Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Växter drar sig till ljuset. Det måste betyda att ljusets kraft är starkare än dragningskraften?
Dragningskraften kan begränsar hur högt upp ett träd kan transportera vatten att dricka. I normalfallet är det dock snarare risken att blåsa omkull som är den viktigaste faktorn som begränsar höjden. Dragningskraft är försumbar jämfört med växternas kraft att förlänga sin stam.
– Allan Rasmusson
Tidigt förra sommaren såg jag en eller två humlelika insekter flyga in och ut ur en säck grönsaksjord som det blivit ett hål i. Jag bor på Gotland och i trädgården har jag lite blåeld och andra vilda växter samt en hel del odlade blommor, rosor och pioner som blommar. Tyvärr har jag inte lyckats få så bra bilder men tänker att jag chansar. Kan det vara ett svartpälsbi?
Nej, något svartpälsbi är det inte. Däremot har ni sett ett bladskärarbi (som också kallas tapetserarbi, släktet Megachile) i färd med att bygga bo. Bladskärarbina är litet speciella eftersom de skär av bladbitar som de omsorgsfullt viker ihop till ett rörformat skydd för sina larver – ett ovanligt beteende bland insekter. Ni ser på den första bilden hur honan är på ingång med just en sådan bladbit. Bladskärarbin hör vidare till bigruppen ’buksamlarbin’ (bifamiljen Megachilidae). Till skillnad från till exempel honungsbin samlar dessa sitt pollen på buken, inte bakbenen. De långa håren som omger bukens pollenkorg syns som en orange kant på bilden.
Roligt för er att få studera detta på nära håll. Om möjligt hade jag låtit jordsäcken förbli öppen och oanvänd under säsongen.
– Andreas Nord
Tack för snabbt svar! Jag tyckte att det var annorlunda att se ett bi med en bladbit. Jag lät säcken stå under säsongen.
Den här typen av larv har vi hittat i vårt 10 kvadratmeter stora potatisland samt bland rödbetor som vi odlar i pallkrage. Vad är det och vad bör man och kan man göra?
Det ser ut som larven av en skalbagge som heter pingborre, Amphimallon solstitiale, även om jag inte helt kan utesluta den mindre arten trädgårdsborre, Phyllopertha horticola, utan att ha en riktig storleksreferens. Båda arterna har typiskt ’ostbågeformade’ larver som äter levande rötter. Trädgårdsborren föredrar dock gräs, inklusive säd, och klöver, medan pingborren också angriper odlade grödor.
Finns larverna i större mängder kan de orsaka betydande skada, och på vissa håll i Europa betraktas de som allvarliga växtskadegörare. Som privatperson finns inte mycket att göra, annat än att avlägsna larver man hittar. Jag vill också slå ett slag för att främja småkryp och andra naturliga inslag i sin trädgård. Genom att sörja för att det finns förutsättningar för många olika djur att leva i trädgården, ökar också sannolikheten att olika rovinsekter etablerar sig. Hit hör bland annat larver av andra skalbaggar som (stora) kortvingar och jordlöpare. Fåglar och däggdjur, inte minst den charmiga grävlingen, kan också leta upp och äta pingborrelarver i mängd.
– Andreas Nord
Jag har de senaste dagarna hittat ett antal malfjärilar inomhus i vårt sovrum, främst på gardiner och väggar. Vad kan detta vara för typ av malfjäril?
Jag tycker att det ser ut som trepunktsskräpmal, Hofmannophila pseudospretella. Den räknas inte som ett svårt skadedjur, eftersom larven mest lever på diverse vegetabilier och döda animalierester. Det är inte ens säkert att malarna kommer inifrån huset, utan de kan ha utvecklats i ett uthus intill, där det finns döda insekter eller insektsrester som sitter fast i spindelnät. Men har man exponerad ull/ylle (till exempel filtar, plädar, eller tröjor) eller vissa matvaror (gryn, mjöl, och liknande) lättillgängliga, kan detta också smaka gott för larverna. Jag rekommenderar er därför att ha uppsikt över vad som händer i skafferiet och garderoben, för säkerhets skull.
Vi har skrivit om trepunktsskräpmal tidigare. Inläggen hittar du på den här länken.
– Andreas Nord
Finns det statistik på om vi ser en minskning av antal insekter per år? Jag tycker det var betydligt färre insekter förra sommaren, i alla fall där jag bor vid kusten strax söder om Göteborg. Mindre antal bin, humlor och fjärilar, och så vidare. Vad vet vi om detta?
Hos nästan alla insekter finns det en ganska betydlig skillnad i populationsstorlek från år till år, beroende på bland annat hur vintern och våren har sett ut, om det är torrare eller blötare, och så vidare. Det kan leda till att det under vissa år finns mycket av en viss art på en plats, men nästa år nästan inga individer alls. Tänk till exempel på fallet med en skalbagge som bara äter av en viss växt, eller ett vildbi som bara samlar pollen från den växten: finns det mycket av värdväxten det första året finns det också utrymme för många insekter som lever på den, men om det året efter finns få plantor (kanske beroende på torka, eller något annat), så kan det inte finnas lika många insekter. Det är en naturlig ekologisk process som förekommit i alla tider.
I många delar av Sverige och världen har antalet insekter trots allt minskat betydligt. Det är bara människans fel, och handlar framförallt om att vi tränger undan naturen i takt med att städerna blir större, infrastrukturen (till exempel motorvägar) blir mer omfattande, och jord- och skogsbruk intensifieras och riktas mot storskaliga monokulturer. Det är dock viktigt att komma ihåg att det här inte gäller överallt. På flera håll i den svenska fjällvärlden är antalet insekter och spindlar praktiskt taget oförändrat nu jämfört med på 1970-talet, och längs södra Svealandskusten har antalet nattfjärilar ökat sedan 1990-talet. Dessutom finns det mycket som privatpersoner kan göra för att främja insekter. Om detta, och annat, skriver i det här inlägget.
– Andreas Nord
I höstas märkte jag att jag fick som bett på kroppen. Mest nere runt vristerna och benen. Jag tänkte att det inte kunde vara myggbett eftersom det var höst och kallt. Jag har sedan dess fått nya bett då och då. De kliar intensivt, men kliandet försvinner med antihistamin.
Jag ser inga spår av blod eller sett svarta prickar i sängen, eller annat som kan tyda på vägglöss. Det jag nu funderar på är om de kan komma med möss, då vi har problem med dessa i vägg/tak på nedervåningen. Vi har haft problem med möss till och från i flera år. När jag städade efter mössen kring listerna i vår gillestuga, hittade jag denna insekt. Kan den ha orsakat betten?
Det är nästan omöjligt att avgöra vad som har bitit dig, men bettens form och din beskrivning av intensivt kliande stämmer väl överens med fågelloppor. Ofta sitter betten då några stycken på rad. Det är ganska lätt att råka få med sig fågelloppor hem, dels via sällskapsdjur, dels om man tar bort ett fågelbo eller rensar en gammal fågelholk. Eftersom fågelloppor inte kan överleva på människoblod, löser problemet sig själv efter några månader när lopporna dör.
Insekten du hittat är alls ingen loppa och därför inte heller skyldig till betten. Det är i stället en skalbagge i familjen trägnagare (Anobiidae). Närmare bestämt är det en så kallad ’tjuvbagge’ i släktet Ptinus. Inomhus brukar det oftast vara vanlig tjuvbagge, Ptinus fur, man stöter på. Din bild är dock inte tillräckligt bra för att avgöra just vilken slags tjuvbagge du har hittat. Tjuvbaggar är framförallt renhållare, som lever av rester från döda insekter och spindlar i mörka, litet fuktiga utrymmen. Det är aldrig skadliga för människor eller sällskapsdjur.
– Andreas Nord
I somras var jag och familjen i Vemdalsskalet i Härjedalen för en friluftssemester. När vi gick ut på verandan en dag möttes vi av det här (väldigt äckliga) bajset. Vilket djur kan det röra sig om? Vi har gissat på räv eftersom det även verkar finnas nötter och bär i spillningen. Och vad är det för larver? Likmaskar? Varför är de i bajset? Är djuret sjukt? Har det ätit ett as?
Eftersom spillningen är ganska slemmig, kan det också tänkas att den kommer från en annan allätare – nämligen en grävling. Det finns få observationer av grävlingar i Härjedalen, men å andra sidan är det ett skyggt djur som nog kan passera ganska obemärkt i ett av våra mest glesbefolkade landskap. Å andra sidan ser det ut som att det finns en del inslag av hår i spillningen, och då passar ert förslag om räv bättre. Spillningar kan vara nog så svåra, särskilt om de legat ute ett tag och utsatts för väder och vind. Är man osäker, går det att skilja räv- och grävlingsspillning på lukten. Rävspillning lukar skarpt, fränt och otrevligt, medan grävlingsspillning har en söt, litet myskaktig lukt.
Larverna kommer sannolikt från någon större fluga, precis som ”likmaskar” gör. Det är dock inte samma slags fluglarver som lever på ruttnade kött och i spillning. Eftersom händelseförloppet varit ganska snabbt, från att spillning lades till att larverna kom dit, gissar jag att det rör sig om någon fluga, där flera arter har ägg som kläcker inom några timmar och larverna växer mycket snabbt. Det kan också röra sig om någon annan tvåvinge (det vill säga, flugor och myggor) med stora larver. Vissa harkrankar, till exempel, har larver som kan utvecklas i spillning. Faktum är att spillningar är egna små ekosystem, med många olika slags insekter, insektslarver, svampar och mikroorganismer. Bland flugorna finns det larver som lever som rena nedbrytare i spillningen, och andra som lever som rovdjur på dessa. Just vad ni har hittat kan jag inte avgöra med säkerhet.
Är man specialintresserad, går det såklart bra att samla in larver tillsammans med lite spillning, och försöka kläcka fram den färdiga insekten. Det brukar inte vara så svårt, och för den insektsintresserade är det en oerhört värdefull övning eftersom vi kan alldeles för lite om de flesta insektslarver.
– Andreas Nord
I januari hittade jag denna spillning på stigen upp till huset. Spillningen låg närmare vägen än huset. Djuret verkar inte ha gått i snön utan på vägen. Det var bara spår från rådjur och hare i snön och det ser ut som detta djur ätit något annat djur. Vad kan det vara?
Det är spillning från något hunddjur som har ätit av ett vildsvin. Det syns på de långa, kraftiga borsthåren som näppeligen kan komma från något annat djur. Det vanligaste är räv, som ju förvisso inte kan slå ett vildsvin men väl äta på ett trafikdödat sådant. Spillningen är dock väl stor och bred för att komma från en räv. Om ni har varg i området, tycker jag att det är mest sannolikt att spillningen kommer från en sådan.
Att djuret har gått på vägen och inte i snön är rimligt – de flesta djur följer precis som människor minsta motståndets lag, och det är lättare att gå på barmark än i djupsnö.
– Andreas Nord
Stort tack för ert intressanta svar. Spillningen hittade jag i Norduppland. I omgivningarna vet jag att det finns vildsvin och varg har synts i grannkommunen. Dock vet jag inte om att någon har sett varg där vi bor. Det var också intressant att få veta att djuret ätit ett vildsvin.
Jag är en av arkeologerna som undersöker hallen i Uppåkra för Arkeologiska institutionen vid Lunds universitet. I höstas påträffade vi fragment av musslor. Vilken sort det kan vara? Är samtliga dammusslor? Och går de att äta?
Det rör sig med all säkerhet om dammusslor, precis som du föreslår. Lite svårt att bestämma de högra fragmenten, men det vänstra med hela skalet ser ut som vanlig dammussla, som numera heter Anodonta anatina på vetenskap. Jag tror att de andra också är denna art.
Om de går att äta? Jag har aldrig provat! Och inte heller hört om att sötvattensmusslor numera används som föda. Men de är ju stora och den muskulära foten borde vara en bra munsbit, speciellt när vattendragen inte var förorenade. Hittade ni skalen i ’köksavfallet’?
– Christer Brönmark, gästexpert
De lager som vi undersökte är från ca 4-500 e.Kr. Nu är det inte många fragment, kanske kommer fler när vi undersöker mer i vår. Jag undrar om det kan vara förknippat med att man suttit nära en härd? Kanske kan de varit en munsbit?
De lager som vi undersökte är från ca 4-500 e.Kr. Nu är det inte många fragment, kanske kommer fler när vi undersöker mer i vår. Jag undrar om det kan vara förknippat med att man suttit nära en härd? Kanske kan de varit en munsbit?
Kul med hjärtmusslan, också för den har ju ett marint ursprung. Kanske kan jag artbestämma den om jag får se den i verkligheten.
– Per Carlsson, gästexpert
Tack för svaret! Jag återkommer gärna för det är möjligt att fler framkommer under kommande grävsäsong.
Jag hittade den här spillningen på vinden i vår stuga vid kusten i norra Uppland. Det varit i januari, efter att stugan stått tom några månader. Jag har hittat ganska många liknande högar tidigare, men det här är första gången jag hittar en färsk spillning. Korvarna är 10-15 millimeter i diameter. Spillningen var relativt torr, gick enkelt att plocka upp med ett papper och lämnade knappt någon fläck på golvet (puh). Jag kände ingen särskild lukt, men undersökte inte så nära. Vad kan det vara för något?
Detta bör vara spillning av skogsmård, Martes martes. Vi tänker oss ofta mårdar som typiska rovdjur, men faktum är att de är föga sparsmakade och äter allt från fåglar och gnagare till nötter och frukt. I det här fallet ser det ut som att mården har försett sig av fallfrukt. En annan egenhet mårdar har, är att de gärna tar vinterkvarter inomhus, till exempel i sommarstugor eller på vindar. Det är lätt för mården, som är både vig och skicklig på att klättra.
– Andreas Nord
Det gick kvickt, tack så mycket! Skogsmård låter i och för sig ganska trevlig men jag försöker nog bomma igen vinden då den inte är rumsren. Förhoppningsvis trivs den under stugan istället.
Kommentarer