Hur ser fjädermyggpuppor i svenska sjöar egentligen ut?
Imitation av en fjädermyggpuppa, bunden på krok av Mikael Pertmann. Enligt nestorn i svensk flugbindningsentomologi skall den vita huvudtofsen saknas hos svenska fjädermyggor, men det tror vi är en något förhastad slutsats.
En annan variant av en fjädermyggpuppa av Mikael Pertmann. Här finns ingen huvudtofs, utan endast det som Ulf Pierrou kallade för ’analborst’.
Jag är flugfiskare. Och en insekt som, trots sin lilla storlek, har stor betydelse som föda för bland annat fiskar är fjädermyggpuppor.
Det jag undrar är över deras utseende i svenska vatten. De flesta imitationer som flugfiskare använder sig av har brittiskt eller amerikanskt ursprung och binds oftast med en liten vit tofs vid huvudet. Bilden till vänster visar en sådan imitation jag bundit. Men den nu bortgångne entomologen Ulf Pierrou skriver i sin bok ”Flugfiskarens insekter” att:
”Observera att den annars så vanliga ”huvudtofsen” saknas. Den är karakteristisk för det enda fjädermyggsläkte som inte är karakteristiskt för normala, svenska flugfiskevatten!..”
Är det så att de fjädermyggpuppor som finns i våra svenska sjöar och dammar saknar denna lilla vita ”tofs” vid huvudet och att sådana endast finns hos fjädermyggpuppor i exempelvis Nordamerika? Och att om man verkligen vill efterlikna en ”svensk” fjädermyggpuppa så skall de endast ha en liten tofs längst ned (som på bilden till höger, som Pierrou kallar ”analborst”.)?
Jag tror att Ulf Pierrou, trots sina många och viktiga insatser för flugfiske och flugbindning i Sverige, var litet snabb i sina slutsatser här. Fjädermyggor är en stor insektsgrupp i Sverige med hundratals kända (och säkerligen minst lika många okända) arter. De varierar i färg, form och utseende. Bilden nedan visar till exempel en Chironomus-larv och puppa (ett av de vanligare släktena) som hittades i en damm i Lund.
Figur 3 ur Bukvová & Hamerlík (2015) som undersökte förekomsten av fjädermyggor i konstgjorda vatten i Lund. Artikeln finns att läsa i sin helhet online.
Om detta går att läsa mer i den här artikeln som publicerades i Entomologisk tidskrift 2015.
Mikael Pertmann
Tack för ett bra svar.