Vi gör ett projekt där vi ska skapa hållbara innovationer och har en tanke angående gödning. Vår tanke är att placera inkapslade bakterier i gödningsmedel för att minska mängden kväve som kommer ner i grundvattnet och andra vattendrag. När grödorna har tagit upp tillräckligt med näring ska inkapslingen ha brutits ner och bakterierna ska då kunna omvandla olika slags kvävepartiklar till kvävgas eller något annat oskadligt ämne. Låter det rimligt att använda bioplastkapslar till att kapsla in någon slags denitrifikationsbakterie och hur länge kommer bakterierna i så fall att kunna överleva?
Trevligt att ni funderar på hållbara jordbrukslösningar, och precis som ni antyder är övergödning av vattendrag ett stort problem för jordbruket. Men det brukar vara svårt att tillföra bakterier och tro att de ska göra jobbet. Bakteriers tillväxt och aktivitet styrs av de yttre förutsättningarna. Om en bakterie inte finns eller är aktiv på en plats så beror det sällan på att den inte lyckats sprida sig dit, utan på att förutsättningarna inte är de rätta. Så om ni tillför denitrifikationsbakterier för att göra om nitrat till kvävgas så är sannolikheten låg att det kommer att ske eftersom denitrifikationsbakterier behöver ha syrefria förhållanden. Det finns antagligen redan sådana bakterier i marken och om det skulle bli syrefria förhållanden i er jord på grund av till exempel översvämning så kommer de att aktiveras och göra jobbet, även om ni inte tillfört några. Jag tror det är bättre att precisionsgödsla med kväve så att man bara tillför exakt så mycket kväve som grödan kan ta upp, eller ännu hellre odla perenna grödor som hindrar läckage genom att de har rötter i marken under hela året. Men det ligger ganska långt i framtiden när det gäller stråsäd och oljeväxter. Men se till exempel här.
Lycka till!
– Håkan Wallander
