Fråga 1: Är vattnet i havet kallast i mitten eller på botten?
Fråga 2: Jag har hört att vattnet värms upp från ytan (p.g.a. solvärme) och botten (p.g.a. jordvärme) till mitten. Stämmer det?
Generellt sett är havets vatten varmast nära ytan och temperaturen sjunker med ökat djup i havet ner till botten. Det finns vad jag förstår ingen effekt av jordvärme, utan det är uppvärmningen av ytvattnet från solvärme som styr. Ur detta resonemang är havets vatten kallast vid botten. Intressant nog har vatten som högst densitet vid 4°C, påverkat av på hur vattenmolekylerna fördelar sig relativt varandra. Därför har havsvatten på större djup ofta en temperatur runt 4°C. Detta innebär också att det finns undantag från att vattnet är kallare vid större djup. Till exempel är ytvattnet i närheten av jordens poler som regel kallare än 4°C och därigenom lättare än vatten som håller 4°C. Havsvatten fryser till is vid strax under 0°C och is flyter ju som bekant uppepå vatten. Härigenom kan ytvattnet kring polerna vara kallare än vatten vid större djup.
Så länge havsvattnet inte är kallare än 4°C är alltså vattnet som varmast vid ytan. Eftersom varmare vatten har lägre densitet än kallare vatten kan vattenmassor komma att skikta sig över djupet, med ett ytligt lager av varmare vatten och ett kallare vatten under. När övergången mellan varmare ytligt och kallare djupare vatten sker över en kort sträcka i djupled kallas det för termoklin. Termokliner kan uppstå på olika djup, men uppstår bara om vattnet är relativt ostört från omrörning från vind eller havsströmmar. I svenska vatten uppstår termokliner i första hand på sommaren, då solinstrålningen värmer upp ytvattnet. När hösten kommer sjunker ytvattnets temperatur och närmar sig därför densiteten för det djupare vattnet, vilket tillsammans med tex höststormar gör att vattenmassorna kan blanda sig.
– Anders Nilsson
