Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Behövs verkligen åtgärder för biodiversitet i städerna?

I takt med att våra städer breder ut sig minskar grönytorna i rask takt. I många av Sveriges tätorter består långt mer än hälften av all mark av diverse hårdgjorda ytor som vägar och parkeringsplatser. Där kan inga djur eller växter leva. Det kan därför vara en god idé att skapa mer livsutrymme för stadens djur och växter med olika åtgärder, till exempel genom att sätta upp konstgjorda boplatser som insektshotell, eller att upplåta delar av marken som slåtteräng. Sådana åtgärder behöver inte vara så komplicerade, men de måste göras på rätt sätt för att vara effektiva. En blomsteräng med olika exotiska blommor är till exempel vacker att titta på, men knappast en effektiv födoresurs för pollinerande insekter, i synnerhet inte om något samtidigt görs för att lösa insekternas bostadsbrist i våra städer.

Behövs verkligen insektshotell och tidiga nektargivande blommor stadsmiljö? Jag tänker mig att det är snarare i jordbruksmiljö det behövs mer av dem då det inte är lika stor mångfald av flora där. Jag menar, det kan ju odlas samma gröda på landet så långt ögat når.

Jag förstår hur du tänker och det är ju helt rätt att den största förbättringen för bland annat pollinatörer behöver göras i jordbrukslandskapet, särskilt där fälten är stora och riktig natur saknas. Och, det görs faktiskt en hel del, antingen inom forskningsprojekt eller som del av lantbruket. Till exempel sås det många remsor med olika blommor som gynnar pollinatörer och kanske också naturliga fiender till olika skadeinsekter. Förbättringarna går visserligen långsamt, men framåt. Detta utesluter ju inte att det är bra att berika stadsmiljön också, som på många håll är både enahanda och inte särskilt genomtänkt. Bihotell och liknande har dessutom ett pedagogiskt syfte att medvetandegöra hur viktiga insekter och blomväxter är.

– Olle Anderbrant

I tillägg till Olles utmärkta svar tänker jag också på devisen ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något”: städer och tätbebyggda områden upptar idag en allt större del av vår landareal och inom städerna krymper mängden grönytor i snabb takt. Ganska slentrianmässigt planeras städer och trädgårdar utifrån lätt skötsel eller lättja, och innehåller därför gärna element som trädäck, swimmingpool och gruslagda ytor. Ibland alldeles i onödan. Genom att utnyttja stadens ytor lite mer effektivt, till exempel genom att förbättra för pollinerande insekter genom att välja bra växter och att skapa konstgjorda boplatser, kan vi göra betydande bidrag till den biologiska mångfalden på både stads- och landskapsnivå. En enda trädgård eller en enda vägslänt spelar kanske inte så stor roll, men om många av stadens invånare gör något litet för att göra det bättre för insekter kan de positiva effekterna bli enorma.

När sådana åtgärder utförs är det viktigt att det görs på rätt sätt. Att välja ”fel” sorts blommor gynnar bara människor, men knappast insekter i någon nämnvärd utsträckning. Det har våra kollegor skrivit mer om här. Ibland är det enkla faktiskt det bästa – att slarva med rensningen är ett vinnande koncept. Det talar vår expert Torbjörn Tyler om här. Samme Torbjörn skriver också om saken tillsammans med flera kollegor om här.

– Andreas Nord

november 4, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade