Vi ska göra ett gymnasieprojekt där vi ska undersöka bakteriers förekomst på platser där elever vistas regelbundet. Har ni några tips på hur vi bäst kan samla in bakterierna och sedan jämföra dess förekomst på olika platser?
Att samla in bakterier från olika platser där elever vistas regelbundet kan göras. Ni skriver inte vad er frågeställning är men jag antar att ni funderar i banor av att fler bakterier i en miljö betyder att det skulle vara en sämre miljö för elever att vara i, vilket kanske inte behöver vara sant, då de flesta bakterier inte är sjukdomsalstrande. Det beror alltså på vilka bakterierna är men ni kommer antagligen att ha svårt att identifiera/artbestämma dem. Dessutom kräver antagligen sjukdomsalstrande bakterier att ni odlar på agarplattor som innehåller blod, vilket jag inte tror ni har tillgång till. Det kan också vara olämpligt att ni odlar bakterier som faktiskt kan vara mindre hälsosamma att umgås med. De intressanta (sjukdomsalstrande) bakterierna överförs också oftare direkt mellan människor, så att undersöka en plats blir därför mindre intressant.
Jag skulle istället ändrat något på projektet och letat efter svampsporer i olika delar av er inomhusmiljö (skolan, hemmet, och så vidare). Dessa sporer kan ge allergi och andra problem, och det kan vara ganska stora skillnader från ett rum till ett annat (dessutom i olika delar av rummet beroende på var fläktsystemen finns). Dessa mögelsvampar borde ni kunna odla på den typen av plattor som jag vet normalt används på gymnasieskolor. Ännu bättre vore det om ni hittar recept på plattor som är mer anpassade för växt av svampar (mögel). Plattorna brukar ha lite lägre pH. Experimentet är enkelt. Ni sätter helt enkelt ut odlingsplattor på olika ställen och låter sporerna ”droppa ner” på plattorna under ett antal timmar (över en natt, över ett dygn, 2 dygn, etc.). Sedan sätter ni åter på locken på plattorna och inkuberar dem så att ni får mögelkolonier (och antagligen också en del bakteriekolonier.) Anta att en koloni svarar mot en mikroorganism som landat på plattan. Ju mer kolonier desto mer sporer i den miljön. Denna metod används professionellt när man kollar inomhusmiljöer. Det kan därför vara en god idé att ringa till Värmdös hälsoskyddsinspektörer och få ytterligare tips. De blir säkert mycket glada att få interagera med gymnasieungdomar. Läs på om svartmögel. Gör er av med plattorna innan möglet har bildat för mycket sporer (typ dammigt puder).
– Mats Hansson
Jag håller starkt med Mats Hansson om bakterier och svampar. Tänk på att många svampar kan växa på rent mineralmedium utan annan kolkälla än agarn, och det kan ta upp till tre-fyra dagars odling vid 25 grader innan man kan se kolonier för en del arter. För att agarn inte skall torka ut under odlingen är det bra att “tejpa” runt kanten med förslutningsplast med några små andningshål i, eller med kirurgtejp om ni har.
– Allan Rasmusson
