Vi är tre elever på Värmdö gymnasium som håller på med ett gymnasieprojekt och skulle behöva hjälp! Om någon har tid så har vi några frågor som ni gärna får svara på:
– Vilken utbildning har du?
– Varför valde du att forska inom detta område?
– Vad är intressant inom ditt område just nu?
– Vad tycker du är roligast med att forska?
Jag har examen från biologlinjen, och doktorsgrad i mikrobiologi.
På 1990-talet var det mikrobiologi (bakterier) som gällde om man ville jobba med avancerad molekylärbiologi (DNA, proteiner, och så vidare).
Nu för tiden kan man också göra avancerade molekylära studier i växter, så jag har skiftat över från bakterier till växter. Här ligger några av de mest intressanta frågorna i att kunna förklara hur olika gener kan samspela för att styra växtens utseende, dess förmåga att göra vissa saker vid rätt tidpunkt och erhålla information från omgivningen och omsätta det i handling.
Att upptäcka något oväntat är roligast.
– Mats Hansson
Naturvetenskapligt gymnasium, kandidatexamen i biologi, och doktorsgrad i växtfysiologi.
Fascination över energiöverföringar. En tro på att växterna skulle få ökad betydelse som livsmedel. Slippa använda möss och råttor och djurförsök.
Hur 1000-tals komponenter kan samverka inom en cell, och i sin tur dessa i en flercellig växt, och denna i sin tur i samspel med alla fysiska faktorer och andra organismer runtomkring. Det är mycket vi inte förstår om hur enskilda gener påverkar växten som helhet.
Spänningen när man inser att en har upptäckt på gång, pulsen man får upp när man sitter med en deadline, och att träffa unga entusiastiska forskare och studenter.
– Allan Rasmusson
Examen från biologlinjen vid Lunds universitet, doktorsexamen i zoologisk ekologi.
Jag har sedan jag var liten varit intresserad av hur djur gör för att överleva på olika platser och vad som gör att vissa djur är klarar sig bättre än andra. Efter min examen har det här kommit att handla om delvis att studera olika beteenden hos fåglar, men framförallt har jag undersökt om djur anpassar sig till nya miljöer genom att ändra hur kroppen fungerar.
I mitt område ekologisk djurfysiologi är det just nu stort intresse kring hur olika faktorer som vi människor har påverkat, till exempel ett varmare och mer instabilt klimat och ökade utsläpp från industrier, jord- och skogsbruk mm. påverkar hur djur fungerar. Mycket av det här handlar om att förstå hur i sig själv svaga-måttliga effekter påverkar hur det går för olika djur och varför de påverkas. Det kan t.ex. vara undersökningar av hur artificiellt ljus inne i städer påverkar djurs fysiologi och hur det i sin tur spiller över på hur bra de lyckas med att få fram ungar, osv. Det är också i ropet att studera hur olika anpassningar för att hantera en omvärld i förändring förs mellan generationer, det vill säga om djur som är bättre på att hantera t.ex. den globala uppvärmningen bidrar mer till populationens uppsättningar av gener (som selektionen kan verka på) än andra.
När jag var liten tittade jag alltid på ”Hur gör djur” med Jonas Wahlström. Det är fortfarande den enkla fråga jag tycker är roligast, och jag blir därför väldigt uppspelt när vi lyckas upptäcka någon ny finurlig anpassning eller ett nytt förhållande mellan vissa reglermekanismer i kroppen och olika miljöfaktorer. Jag tycker också det är väldigt givande att arbeta tillsammans med studenter och yngre forskare.
– Andreas Nord
