Galapagosöarna ligger omkring 1000 km utanför Ecuadors västkust. Här finns på liten yta väldiga skillnader i miljöer och väldigt stor rikedom bland växter och djur. Många arter finns bara här i hela världen. Ofta är det distinkta, men mycket närbesläktade, arter som förekommer på de olika öarna. Det gäller bland annat jättelandsköldpaddorna som visas på bilden. Flera av dem är idag mycket starkt hotade. Bland annat blev ”Ensamme George” världsberömd i egenskap av att vara den sista levande individen av sin art. Efter Georges död hittades dock andra jättesköldpaddor som verkade vara släkt med honom. 
Charles Darwin besökte Galapagosöäarna år 1835 med skeppet HMS Beagle. Här samlade han in flera exemplar av finkfåglar. Senare skulle det visa sig att Darwins hade samlat in hela 12 olika, men närbesläktade arter. Han kom senare att diskuterade artrikedomen bland Galapagos fåglar ingående i sin berömda bok ”Om arternas uppkomst genom naturligt urval” från 1859. Långt senare fick dessa namnet Darwinfinkar och blev världsberömda exempel på hur artbildning och diversifiering sker genom naturligt urval. Än idag forskas det intensivt om hur nya arter uppstår på Galapagos, bland annat med Darwinfinkarna som modellsystem.
Jag skriver ett projektarbete om skillnader mellan Galapagosöarna. Jag har kommit fram till att den enda skillnaden jag kan se är att alla rör sig olika på grund av kontinentplattornas rörelser. Jag försöker dock hitta varför det är så olika klimat på alla öar. Jag vet redan att ju längre de rör sig desto grönare och livligare blir de. Öarna bryts även ner desto längre de flyttar. Det jag inte vet är om det finns någon annan orsak. Jag vet att havsströmmarna bestämmer årstiderna , men strömmarna är väl lika stora på alla öar? Avstånd till ekvatorn är inte heller lösningen efter som att alla ligger på en linje som följer ekvatorn. Höjd över havet skulle det kunna vara, men eftersom att öarna bryts ner så kan det också vara en del av kretsloppet. Min fråga är alltså: ”Varför är det så stora klimatskillnader på Galapagosöarna – beror det bara på var de ligger?”
Galapagosöarna har bildats då Nazcaplattan rör sig över en så kallad ”Hot spot” eller ”mantle plume”. En hotspot är en plats där magma från jordens mantel väller upp. Hotspots är ganska stationära. När plattan glider över hotspoten bildas öar. Efter en tid har plattan flyttat sig med sina öar bort från hotspoten och nya öar bildas på den del av plattan som nu befinner sig över hotspoten. På så sätt bildas en rad med öar som är allt äldre ju lägre bort man kommer från hotspoten. Det klassiska exemplet är Hawaii-kedjan där öarna ligger på en lång rad (Emperor chain).
Med varierade vulkanisk aktivitet kan de öarna bli olika stora och höga. Ju äldre öarna är desto mer har de eroderats, det vill säga att öarna längst bort från hotspoten är lägre och har mer jordarter som gynnar växtligheten och därför blir ”grönare” öar. I fallet med Galapagos är öarna i väster yngst och högst. Senaste utbrottet ägde rum på ön Isabela för någon vecka sedan.
Såvitt jag vet varierar klimatet väldigt lite om man ser i stor skala till alla Galapagosöarna. Men det lokala klimatet på varje enskild ö kan säkert variera beroende på öarnas höjd över havet och deras storlek. Förmodligen kan havsströmmarna också ha viss betydelse.
En bra sida att besöka är denna. Se speciellt kapitel 5 om öarnas ålder och höjd över havet.
– Leif Johansson, ansvarig för Fråga en Geolog
