Här kommer en beskrivning av en mysig, rolig och trevlig händelse som började så bra, men slutade i tragedi.
Den 30 april 2020 såg det precis som vanligt ut i mitt förråd. Vi åker till landet och när vi kommer hem 3 maj så finns ett koltrastbo som är uppbyggt i en plastlåda som jag har i förrådet.
Den 5 maj finns det två ägg och 7 maj finns det totalt 5 ägg.
Den 21 maj kläcks alla. Mamma koltrast kämpar och kämpar, flyger ut då och då för att hämta mask. I slutet på maj så flyger hon ut väldigt ofta för att hämta mask, minst 10 gånger i timmen.
I slutet på maj dyker det upp ytterligare en koltrast, de är ofta nära varandra och pratar väldigt mycket med varandra, de verkar vara väldigt goda vänner. Fråga: har mamma koltrast kallat på denna vän, kan det vara pappan? Det börjar ju närma sig att hennes ungar skall lämna boet.
Den 2 juni lämnar ungarna boet. Såg tyvärr inte hur det gick till. Undrar om de hoppade ifrån plastlådan? Eller att mamman hjälpte dem? Eller att de flög behjälpligt?
På kvällen hör vi ett stort liv på mamma koltrasten och vännen, lite kaosartat försöker de attackera en skata. Vi upptäcker då att skatan har dödat en av ungarna, som nu ligger utomhus 5-6 meter ifrån förrådet. Precis samma sak händer ca 1 timme sedan; en unge till är död, hals och huvud är borta. Efter ett tag kommer skatan och hämtar resten.
På kvällen letar vi efter de andra tre. Vi upptäcker att det att en unge sitter på en hylla i förrådet, mamma koltrast matar med mask. Dagen efter, 3 juni upptäcker vi att denna unge ligger död i boet, dock ingen skata som gjort något dumt. Fråga: hoppade / flög ungen till boet? Hjälpte mamman till? Ungen vara antagligen svag / sjuk, ville då ungen dö i boet?
Senare på kvällen var det på nytt ett herrans liv på de två koltrastarna, i skogen i andra ändan av vår tomt. De jagade en skata. I samband med detta upptäcker vi att ytterligare en unge är död.
Vi hoppas att den femte ungen lever, men vi har inte kunnat hitta den. Däremot är mamma koltrast och vännen kvar på vår tomt.
Vilken fin historia du satt ihop, om än sorglig. Jag tror du fångat något som händer många många gånger varje år. Att koltrasten bygger på detta sätt nära (eller i) mänsklig bebyggelse är väldigt vanligt, likaså att skator och katter går hårt åt ägg och ungar.
Koltrasthonans ”vän” är rimligen pappan. Det är lätt att avgöra om det är en hane, för då är den vackert svart med tydlig gul eller orange näbb och ring runt ögat. Det är MYCKET svårare att avgöra om det är den biologiska pappan, för det krävs DNA-analys. Men det är naturligtvis det troligaste. Är kompisen ytterligare en hona (alltså en bruntonad, spräcklig fjäderdräkt) är det inte lika lätt att förklara.
Jag är lite osäker på ifall koltrasthanar ibland är polygama, dvs. har en eller flera honor samtidigt. Det skulle kunna förklara varför hanen inte var på plats i början, han var ute och startade en familj på annat håll, men dök upp senare för att hjälpa till med matningen när den är som mest krävande.
Det är förstås tråkigt att se söta små ungar bli tagna av skator och katter, inte minst när det är ”ens egna” fågelungar. Om det kan vara till en tröst så lägger de flesta koltrastshonor både 2 och 3 kullar samma år så det kommer nya koltrastar till världen, var så säker. Sedan får vi finna oss i att djur (och människor också för den delen) dör. En rolig, illustrativ och tänkvärd beskrivning av vad som skulle hända om motsatsen gällde (inga koltrastar dog), gjorde komikerna Anders & Måns för några år sedan. Fast med exemplet utter. Se videon här nedanför.
Hoppas dina koltrastar är kvar i området och lyckas bättre nästa år!
– Åke Lindström
