Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Kan vanlig padda (Bufo bufo) vara grön? Idag såg jag ett djur med typiskt vanliga paddögon (horisontell pupill i gyllenbrunt öga), men den var glansig och grön som ett militärfordon. Plats: Gullspång/Skagersvik i norra Västergötland.
Jodå, paddor (alltså den vanliga paddan, Bufo bufo) kan också vara grönaktiga.
– Bodil Enoksson
Den här intorkade varelsen hittade vi under en sjöbod på en strandäng på östra Öland. Kan ni lista ut vad det kan vara för djur?
Det ser ut att vara en grävling.
– Mats Hansson
Jag har tidigare skrivit till er och frågat om en växt som såldes som rumsgran hos en växthandlare. Jag undrar nu om denna växt är giftig? Jag har inte kunnat hitta någon information om det.
Meningarna går isär om huruvida rumsgran och cunninghamsgran är giftiga för barn och husdjur. De flesta menar att de inte är det, men en veterinär är bättre lämpad att svara på frågan.
– Andreas Nord
Jag bygger om i min källare och har bytt några vattenledningar. I morse märkte jag att en koltrast kommit in genom en öppning, byggt bo och ligger och ruvar. Hon kan ju inte bo kvar där, men jag undrar när det är bäst att försöka flytta boet. Innan ungarna föds – eller efteråt?
Vi kommer att jobba i källaren, men inte just i det rummet på ett tag. Hur ska jag göra?
Du har ingen laglig rätt att flytta ett aktivt fågelbo om det inte är till mycket stor olägenhet för er, och det brukar koltrastbon sällan vara. Om det är möjligt hade jag istället låtit honan vara. Hon kommer att ruva i omkring två veckor, och därefter är ungarna i boet under ytterligare två veckor innan de flyger ut.
I allmänhet kan man säga att fåglar är mycket störningskänsliga under ruvningen, men inte fullt lika störningskänsliga när ungarna har kläckts. Att flytta ett bo med ungar kan dock knappast rekommenderas, för när ungarna är små är risken att de fryser ihjäl om inte honan snabbt hittar dem igen och kan fortsätta sin viktiga uppgift med att hålla dem varma. Senare, när ungarna är större, klarar de en eventuell köldknäpp bättre, men att lyfta ned och flytta ett öppet bo av koltrastyp kan riskera att ungarna hoppar ut. Även om dessa steg skulle gå bra är det inte säkert att föräldrarna accepterar ett flyttat bo, och det finns alltid en risk att några av naturens all ögon (i tätbebyggda områden särskilt katter och skator) upptäcker ett bo de annars inte hade hittat.
Det bästa, och enda lagliga, alternativet är därför att försöka lägga tillrätta för att koltrastarna får sköta sin häckning ifred och istället täta upp hålrummen när ungarna lämnat.
– Andreas Nord
Tack för svar. Jag har såklart inte rört boet. Hon ligger och ruvar så fint. Hon har lagt boet på den nya varmvattenledningen. Hon är ingen olägenhet men vi kommer ju att sätta igen öppningen hon tagit sig in via, men får vänta med det. När ungarna kläckts och blivit flygfärdiga – kommer de då överge boet allihop?
Vår lägenhet ligger mitt i stan vid Stureplan. Inflygningen sker via min terrass och det finns inga katter men väl skator.
Finns det något jag kan göra för att underlätta? Vattenbad eller frön?
Koltrastar är lite lustiga med det där – förvånansvärt skickliga på att ta sig in. Å andra sidan ger de ju genom detta möjlighet till lite studier på nära håll, vilket ändå är ganska sällsynt och därför en rolig upplevelse.
När ungarna kläckts och blivit flygfärdiga kommer de att lämna boet med en gång. Ibland håller de sig kring boplatsen de första dagarna, i sällskap med honan, men det är inte lika troligt om ni bor mitt i stan. Säkert klarar fåglarna sig helt bra på egen hand, men om ni vill hjälpa dem på traven kunde kanske ett fat med mjölmaskar (brukar finnas i välsorterade djuraffärer) vara uppskattat. Mjölmaskarna kan matas med t. ex. torrfoder för katter och en eller annan morot, så blir de näringsrika. Alternativet kan vara ett fat med daggmaskar, som brukar kunna köpas i välsorterade fiskebutiker. Fröer hjälper inte jättemycket vid den här tiden på året. Dels är det inte en av koltrastarnas favoritfödor annars heller, men framförallt behöver ungarna mer protein än fett när de ska växa. Därför brukar föräldrarna mest mata dem med insektslarver, insekter, eller mask.
Lycka till!
– Andreas Nord
Det är en talgoxe som pickar på mitt fönster varje morgon mellan 5 och 6. Detta börjar bli ganska irriterande då jag vaknar av detta oljud. Jag läste om att det kan vara för fönsterkitt dom är ute efter, men då jag har treglasfönster så har jag inget kitt på mina fönster. Fågeln återkommer sedan på dagen och pickar på fönstret flera gånger. Vad kan jag göra åt detta? Det påverkar min sömn!
Talgoxar är väldigt påhittiga fåglar. De letar gärna mat, t.ex. spindlar, kring fönster och är duktiga på att länsa spindelnät på småinsekter. Det finns också historier om talgoxar som har lärt sig att knacka på fönstret när det är slut på mat i fågelmataren som hänger strax utanför.
Det är tråkigt att din talgoxe stör nattsömnen. Min gissning är att det kan hjälpa att rengöra fönstret och alla vinklar och vrår ordentligt från utsidan så att alla födokällorna försvinner. Jag tror att det är den huvudsakliga anledningen till att fågeln är där. Andra saker att prova med kan vara att sätta upp en liten fågelmatare i närheten för att locka talgoxen dit istället. Till sist kan du kanske prova med att lägga en skiva transparent plast i nederkant av fönstret, så att det inte låter så skarpt när talgoxen knackar. Och som ett sista, men kanske sämsta, alternativ göra det svårare för fågeln att sitta på fönsterblecket.
– Andreas Nord
Kan det vara en idé att testa med nå’t ”skrämmande” typ uggleögon , rovfågelsiluett eller något innanför fönstret? Risken är ju att talgoxen tillkallar fränder och försöker mobba ugglan eller vilken fara man nu testar. Men då är det ju bara att plocka bort den igen.
Om du inte redan har fått nog av talgoxar, så har vår kollega Anders Brodin skrivit en trevlig och lättläst bok om just talgoxar, Smartast bland mesar. Den finns på många bibliotek i landet.
– Bodil Enoksson
Som akvarieägare kommer man ofta in på samtal om fotosyntesen och tiden för belysning över akvariet. Stundtals hävdas att denna process kan fortgå dygnet runt, tills växten dör. Vid andra tillfällen hävdas att växter har en inbyggd dygnsrytm, som gör att oavsett längden ljustimmar, kan växten bara driva fotosyntesen i 12 timmar, eller 8 timmar, eller 18 timmar. Finns en sådan ”standard” eller pågår fotosyntesen så länge det är ljust, eller är det olika, för olika (vattenlevande) växter. Samtidigt undrar jag finns det någon nivå på ljusenergi, där växten stänger på och av – on/off – eller är det en flytande gräns. Dvs. stämmer devisen att ”ju mer ljus, desto kraftigare fotosyntes”.
Det är riktigt att växterna har en dygnsrytm men den kalibreras av yttre faktorer, framförallt längden på dygnets ljusa och mörka cykel. Just nu är det vår och växterna noterar att den mörka delen av dygnet blir kortare och kortare. Informationen använder de till exempel för långsiktiga beslut som att förutsäga när de ska börja blomma men också för kortsiktiga beslut. Kortsiktigt kan vara att de förbereder sig för en kommande natt. Flyttar du en växt från en normal dygnsrytm till 24 timmars ljus så är det säkert så att de första dygnet/dygnen så minskar den lite på en del proteiner som behövs för fotosyntesen och ökar lite de proteiner som behövs för att klara den mörka natten trots att natten aldrig infinner sig. Men det är alltså snabbt övergående och en växt som får ljus dygnet runt kör också fotosyntesen dygnet runt.
Växter har en gräns för hur mycket ljus de kan utnyttja. Över den ljusintensiteten gör ljuset mer skada än nytta. Det är några viktiga biokemiska processer som går i baklås men det är också kopplat till värme som växten måste göra sig av med. Olika växtarter föredrar och tål olika mycket ljus. Inomhus är det svårt att ge för mycket ljus till sin växt. Solen är mycket kraftfullare. Men installerar man många lampor till sin inomhusväxt så genererar dessa lampor mycket värme som växten lätt tar skada av. Det är alltså värmen och inte ljusintensiteten som brukar vara problemet med inomhuslampor till växter. LED-lampor inger hopp då de ger relativt mycket ljus och relativt lite värme men där kan ljusets våglängd ha olika effekter på växten då LED-lamporna inte ger samma breda spektrum av ljus som solen ger. Det kan t.ex. orsaka att växten inte går i blom utan bara växer (men om man har det som mål så kan ju det vara bra).
– Mats Hansson
Jag vill bara tillägga att försök visat att flera arter växter (t ex pelargon och murgröna) växer sämre i evigt ljus än vid 20 timmar ljus per dag. Potatis och tomat får till och med nekroser (döda fläckar) på bladen om du sätter dem i permanent ljus. Växters metabolism och signalsystem är dock mycket komplicerat, så man vet mig veterligen inte varför detta sker. Huruvida detta har betydelse för alger vet jag inte heller.
– Allan Rasmusson
På vår stora skogstomt i Funäsdalen hittade jag den här lilla blomman. Den är ca. 7 cm hög, ljust rosa till vit när den är utslagen och rosa som knopp. Blommorna växer som i en liten korg. På stjälken ända upp till blomkorgen växer det blad. Vet ni vad det är för något?
Det är backskärvfrö, Noccaea caerulescens. Här kan ni läsa mer.
– Torbjörn Tyler
Min dotter hittade det här käkbenet (12-15 cm långt) intill Bråviken i Kolmården och är väldigt nyfiken på vilket djur det har tillhört. Är det något ni skulle kunna upplysa oss om?
Det är en del av en underkäke till ett mindre hjortdjur, rådjur eller möjligen dovhjort. Mindre med tanke på att benet bara är dryga decimetern.
– Lars Lundqvist
Förekommer albinism hos skalbaggar? Fick just en helvit timmerman av bekanta. Den kan ha fått vit färg på sig men det är knappast troligt eftersom färgen i så fall båda ha kladdat och påverkat rörligheten hos timmermannen.
Skalbaggar kan, precis som andra djur, ha avvikande färg men just albinism är inget en ser väldigt ofta. Det kanske beror på att det är dåligt att vara helvit istället för att ha normala kamouflagefärger, eftersom det gör en mer synlig för rovdjur.
Timmermannen på bilden ser intressant ut! Jag tror nog ändå att den har fått något på sig, även om det inte är just färg. Det ser ut som ett täcke av något vitt och litet kornaktigt av någonting över hela djuret som gör att de normalt ganska smäckra proportionerna inte framträder. Vore det en albinotimmerman skulle den fortfarande ha normal kroppsbyggnad. Det finns en hel del olika svampar som parasiterar på skalbaggar, varav vissa är vitaktiga. Se t.ex. här och här. Av vad jag själv har sett ger sådana svampar dock aldrig upphov till en väldigt jämn och heltäckande färg som i ert fall, utan de ser ut just som svampar. Till sist ska det också nämnas att skalbaggar är nästan vita (och mjuka) när det kryper ur sitt puppskal, dvs. när de är nykläckta. Vi brukar säga att de är i sitt tenerala stadium. Men även i det fallet ser en tydligt att kroppsproportionerna är de rätta.
Det mest sannolika här känns därför som att ert djur är täckt av någonting, även om det inte behöver vara just färg.
– Andreas Nord
Jag håller med, ser tjockt ut och liknar målarfärg. Var den kanske på fel plats när någon målade sitt staket nyligen? Tänker att fågelbajs är också ett alternativ men har svårt att tro att det skulle bli så jämt.
– Jessica Abbott
Jag har köpt en murgröna, eller vad jag trott är en murgröna. Helt plötsligt från ingenstans (jag har haft växten i kanske ett halvår) så blommar en gul blomma från växten. Jag undrar vad detta är för växt, har aldrig sett något liknande.
Det ser ut att vara arten Senecio macroglossus som på svenska skall heta vaxranka men som i handeln säljs bl.a. under namnen glansslinga och kapmurgröna.
– Torbjörn Tyler
Kommentarer