Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Är det vanligt med tama ekorrar?

Ekorre med vit svans
Ekorren är en karismatisk kamrat som gärna vistas nära människor där det ofta finns med. Precis som hos andra djur kan ekorrar lära sig, ofta felaktigt, att människor inte är farliga och till och med ganska bra (om de har med sig mat). Djurungar är en annan sak – de har ofta inte lärt sig tillräckligt väl vad eller vem som är farlig och inte. Därför stryker många med tidigt i livet. Bilden är tagen av Lars Lundqvist.

Idag på promenad så träffade jag på en liten ekorre med vit svans! Den verkade inte rädd för mig som brukligt för ekorrar ,så jag stannade halt för att se den lite bättre. Den hoppade fram till min sko och luktade lite innan den smidigt hoppade hela vägen upp på mitt huvud!

Jag har aldrig varit med om liknande och heller inte hört om en sån händelse. Är det vanligt? Kan den ha blivit tam?

Precis som hos människor så varierar djurs beteende, t.ex. ”rädsla för det okända”, en hel del. Vissa individer är gärna närgångna med andra är mer tillbakadragna. Det är ofta ganska tydligt, t.ex. om en delar en smörgås med en grupp gräsänder eller kajor. Det kommer alltid att vara vissa individer som kommer alldeles nära, trots att ni inte ”träffats” förut, medan andra håller sig i bakgrunden. I andra fall kan det handla om att djuren inte riktigt vet vad som är farligt. Ett talande exempel är fjällripor i den svenska fjällkedjan och fjällripor på Svalbard högst upp i Arktis. I de svenska fjällen finns många olika rovdjur och det är därför väldigt svårt att komma nära en ripa. Den flyger ofta så snart den upptäckt dig, eller lägger sig och trycker direkt. På Svalbard har riporna nästa inga rovdjur alls, och där kan du lugnt gå fram till en ripa utan att den gör mer än att, på sin höjd, i sakta mak flytta sig någon meter åt sidan.

Vad gäller din ekorre kan det handla om en djärv individ som tycker om att utforska, men det kan såklart också hända sig att den är van vid att få mat av människor och därför inte är särskilt rädd. Givet tiden på året, i mitten av augusti, är min gissning dock att det handlar om en årsunge som upptäcker världen för första gången och därför ännu inte lärt sig vad som är farligt och inte.

– Andreas Nord

oktober 20, 2021

Inlägget postades i

Okategoriserade