Jag har under ett antal år odlat olika torktåliga perenner som är bra för insekter på en 1,4 hektar stor kulle i Malmö. Eftersom jag läst att insekter även gillar död ved har jag även varje år lagt ut några ton död ved på marken, mest stockar och större stubbar av gran, ek, björk, poppel, tall, lärk och hagtorn. Jag har borrat hål i olika storlekar i en hel del av dem.
Visst har antalet bin och humlor ökat, men det verkar mest bero på mina blommor. Jag har inte sett så många insekter kring den döda veden förutom gråsuggor och en mängd spindlar. Däremot har en mängd olika svampar börjat poppa upp överallt bland mina odlade perenner och den döda veden. Många av svamparna växer även direkt på den döda veden. Även om mina växter tycks må bra trots att jag inte vattnar dem så blir jag ändå orolig för alla svampar som bara ökat och ökat i antal år för år. Kan det vara så att alla olika svampar invaderat kullen för att jag placerat för mycket död ved där? Kan svamparna förstöra för mina växter på sikt, så att jag bör avlägsna en del av den döda veden i trädgården?
Svamparna är helt säkert bara en fördel för dina växter. De är nedbrytare som omvandlar den gamla veden till näring för dina växter. Dessutom kan de hjälpa till att behålla fuktighet i den torra marken.
– Torbjörn Tyler
Om insekterna får andra svara, men angående svamparna kan du mest njuta av deras utseende såvida det inte rör sig om honungsskivlingar (i svampsläktet Armillaria). Dessa arter kan ta näring från vednedbrytning och angripa levande växter på ett avstånd av upp till 15 meter. Angrepp kan ske både på träd (till exempel äppelträd) och odlade örter (till exempel jordgubbar).
Fruktkropparna ser man bara på hösten, men om du drar av bark i mörker och veden är självlysande kan det vara en indikation på honungsskivling (även om det finns andra självlysande svampar). Om du har honungsskivling skulle det hjälpa att lyfta upp veden så den inte har kontakt med marken. Kanske någon annan här kan svara på vad detta har för konsekvens för djurlivet.
– Allan Rasmusson
När det gäller insektslivet har det ofta betydelse var veden ligger, särskilt i avseendet hur varmt eller kallt, och torrt eller fuktigt, det blir. Många av insekterna du nämner, till exempel bin och andra steklar, tycker om när veden får mycket sol. Detsamma gäller många av skalbaggarna som kräver död ved. När jag läser om kombinationen av svampar, spindlar, och gråsuggor, tänker jag på ett vedupplag som är ganska svalt och fuktigt. Det kommer göra väldigt stor nytta för djur- och natur, inget tvivel om den saken, och det är därför ett utmärkt initiativ. Däremot kommer inte ett väldigt skuggigt vedupplag ge upphov till samma myllrande diversitet som ett med mer solinstrålning. Om du har möjlighet, kan det därför vara värt att prova att portionera ut åtminstone delar av den döda veden i olika väderstreck. Olika slags insekter har olika behov och preferenser, så variation brukar vara det bästa. När det gäller hålen, är det bra att borra med olika håldiameter precis som du gjort, och att borra så djupt det bara går.
Det är viktigt att komma ihåg på att inte alla insekter gynnas direkt av död ved. Humlor, som nämns i texten, gör det till exempel inte mer än indirekt, om det skapas utrymme för boplatser inne i vedhögen. Detsamma gäller många andra bin. Däremot finns många rara skalbaggar som nog trivs bra i din vedhög. Ännu viktigare är att poängtera att det också kan ta lite tid att få effekt, eftersom Malmö med omnejd är ett ganska effektivt spridningshinder för många vedlevande insekter. Men med det sagt, ett behjärtansvärt projekt och imponerande storskaligt. Hade fler gjort som du, hade insekterna haft ett mycket lättare liv även i landets mest bebyggda områden.
– Andreas Nord
