En sopp, troligtvis Xerocomellus cisalpinus, från den danska ön Bornholm. Det här exemplaret har något som ser ut som ett extra sporknippe. Det kan väl inte vara så vanligt? Bilden är tagen av Åsa Gawelin.
Jag är på Bornholm hos en god vän som har hus mellan Rønne och flygplatsen. Vi hittar en del svamp på våra dagliga promenader. Idag hittade vi bl. a. en liten blodsopp, 5 cm diameter, med en ”plupp” på hatten. Efter delning ser man att det är samling sporer. Jag har aldrig sett detta tidigare trots mycket svampplockning sedan barnsben i Stockholmsområdet och i Göteborg sedan 70-talet. Är det vanligt? Om inte, vad kan det bero på? Svampen stod tillsammans med några mindre i gammal planterad granskog med gräs-och mossmark.
Jag vet inte riktigt vad ”pluppen” beror på, men det är en sammetssopp (Xerocomus cisalpinus) som du har hittat. Inte en blodsopp (Neoboletus luridiformis).
– Håkan Wallander
Jag instämmer i att det nog är Xerocomellus cisalpinus. Bilden är tyvärr så oskarp att det är svårt att se vad ”pluppen” är överhuvudtaget. Det är dock inte särskilt ovanligt med olika märkliga missbildningar på svampfruktkroppar.
Sedan bara en liten rättelse. Xerocomellus cisalpinus har för närvarande inget svenskt namn, men står närmast rutsoppen X. chrysenteron. Sammetsopp, Xerocomus subtomentosus, bildar numera ett eget släkte, i Europa med fyra arter som det ser ut nu.
Myggor är ganska besvärliga, och ibland rent av farliga. Myggan på bilden, Aedes aegypti, sprider t.ex. den allvarliga sjukdomen gula febern.
Jag och min kompis går i femte klass och har fått i uppgift att kolla upp varför mygg finns. Så nu hoppas vi att ni kan hjälpa oss!
Din fråga är väldigt spännande, och nog har man ofta undrat vad myggen egentligen bidrar med när man sitter där och som bäst försöker njuta av sommaren. Men faktum är att mygg är nog så viktiga. Dels är olika slags myggor, både vanliga stickmyggor och knott, viktiga som föda åt massor av andra organismer i vatten (särskilt larverna) och på land. Myggorna ger också indirekt en massa näring till ekosystemet. I Vindelälven i norra Sverige har man räknat ut att det kommer ut ungefär 500 ton bajs från knottlarver – varje dag! Det är såklart väldigt viktigt för näringsbalansen i vattnet och, därför, i hela avrinningsområdet.
Knott och myggor är i sin tur också värdar för en mängd olika parasiter som de sprider till andra djur. Bland de mest kända är olika typer av blodparasiter. Den allvarliga sjukdomen malaria, som varje år skördar massor med liv i varma områden på jorden, sprids t.ex. med myggor. Det gäller också andra sjukdomar som vi hört mycket om på senare tid, som t.ex. zikavirus, nilfeber, denguefeber och gula febern. Myggor och knott sprider inte bara sjukdomar till människor, utan även till andra djur som de suger blod från. Malaria är t.ex. väldigt vanligt hos olika fåglar, även på våra breddgrader. Här finns fåglar som lever hela sina liv med blodparasiter spridda av myggor och knott. Det påverkar de negativt, även om effekterna inte alltid är så väldigt tydliga med blotta ögat.
Man kan alltså säga att myggor spelar en väldigt viktig roll i ekosystemet, dels genom att vara näring själva och att skapa näring till våtmarker och dels genom att sprida sjukdomar som i sin tur reglerar tillväxt, åldrande och död i andra djurpopulationer. Det är alltså med myggor som med alla andra saker vi ser omkring oss i naturen – allt har sin viktiga roll att spela och tar man bort en av dessa spelare från planen är det lätt att det blir obalans. Så myggor är viktiga, om än irriterade.
Med det sagt är det viktigt att komma ihåg att det finns stora konflikter mellan mygg och människor på många platser i världen. På våra breddgrader är det här mer av en bekvämlighetsfråga. Det pratas ju t.ex. ofta om att det är alldeles för mycket mygg i Dalälvens deltaområden. På andra håll, särskilt i tropikerna, är myggor ett större besvär. Myggspridda sjukdomar som malaria fortsätter att skörda tusentals människoliv varje år, ofta i områden där möjligheterna för sjukvård är långt mer begränsade än vad vi ens kan drömma om.
Kanadensiskt gullris, Solidago canadensis, är rikligt besatt med vackert gula blommor. Hos oss är det en invasiv art som ofta är mycket vanlig där den finns. Bilden är tagen av Barbara Pettersson.
Vi bor i Saxtorp i Skåne och har denna växt på vår mark. Den är väldigt vacker, men vi har bara hittat denna. Kan ni tala om vad den heter?
Det är kanadensiskt gullris, Solidago canadensis, en främmande och rysligt invasiv art i vår flora. Men visst kan man tycka att den är vacker ändå.
Många växter tycks må bra av att få lite kaffesump i jorden. Frågeställaren undrar om det också gäller de populära rumsväxterna i släktet Monstera, som här illustreras av arten Monstera deliciosa.
Jag har hört att vissa växter mår bra av att få utspätt kaffe eller kaffesump. Gäller detta också för Monstera?
Det finns många odlare som gödslar sina växter med kaffesump och tycker att det fungerar bra.
Här i Botaniska trädgården låter vi kaffesumpen gå igenom vår bokashi (en typ av kökskompost) innan vi gräver ner den runt växterna.
Man kan använda kaffesump till både trädgårdsväxter och till rumsväxter, inklusive Monstera.
– Sofie Olofsson
Ett litet sidospår, då svampar inte är växter. I bland annat Köpenhamn finns svampodlare som tar hand om sump från alla espressobarer etc. Fungerar enligt uppgift utmärkt som substrat och är från början ganska sterilt! Och resultatet bör bli en bra kompost?
Vingpenna från större hackspett, Dendrocopos major. Bilden är tagen av Gunilla Frejd.
Vid en svampplockarsväng häromdagen hade det varit slagsmål i skogen. Förmodligen något rovdjur som tagit ett byte. Där fanns mängder med 10 cm långa, prickiga fjädrar. Vet du möjligen vem som har dylika eller kan du fråga nån som vet? Färgen stämmer ju med skatans, men det gör inte prickarna.
Det är en vingpenna från större hackspett, Dendrocopos major. Det är en ungfågel, kanske från i år. Det ser man på den vita fläcken längst ut på spetsen av fjädern.
Spårstämpel från en räv eller hund. Är det detta djur som gett sig på frågeställarens katt? Bilden är tagen av Ewy Pettersson.
Jag hyr ett torp i Ydre. Det är en gammal kvarnstuga från 1700-talet högst uppe på ett berg, med mycket och en damm i närheten. Min katt har blivit attackerad av ett rovdjur på min veranda, men han klarade sig tack och lov genom att fly under min bil. Det hände på kvällen, någon gång mellan 22:00 och 23:30, i slutet av augusti. Katten hade blivit skrämd så han både kissat och bajsat på trappen. Dessutom var det fullt med tussar från hans päls. Han hade troligen blivit nertryckt i sin avföring, då det fanns spår av sådan runt halsen och på ena ryggsidan. Tidigare i år har jag sett två rävar och två rävungar i området. Jag har också fått höra att varg har siktats ca. 5 mil bort för två veckor sedan. Tidigare år har både lo och varg synts här.
Nu när katten ska ut vädrar han otroligt och väljer ibland att inte gå ut. Igår kväll gick han till dörren, men när jag öppnade vände han tillbaka in. När jag stänger dörren ser jag genom glasrutan röda ögon som springer förbi precis utanför trappen, dit ytterlampan inte når. Och idag när jag gick ut i trädgården, till ett område med ny jord, finner jag dessa spår, precis där jag kvällen innan sett ögonen. Är det rävspår som jag har här eller är kanske varg? Jag uppskattar spåren till 7-8 cm långa och 7 cm breda, utan klor. Finns inget direkt avstånd att mäta mellan spåren utan den tycks ha trampat runt lite. Ett kryss kan jag dock rita mellan trampdynorna utan att det nuddar.
Har det här djuret nu riktat in sig på att ta katten? Vilket slags djur kand et vara och kan jag göra nåt avskräckande, t. ex. med dofter eller liknande, för att hålla den borta?
Jag har svårt att tro att en varg skulle intressera sig för ett så litet djur som en katt. Tror nog att räv är ganska troligt. Det finns ju andra rovdjur, typ iller och mård, men räv är nog det rimligaste. Tycker att åtminstone ett av avtrycken ser ut som typisk räv. Hade det varit en varg eller lo som angripit katten hade den nog inte överlevt.
Vad göra, förutom att hålla katten inomhus? Det enda är nog om du kan skrämma bort räven med oljud eller på annat sätt när du ser den den eller anar att den finns i närheten. Du känner inte någon jägare i närheten som jan hjälpa dig? Ungrävar blir inte så gamla i naturen så kanske löser sig problemet av sig själv framåt vintern?
– Lars Lundqvist
Det här är visserligen snarare ett journalistarbete, men har gjort mycket rundfrågningar, och ifrågasätter starkt att rävar skulle anfalla katter annat än i undantagsfall. En räv väger inte mer än en stor katt och det vara riskabelt för en räv att attackera en katt. Vi hade en rävfamilj nedanför trädgården i år och de rörde inte katterna, och vice versa.
Lösspringande hund borde vara en mycket troligare angripare.
Jag har också hört att rävar kan vara farliga för katter, även om jag personligen är betydligt mer oroad för hönsen än katterna när det gäller rävar. Misstänker att en katt kan vara en besvärlig motståndare för en räv. Jag har t.ex. för mig att några bekanta hade en katt som anföll en räv som gav sig på kattmaten!. Men däremot kan jag mycket väl tänka mig att om räven lyckas överraska en katt så kan det gå illa för katten.
För ett antal år sedan var det ett fasligt rabalder i närheten av London, där man hittade lemlästade katter i ett område. En ansenlig summa pengar utfästes som belöning för den som ge tips så man fick fast kattplågaren. Slutligen fann man att det var rävar som var de skyldiga, dock hade åtminstone en katterna först blivit påkörda. Vad jag förstår har polisen inte velat berätta vad kattplågarjakten kostade samhället.
Så jag tror också att det är en rimlig gissning att det var en räv. Sedan är ju frågan om räven bokstavligt talat fick blodad tand och fortfarande ser katten som ett tänkbart byte, eller om katten hann låta den få smaka på en välbeväpnad kattass.
Har du hund? Om inte, skulle du inte kunna be någon hundägare att låta sin hund (enklast med en hanhund!) kissa här och var på tomten. Kanske också lägga ut lite hundbajs. Jag vet att det inte känns så kul, men förhoppningsvis kan räven ha en viss respekt för detta. Fast här är jag ute på hal is, vet tyvärr av bitter erfarenhet att ha hund är ingen garanti för att slippa rävbesök bland hönsen. Men man kan ju alltid pröva.
Lycka till och jag håller tummarna för katten.
– Bodil Enoksson
Med all respekt, men jag förstår inte varför ni är så inne på räv. På grund av rävgrannarna och våra katter sökte jag efter vederhäftig info om detta i somras. Bortsett från att rävar äter trafikdödade katter, hittade jag endast något fall med gamla sjuka katter som tagits av räv. Skicka gärna info om faktiska rävangrepp om ni har; Jag är intresserad.
Däremot finns det lösspringande hundar ute på landet. Jaktlagens hundar springer bort emellanåt. Dessa är en faktisk risk för en katt.
– Allan Rasmusson
Ja, det känns som en berättigad fråga och jag är väl influerad av vad jag hört genom livet om rävar och katter. Har också sökt lite och det är få ”verifierade” fall där rävar dödat vuxna katter (i en italiensk studie var däremot kattungar periodvis ett markant inslag i rävarnas diet). Men en hungrig eller oerfaren räv kanske försöker, men som i det här fallet, misslyckas. En fälthare och en normalstor katt ser ju faktiskt ungefär lika stora ut.
Men på något sätt tror jag nog rätt mycket på räv i alla fall. Tycker inte det är så himla vanligt med lösspringande hundar på landsbygden, och jag ändå bott på landet stora delar av mitt liv. Och många lösa hundar håller sig påtagligt ”på gården”. Ofta vet man ju också vems hundar som är ute och ränner, och den frågande nämner inte hundar. Mitt intryck, men det är ju bara just ett intryck, var dessutom att huset var låg ute i skogen. Men visst smiter hundar ut och visst springer hundar lösa i terrängen i samband med jakt. Dock kanske inte så mycket än, för det här hände väl när det fortfarande mest är pürchjakt? Tiden på dygnet talar väl emot hund, i alla fall jakthund. Och så trodde den frågande att förövaren passerade tomten senare.
– Bodil Enoksson
Men var inte spåret lite stort för en räv? 7cm?
– Jörgen Ripa
Det finns en brist på vetenskapliga data här, men vi bör undvika myter. Jag har sett denna åsikt åka runt på internet, men inte belägg för den.
En viktig bit fakta är dock att en hanräv väger typiskt 5-8 kg. Det är inte mer än en katt väger. Ett rovdjur kan inte ta för stora risker vid jakt, och ett kattbett kan snabbt bli livshotande. Arga katter är inte att leka med.
– Allan Rasmusson
Som Jörgen påpekar är en spårstämpel på 7 cm gräsligt stor om det nu skulle vara räv.
Min fundering i går kväll var att någon gång måste en räv lära sig att katter är väl beväpnade. Ytterligare en fundering var att normala rävbyten t. ex. harar kan se större ut än vad man, eller i alla fall jag, skulle tro av vikten. Och att en katt är mer kompakt så att säga. Men som sagt detta är funderingar. Har för övrigt just vägt min ena katt, som jag betraktar som normalstor för en bondkatt; ungefär 4 kg.
Men det var faktiskt en räv som gav sig på vår ena kalkontupp för många år sedan. Det var nysnö, så vi kunde spåra striden. Räven fick dock ge sig, men kalkonen fick tyvärr sådana bitsår att han inte överlevde. Vet inte vad han vägde, men en så stor katt har jag aldrig sett.
– Bodil Enoksson
Jag tycker att det är svårt att helt avgöra om det rör sig om en räv eller ett annat hunddjur från bilderna. Vissa av spårstämplarna stämmer bra med räv, medan andra får mig att tänka på tamhund med en rundare stämpel och baktårna placerade mycket närmare framtårna. Nu är inga av avtrycken så värst tydliga, och vi ser inte heller hela spårlöpan. Min bedömning av storleken allena är att den ändå ligger inom variationen för räv, särskilt eftersom det är litet oskarpa kanter på avtrycken. Det är också den långt mest sannolika besökaren i det här fallet, tycker jag.
Rymdvarelser avbildas ofta som ganska lika människor, som t.ex. i filmen Avatar. Varför är det så?
Varför föreställer vi oss att eventuella varelser från andra planeter har mänsklig form? Kan det inte vara så att evolutionen skapat helt andra livsformer, som skiljer sig markant från jordens livsformer, på planeter utanför jorden?
Spännande fråga. Här några tankar från en biolog, men samtidigt total lekman i själva ämnet.
Först en motfråga. ÄR det verkligen så att vi föreställer oss att de har mänsklig form? Jag gissar att de varelser som setts i äldre science fiction filmer har varit lika människor för att det gjort både filmandet och ”plotten” enklare. Ungefär: sätt spetsiga öron och ett extra öga på skådespelare och låt dem prata engelska. När tekniken efterhand tillåtit avancerade animeringar har väl ändå ”utomjordingar” efterhand antagit allt mer annorlunda former i spelfilmer?
Kanske borde både ”liv” och ”varelser” definieras noggrant först innan vidare diskussioner, men om vi tänker oss att vi är någorlunda ense om vad detta är, så skulle jag tänka så här:
Eftersom vi lever i samma universum är det vissa grundläggande saker som trots allt gäller ALLA. Samma kemiska grundämnen och samma fysiska lagar. Eftersom olika grundämnen har olika kritiska egenskaper, och vissa passar bättre för ”livsprocesser” än andra, så skulle man nog tänka sig att utomjordiskt liv skulle vara uppbyggt av ungefär samma byggstenar, vilket i huvudsak är de lättare grundämnena. Saknas syre på en planet, så kan kanske svavel vara en god ersättare. Det finns ju faktiskt redan på jorden (på stora havsdjup) organismer som ”andas” svavel istället för syre. Osv. osv. Är det dessutom så, som vissa menar/gissar, att livet i en primitiv kan ha kommit hit till jorden en gång via meteoriter så bör det ju per definition kunna finnas liv likt vårt någon annanstans.
Om en varelse evolverat på en planet har den varit utsatt för gravitation. På jorden finns ett antal olika ”lösningar” på hur en organism kan hantera detta och det vore rimligt att någon eller några av dessa lösningar skulle ses också på utomjordingar. Har varelsen utvecklats för att röra sig över en fast planetyta är det rimligt att någon typ av ben har utvecklats. Möjligen 3 eller 7 ben, men likväl ”ben”. Eller varför inte ett slingrande. Simmar varelsen i vatten eller någon annan typ av vätska är rimligen både fenor och någon typ av undulerande rörelse att gissa på. Osv. osv.
Så kanske skulle vi ändå känna igen en utomjordisk varelse när vi väl får se en? Ett ”litet” bekymmer är väl att dessa varelser, om de väljer att komma hit (eller vi åker till dem), måste vara rejält långlivade. Det KAN ju finnas någon typ av liv på Mars och Venus, våra närmsta grannar, men om det finns något större och mer kommunikativt än bakterier där hade vi kanske redan vetat? Så då får vi kanske vända oss till planeter utanför vårt solsystem. Jag läste på en till synes trovärdig internetsida att om vi (eller rymdvarelsen) kunde färdas genom rymden i en hastighet fyra gånger snabbare än något som människan hittills haft i rymden, skulle det fortfarande ta 4000 (fyra tusen) år att komma till/från den närmst liggande kända planeten (som ligger på 4,2 ljusårs avstånd från oss). Då pratar vi om den NÄRMSTA planeten utanför vårt solsystem.
Forskare som ägnar sig specifikt åt din fråga kan säkert ge mer uttömmande svar, men med möjligt undantag av Mars och Venus gissar jag att det lär dröja innan vi får svaret på hur eventuella utomjordingar faktiskt ser ut.
Olika stadier av celldelning i rotcellerna hos en lök i 3000 gångers förstoring. Hur likartad är den här processen hos olika organismer? Har evolutionen gett upphov till olika sätt för celler att dela sig på? Bilden är tagen av Josef Reischig.
Evolutionen gör ju gällande att organismer över tid förändras baserat på yttre förhållanden, men celldelning verkar ha varit perfekt från dag ett. Borde det inte, statistiskt sett, finnas olika sätt för celler att dela sig med evolutionen som grundtes?
Ja, det finns olika sätt för celler att dela sig. Bakterier och eukaryota celler (dvs. celler med en cellkärna) har nämligen olika sätt att dela på sig. Den eukaryota varianten tros vara en vidareutveckling av bakteriernas celldelning, men det är ingen som vet med säkerhet.
Dessutom så finns det fundamentala skillnader mellan vanlig celldelning (mitos) och celldelning som leder till produktion av könsceller (meios), eftersom könscellerna bara innehåller halva arvsmassan. Celldelning kan även se olika ut beroende på cellens funktion – när däggdjurs äggceller ska produceras blir celldelningen ojämn, så att den ena cellen blir mycket större än de andra. Eller tidigt under bananflugorna fosterutveckling så delas bara cellkärnan många gånger utan att det byggs upp nya cellmembran varje gång – det kommer senare först när antalet cellkärnor är uppe i några tusen.
Med det sagt så är det fortfarande oklart hur de första cellerna uppstod, och hur de delade sig. De flesta modeller utgår ifrån att det var från början en ganska passiv process, så att när en urcell blir för stor delar den sig spontant på grund av membranets fysiska och kemiska egenskaper.
– Jessica Abbott
Jag är inte helt säker på vad du menar, men ur min synvinkel är celldelning långt ifrån perfekt. Det görs många fel i replikeringen av arvmassan i varje celldelning och i det komplexa maskineriet för uppdelning av en cell i två blir det också fel ibland, med konsekvensen att icke livsdugliga celler försvinner eller tas bort.
Stor mjölbagge, Tenebrio molitor, är ganska vanlig i spannmål och annan torrskaffning i våra hem. Men till skillnad från husbocken, Hylotrupes bajulus, gör den ingen skada alls i trävirke. Bilden är tagen av Ulf Petersen.
Vi har hittat en insekt som vi tycker liknar en husbock inne i huset, men vi vet inte om det är den arten. Den är ca. 13 mm lång. Är det något att vara orolig för?
Detta är ingen husbock, som är ett smäckrare och mer långbent djur. Det är istället en mjölbagge (släktet Tenebrio som hör till skalbaggsfamiljen Svartbaggar, Tenebrionidae). Ditt djur ser ut som stor mjölbagge Tenebrio molitor. Denna art lever dels i olika typer av gammal lövträdsved, men den finns ofta(re) inomhus i människans närhet (i skafferier, eller i gamla uthus) där larven lever särskilt av olika spannmål. Den kan ha kommit in utifrån, men det kunde ändå vara en idé att leta efter vackert bärnstensfärgade, ett par centimeter långa, larver i t.ex. mjöl- eller havregrynspåsar som inte är ordentligt förslutna.
– Andreas Nord
Tack för svaret. Vi hittade också den senare i en insektsbok. Vi har kollat igenom skafferiet utan att hitta några larver. Vi har tagit in ved utifrån till kaminen så den kan ha kommit därifrån, alternativt från parkettgolv som vi nyligen fått en stor leverans av. Som sagt, tack för svaret. Det här är en fin och rolig tjänst. Skönt att det inte var husbock.
Bålgeting, Vespa crabro, i fönsterkarm. Bilden är tagen av Linnea Berglund.
Vi har ett bålgetingbo på taket i vårt fritidshus på Ingarö, Stockholms skärgård. Vi har inte haft något besvär av dem hittills. Men nu de senaste två veckorna, sent på kvällarna flyger de mot våra fönster och även in på altanen. En del samlas i flockar på fönster och väggar. Fönstren får vita ränder. På morgonen kan det finnas nån enstaka slöing kvar. Vi vågar inte gå ut den vägen, så lite läskigt är det. Hur länge kan de hålla på så här, kan vi göra nåt för att slippa dem?
De dras till UV ljus från lågenergi och LED lampor. Har ni fasadbelysning så prova att släcka den. UV skall inte gå igenom glasrutan i någon större utsträckning.
– Allan Rasmusson
Som ett litet tillägg kan det också vara bra att veta att bålgetingar, trots sin storlek och kanske litet hotfulla utseende, är väldigt fredliga djur. De är mycket lugnare än ”vanliga” getingar. Man behöver därför alls inte vara rädd för att bli stucken, om man inte råkar trampa på djuren såklart (men då är det kanske befogat).
Kommentarer