Vi bor i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Invid Hammarby sjö finns en stor vassrugg där det sedan några dagar börjat samlas ett stort antal starar. Det är ett trevligt återkommande och fascinerande skådespel som vi följer med förtjusning varje sommar. Men det väcker också en massa frågor som vi fortfarande inte fått svar på trots letande på nätet och i olika fågelböcker.
Det vi undrar över är följande:
1. Hur gamla blir stararna?
2. Finns det andra fåglar som håller ihop i grupp som stararna gör?
3. Finns det någon ledarfågel i gruppen, eller kan vem som helst starta och få de andra med sig?
4. När de väl ger sig av, följs de åt hela vägen till vinterkvarteret?
5. Hur ofta stannar de på vägen?
6. Återvänder de till samma vinterkvarter?
7. Håller de sedan ihop när de kommer fram till vinterkvarteret?
Många frågor om starar som behöver svar!
1. Frågan är mycket svårare att svara på än för t.ex. människor, eftersom dödligheten hos fåglar ser helt annorlunda ut. Lite grovt kan man säga att hälften av stararna dör varje år. Så någon medelålder är svår att tala om. Den äldsta kända staren i Sverige blev 17 år, baserat på ringmärkning. Men det torde vara mycket ovanligt att de blir 10 år. Av alla de starar som lämnar sina bon i början av juni kommer mindre än hälften att vara vid liv när nästa års häckningssäsong börjar.
2. Jo, väldigt många fåglar lever i flock, i olika hög grad och under olika stora delar av året. Allra vanligast är det med flockar utanför häckningstid. Andra fåglar som lever i lika täta flockar som stararna är vadarfåglarna, t.ex. kärrsnäppa. Våra vanligaste mesar lever på vintern i mycket glesare flockar (s.k. meståg) som drar fram genom skogarna. Så det finns många varianter på flockliv hos fåglar.
3. Hos stararna är det säkert inte så och inte heller hos många andra arter. Gäss, svanar och tranor kan dock flytta i små familjegrupper och då är det föräldrarna som leder flocken.
4. Ingen vet säkert något om detta, men hos starar och de flesta andra arter är det inte så. Det sker ett ständigt utbyte av individer i flockarna. Det finns dock undantag. Det är känt att stjärtmesen ibland ger sig ut på längre flyttningar och det har hänt att en flock om 12 fåglar har ringmärkts på en plats och sedan har alla 12 (!) fångats av en annan ringmärkare några dagar senare, kanske 30-40 mil bort. Detta torde dock höra till de verkliga undantagen.
5. Generellt kan man säga om flyttande småfåglar att för varje dag de faktiskt flyger behöver de stanna och äta under en hel vecka. Det går nämligen mycket långsammare att lägga på sig de nödvändiga fettreserverna än vad det tar att göra slut på dem genom något så kostsamt som flygning. I stararnas fall skulle jag tro att det vanligaste är att flyger lite kortare sträckor var och varannan dag.
6. Vet ej på rak arm hur stararna gör, men det är inte orimligt. Hos småfåglar generellt finns alla varianter. Vissa fåglar, som buskskvättan, flyger ner till Afrika söder om Sahara och sitter i samma buske som de satt i förra året. Andra, som gråsiskan, kan ena vintern vara i Mellansverige och andra vintern sitta i Kina!
7. Samma svar som för fråga 4!
– Åke Lindström
