En ekolog (?) med namn Gause har frambringat en teori om konkurrensen mellan två bakteriekulturer. Resultatet av teorin lär vara att bakteriekulturerna från början har samma nisch, men med tiden och med ökad konkurrens skapar de sig var sin nisch. Den ena kulturen klarar sig bättre än den andra, detta kanske beror på den ena kulturens bättre förutsättningar? Eller har det med bakteriens storlek att göra? Skulle ni kunna hjälpa mig att få klarhet?
Gause sa att två arter inte kan ha samma nisch, dvs. leva av samma näringskälla på samma plats vid samma tidpunkt. Skulle man ändå tvinga ihop två arter som på något sätt är separerade naturligt, antingen i rummet eller tiden, kommer det att uppkomma konkurrens och det är viktigt att tänka på att konkurrens är negativt för alla inblandade. Skulle då en bakteriekultur vara lite bättre lämpad att växa på det speciella substrat de växer på kommer den givetvis att konkurrera ut den sämre lämpade. Skulle båda vara precis lika bra på att utnyttja näringskällan kan det bli så att extremerna inom varje kultur blir de som klarar sig bäst, och på så vis glider kulturerna isär vad gäller näringsupptaget och skapar sig en egen nisch. Detta fungerar kanske inte i en Petriskål där variationen är begränsad, men i naturen skulle det gå. Storleken spelar mindre roll. Det är ”effektiviteten” i näringsupptaget och förmåga att anpassa sig som räknas.
