så är väl kattmaten misstänkt. Men sedan är ju frågan hur allvarligt detta är, och det vet jag tyvärr inte.

– Bodil Enoksson

oktober 23, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg