I somras när katten kom in med nya fästingar var dag upptäckte jag ett flertal gånger att under fästingen som sugit sig fast satt en till fästing som inte satt sig fast på katten. Det har jag inte sett förut. Är det bara Uppsalafästingarna som börjat göra attacker två och två, där den ena väntar tills första är klar och då fortsätter jobbet, eller är det allmänt förekommande?
Några gånger hade katten också en mindre liten parasit som satt sig fast och sugit blod, men det var inte en fästing. Den var omkring en halv till en millimeter när jag såg den först och bara trodde det var en svart prick. Den var inte platt och hård som en fästing, utan mjuk.
Den lille fästingen som sitter fast på den större är en hanne i parningsposition. Hannar letar också, liksom honor, efter värddjur men suger inte blod. De söker efter honor som sitter fast och suger. När de hittat en sådan parar de sig med henne. De parar sig bara denna enda gång och hannen tar lång tid på sig. På så sätt hindrar han andra hannar att komma åt ”hans” hona, och ser till att bara hans gener blir representerade i honans avkomma.
Det enda jag kommer att tänka på vad gäller de små parasiterna du beskriver är larver, eller eventuellt nymfer, av fästingar. De kan bli många på ett ganska stort värddjur som en katt om den håller till i ett fästingtätt område, och de är mindre och mjukare än fullvuxna fästingar.
– Lars Lundquist
